Bemanningsbranschen i Sverige växer snabbt och närmare en procent av den totala arbetskraften i landet är anställd i bemanningsföretag. Tidigare forskning har ur ett organisationspsykologiskt perspektiv undersökt hur direktanställd personal reagerar på inhyrd personal och vice versa, då indikationer på att stigmatisering av inhyrd personal negativt påverkar arbetstillfredsställelsen framkommit. Dock har inga socialpsykologiska studier om direktanställdas arbetstrivsel i telemarketingbranschen kunnat hittas. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att undersöka ingroup/outgroup bias i relation till direktanställd personals arbetstrivsel inom telemarketingbranschen. I en enkät ombads direktanställda vid ett telemarketingföretag att ta ställning till påståenden om personalrelationerna på arbetsplatsen.

Den här uppsatsen har syftet att redogöra för om inhyrning från bemanningsföretag inskränker företrädesrätten till återanställning för arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Sedan legaliseringen av bemanningsbranschen i Sverige har den blivit väl etablerad. Idag består Arbetsgivar- och branschorganisationen bemanningsföretagen av cirka 500 medlemsföretag och sätter årligen 172 000 personer i arbete. Den omfattning som bemanningsbranschen idag har gör det angeläget att undersöka hur branschen påverkar arbetstagares anställningsskydd, framförallt hur rbetsgivare genom inhyrning av personal kringgår företrädesrätten till återanställning för arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Det har visat sig ovanligt förekommande att arbetsgivare hyr in personal istället för att återanställa arbetstagare med företrädesrätt.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor. Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl.

Bakgrund och problematisering: Förändringar på marknaden såsom globalisering ochhårdnande konkurrens ställer krav på företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort från den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus fråntillgångar och produkter till de möjligheter som finns i människorna inom organisationen ochistället styra med hjälp av mer moderna styrmedel, såsom empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anställda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och påverka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anställda, vilket kan förbättra organisationens resultat på sikt då ökatengagemang leder till en bättre effektivitet och produktivitet.Även arbetsmarknaden har förändrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo åren. Att ha inhyrd personal är alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden här typen av anställning kan ha en negativ inverkan på den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att på så sätt kunna säkerställa att deutför ett tillfredsställande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgångspunkt i hermeneutiken. Vidare ärforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.

Uppsatsen handlar om inhyrda lärares arbetssituation som befinner sig utanför organisationers gränser vilket leder till exkludering och bristfälliga arbetsvillkor. Inhyrd personal befinner sig i en trepartsrelation mellan sig själv, bemanningsföretag och kundföretag. Detta skulle kunna göra att den formella tillhörigheten och känslan av tillhörighet differentieras. Inget i studien tyder på att de inhyrda lärarna inte känner en tillhörighet till bemanningsföretaget som arbetsgivare och därmed kan vi inte dra slutsatsen att detta är problemet. Snarare är det kundföretaget och dess medarbetare som inte ser de inhyrda lärarna som inkluderade i organisationen vilket skapar exkludering.Dagens företag behöver vara flexibla och för att möta detta behov används inhyrd personal som en tillfällig resurs.

De senaste decennierna har globaliseringen påverkat företagen i allt större utsträckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sätt att effektivisera är att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, så kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillåten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats är att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende på inhyrning av personal, utifrån John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Vårt syfte med uppsatsen var att utreda de svenska rättsreglerna angående uppsägning på grund av arbetsbrist i anställningsskyddslagen, och jämföra dess dispositiva regler med specifika kollektivavtal. För att uppnå syftet valde vi som grund att utgå från befintlig litteratur inom området, vi gjorde dels jämförelser mellan utvalda kollektivavtal, och dels utförde vi telefonintervjuer med respektive fackförbund och motsvarande arbetsgivareorganisation, som tillsammans upprättat de aktuella kollektivavtalen. I vår teoridel redogjorde vi bland annat för arbetsbristbegreppets rättsliga betydelse och uppsägningsförfarandets olika delar. Utifrån vår jämförelse mellan de olika kollektivavtalen, kunde vi se att kollektivavtal inom många områden skiljde sig från lagen, men skillnaderna var i sig dock inte särskilt omfattande. Intervjuernas mest överraskande resultat var de skiljaktigheter som förekommer angående definitionen på det elementära begreppet tillräckliga kvalifikationer.

Utifrån de två rättsliga avgörandena AD 2009 nr 50 och AD 2011 nr 30 har Arbetsdomstolen utvecklat ett mycket omdiskuterat förhållande mellan de två omplaceringsreglerna i 7 § 2 st. och 22 § LAS. Enligt domstolen skall arbetsgivaren vid hot om arbetsbrist, om detta är skäligt, söka omplacera till lediga arbeten i enlighet med 7 § 2 st. LAS. När denna skyldighet är uttömd och hotet mot arbetsbrist fortfarande kvarstår skall arbetsgivaren i ett andra steg övergå till att omplacera i enlighet med 22 § 4 st.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

Kompetens och kompetensförsörjning är något som ständigt är aktuellt särskilt nu i och med det pågående generationsskiftet med stora pensionsavångar. En del organisationer väljer att jobba med bemanning och rekrytering själva och andra företag väljer att ta hjälp av bemanningsföretag antingen med inhyrd personal eller också extern rekrytering. Vilka orsaker som ligger bakom att företag som befinner sig i industrisektorn väljer olika personalstrategier är något av vad denna studie har som syfte att belysa.Forskning visar på att kompetens skapar konkurrensfördelar som är svåra att kopiera om det genomförs på ett företagsspecifikt sätt. Denna studie visar på att industrierna utvecklat sina personalstrategier på ett företagsspecifikt sätt. Vidare kommer studien att belysa var och en av dessa företagsspecifika sätt att jobba med rekrytering och bemanning.

I Sverige så har användningen av inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering.Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar på att företagets informella maktstrukturer ändras till följd av användningen av inhyrd arbetskraft.

Det förekommer att företag säger upp anställd personal på grund av arbetsbrist för att sedan hyra in arbetskraft via bemanningsföretag under den period när tidigare anställda har företrädesrätt. Det finns AD-domar gällande frågan om detta förfarande kan anses vara ett kringgå av LAS. Hittills har inte någon arbetsgivare ansetts kringgå lagen men AD har i sina domar anfört olika omständigheter som påverkat utgången av målen och det krävs att arbetsgivaren vidtagit åtgärderna i syfte att på ett otillbörligt sätt kringgå LAS. Parterna på arbetsmarknaden tolkar domarna på olika sätt och är inte överens i frågan om huruvida uppsägnings- och inhyrningsförfarandet är ett kringgående av lagen. Jag har använt mig av traditionell rättsdogmatisk metod för att analysera de olika omständigheter som domstolen anför i de två rättsfallen ? ?Abu-Garcia? och ?Grafikerna? ? i syfte att utreda vilka omständigheter som krävs för att en arbetsgivare kan anses kringgå LAS.

Syfte: Vi vill med denna undersökning se hur cheferna leder sin inhyrda personal när arbetsgruppen består av både inhyrd och ordinarie personal.   För att få svar på detta har vi utgått från fyra frågeställningar Hur ser introduktions- och utbildningsinsatserna ut för de inhyrda?Anpassar ledarna sitt ledarskap gentemot de inhyrda?Hur motiveras de inhyrda?Hur gör ledarna för att få de inhyrda att känna sig delaktiga i organisationen?Metod: Vi har använt en kvalitativ metod. Våra primärdata är intervjuer av ledare. Sekundärdata är insamlade med hjälp av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Därefter har vi låtit den teori vi valt ut möta den empiri vi fått fram. Resultat & slutsats: Ledarna på de företag vi undersökte ansåg att de inte anpassar sitt ledarskap gentemot den inhyrda personalen.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.