Det här är en undersökning om varför allt fler skolor satsar på att Arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lärare ute på skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att skolor satsar på att Arbeta med utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det.

Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: · Vad är EQ?· Hur kan man Arbeta med EQ i skolan? · På vilket sätt behövs EQ i skolan? Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan.

Både genusforskning och jämställdhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas på olika sätt beroende på vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som något som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebär att könsmönster är något som är möjligt att förändra. Enligt Läroplan för förskolan ska pedagoger Arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar kring jämställdhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför pedagoger väljer att Arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. Vår målsättning är att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som Arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever från förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanställts och jämförts med aktuell forskning på området. Vår undersökning visar att den tematiska undervisningen är en metod som tillgodogör många elever, med varierande inlärningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Syftet är att belysa hur rektorer och förskollärare ser på arbetet kring rutiner som används i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lärande, hur görs föräldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på vårt syfte så har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollärare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen är viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var även överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och föräldrarna är viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete på sin förskola med föräldrarna. Förskolornas sätt att Arbeta kring stödåtgärder varierar då det var lika många som använde sig utav åtgärdsprogram som av handlingsplaner.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att Arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna Arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att Arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter.

Vi har under vår utbildning, vår egen skoltid och genom andra erfarenheter kommit i kontakt med temaarbeten vid ett flertal tillfällen. Många av de elever vi har mött tycker att de traditionella lektionerna känns tråkiga och ointressanta. Elever föredrar att Arbeta mer i tematisk form, eftersom det är ett mer kreativt och spännande arbetssätt, än det traditionella lektionerna. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger och elever upplever temaundervisning kontra traditionell undervisning. Vi tog kontakt med en skola som Arbetade tematiskt och har i denna gjort både observationer och intervjuer för att försöka hitta ett svar till vårt syfte.

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare Arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan Arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik..

Syftet med mitt examensarbete var att skapa ökad förståelse för de organisatoriska förutsättningarna för lärare att göra didaktiska prioriteringar vid arbete med utomhuspedagogik vid två olika skolformer. Avsikten var även att undersöka hur lärare på ett medvetet sätt inom ramen för den lokala skolplanen kan undervisa elever utomhus. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra grundskolelärare från två grundskolor, varav en Montessoriskola och en kommunal skola. Mina två frågeställningar var: Hur kan man som lärare Arbeta med utomhuspedagogik på ett medvetet sätt för att elever ska lära sig ett bestämt innehåll i olika ämnen? Hur kan man som lärare Arbeta med utomhuspedagogik på ett medvetet sätt för att elever ska lära sig en metod om hållbar utveckling med fokus på miljö och natur? Viktiga resultat och slutsatser utifrån intervjuerna är att intervjupersonerna framhöll utomhuspedagogik som något positivt i grundskolan eftersom eleverna får möjligheten att använda alla sina sinnen och se saker i sina rätta sammanhang.

I förskolan möts ofta barn med språkstörningar och pedagogerna har ett ansvar att Arbeta förebyggande med språket för att motverka språkstörning. Genom rätt stimulans kan barnets utveckling förbättras. Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka möjligheter och svårigheter det finns i arbetet med barn med språkstörningar. Vi har genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger försökt undersöka dessa barns situation i förskolan. För att kunna avläsa barns situation behöver man se vilka kunskaper pedagogerna har om språket och dess betydelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna får Arbeta med i några valda läromedel samt hur verksamma lärare Arbetar med problemlösning..

Turismen är en av världens största industrier. Positiva effekter turismen för med sig är bland annat ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. De senaste åren har dock negativa effekter av turism diskuterats allt mer i media, framförallt har miljöfrågan lyfts fram. Andra exempel på negativa effekter som har diskuterats är dåliga arbetsvillkor, barnsexturism och vattenbrist. All inclusive hotell har fått kritik på grund av att endast en liten del av de pengar som dras in stannar kvar hos lokalbefolkningen.Ett sätt för turismföretag att skydda sig mot denna kritik är att Arbeta med CSR, vilket är en förkortning av Corporate Social Responsibility.

Syftet med min undersökning har varit att se om ett kreativt arbetssätt kunde stärka barnens självkänsla. Den empiriska delen av min undersökning genomfördes under en sjuveckorsperiod på en skola i Boden. Eleverna som deltog i detta arbete gick i årskurs 4 och var 18 stycken. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med enkätfrågor och strukturerade observationer. Barnen fick Arbeta kreativt i olika material, samtidigt som jag gav dem en tanke eller ett tema.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja aktivitet hos personer med långvarig smärta. Den undersökta gruppen bestod av sex arbetsterapeuter med 3-27 års erfarenhet av att Arbeta på en smärtenhet i Sverige. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt i ett klientfall då de känt sig kompetenta som arbetsterapeut. Intervjuutskrifterna analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i fyra kategorier: ?samarbete med patienten är en förutsättning för ett gott resultat?: ?patientens aktivitetssituation behöver medvetandegöras?: ?patienten behöver lära sig leva med sin smärta? och ?en komplex situation kräver samverkan mellan olika aktörer?.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan Arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att Arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingär ett viktigt område att Arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också tillatt förändringen inte går för fort.3.