I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska Arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska Arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska Arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla Arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla Arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla Arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla Arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla Arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla Arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla Arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla Arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla Arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla Arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan Arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar Arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde.

Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska Arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska Arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Läroplanen för grundskolans tidigare år 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolan och förutsättningen är att lärarna är bekväma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka vilka Arbetsformer som anses entreprenöriellt lämpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmärksammas hur fem lärare resonerar kring val av Arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom kreativitet, lusten att skapa och förmågan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som väljs utifrån demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. Lärarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vägleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssätt.

Avsaknaden av positiva resultat av verksamhetsutvecklingar beror till stor del på en begränsadhelhetssyn inom organisationer. För att skapa en helhetssyn är det möjligt att kartläggaorganisationens processer, vilket kan göras i olika Arbetsformer. Syftet med föreliggande studie äratt inventera vanligt förekommande Arbetsformer för insamling, visualisering och dokumentering avverksamhetskunskap i en processkarta med en rad svenska kommuner som exempel. En kommunbedriver verksamheter inom flertal områden vilket innebär en mängd processer i behov avkartläggning. Utifrån egna och andras erfarenheter inom processkartläggning inom ramen för enkurs på universitetet och en kvalitativ intervju med en konsult inom processutveckling utformadesen enkätundersökning.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund.

Studien är baserad på lärares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssätt och Arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i åk 3. Syftet med detta arbete är att studera vilka arbetssätt och ar-betsformer som används i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmåga med fokus på aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes där intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter från tre målgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp frånAdding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). Vårt resultat visar att lärares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning är att flera faktorer påverkar pro-jektets arbetssätt och Arbetsformer där bristen av tid är en betydande faktor.

Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka Arbetsformer och arbetssätt som lärare använder sig av i sin matematikundervisning och vad dessa val grundar sig på. Vidare var syftet att ta reda på hur läraren arbetar och om utgångspunkten utgörs av de mål som finns i kursplanen. Utifrån syftet har vi diskuterat uttrycket ?mål att sträva mot? i kursplanen och kompetensmålen, som är en möjlig tolkning till strävansmålen. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer där fem matematiklärare intervjuats.

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska Arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister..

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och Arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare år. Syftet är att se hur lärare och elever samspelar i samband med verbala Arbetsformer. Hur ser lärarens roll ut i samband med verbala Arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det någon könsordning? Frågeställningarna som styr uppsatsen, innebär att genus såväl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, där alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.

En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och Arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.