Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna Arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön.

Syftet med vår c-uppsats är att undersöka hur socialsekreterare i en mottagningsgrupp resonerar kring Arbetsbelastning på deras arbetsplats, vi vill även ta reda på hur Arbetsbelastning kan påverka arbetsmiljön och klientbemötandet. Våra frågeställningar är: 1.) Hur uppfattas Arbetsbelastning av socialsekreterarna i mottagningsgruppen och vad är det som skapar Arbetsbelastningen?2.) Hur upplever socialsekreterarna att arbetsmiljön påverkas av Arbetsbelastningen?3.) Hur upplever socialsekreterarna att Arbetsbelastningen påverkar deras bemötande gentemot klienterna?Vår uppsats bygger på intervjuer med sju socialsekreterare som arbetar i en mottagningsgrupp med ekonomiskt bistånd inom individ och familjeomsorgen. Vår teoretiska referensram har varit organisationsteori och KASAM (känsla av sammanhang) utifrån ett postmodernt perspektiv. Uppsatsen tar upp socialsekreterarnas reflektioner kring ämnet och om hur det är att arbeta i en organisation med hög personalomsättning samt högt tryck.

Syftet med studien är att utifrån arbetstagarens subjektiva upplevelser undersöka hurarbetstid påverkar välbefinnande och stress.Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. En enkät besvarades av 47respondenter på fyra arbetsplatser, varav två arbetar med sextimmars arbetsdag ochtvå arbetar med åttatimmars arbetsdag. Resultatet presenteras huvudsakligen medhjälp av frekvensfördelningar, men även medelvärde används.För att analysera resultatet användes tidigare forskning om work-life conflict, stressoch Arbetsbelastning. Även role strain theory användes för att belysa den rollkonfliktsom uppstår då arbetslivet ska kombineras med privatlivet.Resultatet visar att personalen som arbetar sextimmarsdagar i större utsträckningaldrig har problem att kombinera arbete med fritid. Personalen som arbetaråttatimmarsdagar upplever de flesta stressymptom mer frekvent än personalen somarbetar sextimmarsdagar, förutom gällande sömn samt värk i rygg och nacke.Resultatet visar inga tecken på att personalens Arbetsbelastning höjs med enarbetstidsförkortning.Studiens slutsats blir således att personalen som arbetar sextimmarsdagar tenderar attha bättre balans mellan arbete och fritid, samt skatta sin hälsa högre än personalensom arbetar åttatimmarsdagar..

Tidigare forskning om stress har visat att olika arbetsförhållanden har betydelse för stressrelaterade negativa effekter på hälsa men idag märks ett ökat intresse för att studera positiva effekter av stress. En viktig faktor för att minska effekter av arbetsstress på hälsa och välbefinnande anses vara nedvarvning och återhämtning. Syftet med studien var att studera relationen mellan psykosocial Arbetsbelastning, återhämtning och psykologiskt välbefinnande hos yrkesarbetande kvinnor. Undersökningsgruppen omfattade 177 kvinnliga anställda i tandvården vilka besvarat en enkät innehållande krav/kontroll/stöd-skalan, frågor om återhämtning samt Ryffs skalor för psykologiskt välbefinnande. Resultatet av korrelationsanalyser och linjära regressionsanalyser visade att höga abetskrav hade samband med låg grad av återhämtning medan hög grad av kontroll relaterades till hög grad av välbefinnande.

Förardistraktion, prestation i en sekundär föraruppgift samt subjektiv Arbetsbelastning studerades för att undersöka effekten av kompletterande haptisk feedback på 18 yrkeschaufförers prestation i ett simulerat förargränssnitt. Undersökningen utformades som ett experiment med upprepade mätningar. Förardistraktion mättes i LCT (lane change test), prestationen i den sekundära föraruppgiften i ett experimentprogram och subjektiv Arbetsbelastning med NASA-RTLX. Utöver detta utfördes en kompletterande intervju. Undersökningen jämförde tre former av feedback i en sekundär föraruppgift: enbart visuell, visuell tillsammans med haptiska hack samt visuell tillsammans med haptiska hack och textur.

Förardistraktion, prestation i en sekundär föraruppgift samt subjektiv Arbetsbelastning studerades för att undersöka effekten av kompletterande haptisk feedback på 18 yrkeschaufförers prestation i ett simulerat förargränssnitt. Undersökningen utformades som ett experiment med upprepade mätningar. Förardistraktion mättes i LCT (lane change test), prestationen i den sekundära föraruppgiften i ett experimentprogram och subjektiv Arbetsbelastning med NASA-RTLX. Utöver detta utfördes en kompletterande intervju. Undersökningen jämförde tre former av feedback i en sekundär föraruppgift: enbart visuell, visuell tillsammans med haptiska hack samt visuell tillsammans med haptiska hack och textur.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av Arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna Arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög Arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.

Detta är en litteraturstudie baserad på 25 vetenskapliga artiklar. Arbetet med patientsäkerhet är ständigt pågående. Antalet vårdskador fortsätter dock att vara högt. Mycket fokus på arbetet att få ner antalet vårdskador i Sverige har legat på rutiner, rapporteringssystem, arbetsmiljö och åtgärder från ledningshåll. Syftet med studien är att genom en litteraturöversikt beskriva förutsättningarna för sjuksköterskor att bedriva ett patientsäkert arbete.

AbstraktJag har tittat på hur Arbetsbelastningen ser ut idag ombord på svenska tankfartyg. Arbetet har belyst inställningen till och respondenternas upplevda känslor vid tiden för vettinginspektionen, men också vad det skulle kunna leda till. Under praktiktiden genomfördes personliga intervjuer samt intervjuer via mejl, och har även använt mig av både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Utredningen har visat att respondenternas goda inställning till vettinginspektioner, mest oro före vettinginspektionen, förberedelserna väl genomförda, hur inspektörens agerande påverkar besättningen. Samt resultatet av utredningen har även visat att det existerar en viss övertid runt en vettinginspektion..

Vårt syfte var att undersöka könsskillnad i upplevelse av lika villkor på arbetet för kvinnor och män vid ett teknikkonsultföretag med 739 anställda. Tidigare forskning har visat skillna-der i lika villkor på arbetet mellan kvinnor och män (Harris, Gilbreath & Sunday, 2002; Ma-rongiu & Ekehammar, 1999; Wicks & Bradshaw, 1999). Vi undersökte om könsskillnaden kunde förklaras utifrån fyra prediktorer: Arbetsbelastning, lön och andra belöningsformer, arbetsplatsklimat samt utvecklingsmöjligheter. För datainsamling distribuerade vi en enkät till samtliga anställda (N=418). Gruppjämförelsen visade att kvinnor upplevde lika villkor för könen i mindre utsträckning än män.

Syftet med detta arbete har varit att om möjligt få reda på hur några lärare upplever sin arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet är lärares arbetstid, Arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har några lärares syn på sin arbetssituation jämförts med intentionerna i lärarnas fackliga avtal. För att få svar på mina frågeställningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehåller arbetet forskning och erfarenheter som rör lärares arbetssituation.

Denna uppsats är en analys av pedagogers arbetsmiljö i en förskola i Luleå Kommun. Bakgrunden till denna studie är medias uppmärksammande om stora barngrupper och Arbetsbelastning. Det finns därmed en förförståelse för den rådande arbetssituationen, där Arbetsbelastning, besparingar och stress är frågor som tas upp i studien. Trots att det redan är uppmärksammat att Arbetsbelastning finns i förskolan är studiens syfte är att få en övergripande bild över pedagogernas arbetssituation, genom att studera både psykiska och sociala faktorer som kan ha påverkan på hur arbetsmiljön ser ut i sin helhet. Studien utgår ifrån kvalitativ metod.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.