Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste åren genomgått en markant flexibilisering i form av förändrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvärldsförändringar har intresset för alternativa Arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet på flexibla Arbetsformer och är en bransch som har genomgått en kraftig tillväxt de senaste åren. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte är att förena flexibla Arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehåller en likabehandlingsprincip som innebär att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som dem som anställts direkt av kundföretaget för samma tjänst. Syftet med uppsatsen är undersöka hur den svenska bemanningsbranschen påverkas av det nya direktivet.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

Studiens syfte var att få en bild av vad klassläraren känner till och deras inställning till begreppet arbetsminne och arbetsminnesträning. Undersökningen avsåg också att undersöka om arbetsminnesträning bidragit till ökad kunskap och om det påverkat klasslärarens förhållningssätt och Arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet att undersöka om och i så fall hur de arbetar med arbetsminne. Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis strukturerade frågeställningar. Eftersom ett antal frågeställningar var likalydande har intervjun i viss grad varit standardiserad. Resultatet av vår studie visar att klasslärarens kunskap om begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning är diffus. Resultatet visar också att klasslärarna tillmäter arbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gått åt till träningen varit väl använd.

Studiens syfte var att undersöka några elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation till skolarbete. För att få svar på dessa frågor gjordes en studie där vi genom kvalitativa intervjuer låtit nio elever och fyra pedagoger från två skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehåller informanternas berättelser om vilka faktorer som inverkar på motivationen, resultatet diskuterades utifrån Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. När vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utläsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudområden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlärning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lärare, learning, elever, klassrum, Arbetsformer.

Syftet med studien är att ta reda på vilka Arbetsformer pedagogerna använder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begränsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien är kvalitativ intervju, där fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fått besvara frågeställningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande.I resultatet framkom att inflytande är en viktig del i arbetet på förskolan. Det kom fram att pedagogerna använder sig av olika Arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom också fram att inflytande är begränsat exempelvis av regler och att det är pedagogerna som begränsar de yngre barnens inflytande.

Utformning och innehåll i kursen bioteknik BI1209 i NV3 undersöks genom en enkät besvarad av 26 gymnasier. Arbetsformer, läromedel, laborationer, utvärdering kartläggs..

Bakgrund: I kursplanen för år 5 finns både strävans- och uppnåendemål inom naturvetenskapens tre områden 2013 kemi, fysik och biologi. Det finns studier som visar att den naturvetenskapliga undervisningen är obefintlig inom vissa områden för de lägre åldrarna. Detta beror på att pedagogerna för de lägre åldrarna inte är förtrogna med kemi och fysik själva och därför undviker ämnet samt dess begrepp. Syfte: Syftet är att undersöka hur lärarna för klass 1-3 spontant tänker kring begreppen fast och flytande form samt gasform, ljudets utbredning och magnetism samt vilka Arbetsformer de kan tänka sig att arbeta med inom respektive område samt vilken inställning de har till att etablera begrepp hos barnen. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua åtta lärare, för att få fram lärarnas spontana tankar.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lärare och elever har då det gäller elevinflytande på hotell- och restaurangprogrammet..

Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa Arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och Arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och Arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och Arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete.

Syftet med denna studie var att undersöka tillförlitligheten vid bedömning/betygsättning av eleverna när de redovisade på andra sätt än skriftliga prov. Eftersom vi förespråkar elevaktiva och kreativa Arbetsformer passade den formen bra för den kvalitativa studie som vi genomförde i en klass år 9 i Luleå. Eleverna redovisade genom en muntlig redovisning med illustrativa hjälpmedel och gjorde en skriftlig inlämning. Vi observerade deras kunskaper vid det muntliga redovisningstillfället med hjälp av en bedömningsmatris, den skriftliga inlämningen bedömdes med hjälp av en rättningsmall och betygskriterierna. Resultatet blev tvetydigt, vi kunde göra en tillförlitlig bedömning av elevernas kunskaper när de redovisade muntligt med hjälp av illustrativa hjälpmedel, men det fanns flera fall då det krävdes följdfrågor för att på ett tillförlitligt sätt bedöma att det var deras kunskaper.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gäller barnens lärandemiljö, i termer av: * Lust att lära * Individanpassning * Möjlighet till variation i Arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lärandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika åldrar (6-12 år) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förändringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvärdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt föräldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade på att totalintegreringen givit positiva effekter på barnens lärandemiljö vad avser lust att lära, individanpassning, möjlighet till variation i Arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

I ett bredare perspektiv är uthyrning av arbetskraft en del av en större förändring av arbetsmarknaden. Förändringen kännetecknas av en ökning av så kallade atypiska Arbetsformer så som projektanställningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, består i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte är utformade för denna form av atypiska Arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillämpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa Arbetsformer hamnar ändå allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anställning har.Uppsatsen behandlar även problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhället i stort. Ett exempel är den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

SammanfattningMedieämnets korta historia som skolämne och dess splittrade karaktär gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssätt och Arbetsformer. Detta gör det svårt för lärare och speciellt nya lärare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsätt är det kanske främst läromedlen som nyblivna lärare kan vända sig till för att få hjälp när det gäller utformandet av undervisning.Denna studie syftar därför till att undersöka vilka arbetssätt och Arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieämnet i ett läromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktärskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingår i läromedelsserien ?Medieboken? genom att räkna förekomsten av ord som sedan fått bilda kategorier för olika arbetssätt.