I en tid nÀr kommunikationens betydelse vÀxer blir det ocksÄ viktigare vilken syn pÄ kommunikation organisationer har, eftersom det pÄverkar hur man tÀnker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har nÄgon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgÄr frÄn kommunikationspolicyer verkar det inte finnas sÄ mycket forskning gjord runt sjÀlva dokumenten. Den hÀr studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer frÄn offentliga verksamheter pÄ fem olika förvaltningsnivÄer i Sverige. Syftet med studien Àr att beskriva vilken syn pÄ kommunikation som kan utlÀsas av policydokumenten.

Att vara mellanchef Àr pÄ mÄnga sÀtt en utsatt position. Man förvÀntas hantera krav frÄn bÄde över- och underordnade, samt frÄn sina kollegor som befinner sig pÄ samma nivÄ. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven frÄn samhÀllet. Vilka Àr dessa krav? Hur skiljer de sig frÄn varandra? StÄr de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur pÄverkar dessa mellanchefer pÄ individnivÄ? Undersökningen utgÄr frÄn Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

Sammanfattning Stadens offentliga rum Àr en viktig arena för stadslivet. Detta pÄstÄende har varit utgÄngspunkten för att undersöka de fysiska förutsÀttningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan mÀnniskor. MÀnniskor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas dÀr. Det kan vara sÄ enkelt som att titta pÄ andra mÀnniskor, men dÄ mÄste mÀnniskor vÀlja att uppehÄlla sig just pÄ den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlÀttar eller försvÄrar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina vÀggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets grÀnser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa vÀggar i ett försök att fÄ en inblick i organisationskulturens prÀgel. Det var detta intresse som vÀckte idén till denna jÀmförande studie vars syfte Àr: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de tvÄ studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats Àr ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frÄgestÀllning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden Àr en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkÀtundersökning dÀr full anonymitet erbjudits de bÄda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren pÄ det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats Àr att det finns bÄde kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de tvÄ undersökta organisationerna.

Företag och offentliga organisationer mÄste marknadsföra sig. En affÀr mÄste locka kunder, ett företag investerare och en kommun turister, företag och fler invÄnare. I dagens samhÀlle blir det allt viktigare att prioritera varumÀrkesorientering för att kunna upprÀtthÄlla sitt attraktionsvÀrde.Denna studie kommer att inrikta sig mot GÀvle kommun och undersöka hur de arbetar med varumÀrkesorientering och hur de anvÀnder de begrepp och metoder som finns inom Àmnet. De frÄgestÀllningar som stÀllts Àr direkta och konkreta, och de stÀlls upp hÀr nedan: Vad Àr ett varumÀrke enligt GÀvle kommun?                    Hur etablerar GÀvle kommun ett nytt/nya varumÀrken?Hur anvÀnder sig GÀvle kommun av Storytelling, kÀrnvÀrden och varumÀrkesorientering?Vilken kompetens finns inom GÀvle kommun gÀllande etableringen av ett nytt varumÀrke?       GÀllande metod anvÀndes ett strategiskt urval för att dÀrefter kombinera detta med kvalitativ metod och ett kvalitativt perspektiv, för att tillsammans kunna ge bÀsta möjliga skildringen av hur det fungerar inom en organisation. Eftersom vÄr studie och undersökning frÀmst grundar sig pÄ intervjuer var valet enkelt.

Webbapplikationer har o?kat i antal och anva?ndning i synnerhet de senaste a?ren sen tillkomsten av HTML5 som simplifierat processen. Ma?nga desktopapplikationer idag a?r la?mplig fo?r en o?verga?ng till webb. Sa? a?r fallet hos Ida Infront, ett fo?retag med en produkt, iipax, utvecklad i Java som de har fo?r o?nskan att migrera till webbmiljo?.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring Àldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för Àldre inom Àldreomsorgen utifrÄn begrepp som makt, socialt ordningskapande och Äldersordning. För att uppnÄ detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?VÀrdigt liv i Àldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom sprÄk och text Àr en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmÀrksammar Àven att det finns icke-diskursiva element som pÄverkar diskurser i dialektik.

En allt hÄrdare konkurrens pÄ marknaden, krav pÄ effektivitet i en organisation eller jakten pÄ reducerade kostnader Àr alla orsaker till att företag och verksamheter idag arbetar med att fÄ det interna kvalitetsarbetet till att bli effektivare. Byggprocessen har en lÄng rad av aktörer med olika roller och ansvar beroende pÄ i vilket skeende processen Àr i. BestÀllaren Àr oftast först ut i denna komplexa process, vilket medför att det Àr viktigt att just bestÀllaren sÀkrar och arbetar effektivt med kvalitet, bÄde internt och externt. Om bestÀllaren saknar ett effektivt kvalitetsarbete ges en ökad kostnad för att i efterhand rÀtta till fel eller avvikelser. BestÀllaren Àr den som finansierar projekt och fÄr Àven leva med slutprodukten.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

In a press release from the Swedish church it says that the pressure from people who are in need is increasing on the deacons in Sweden and that it?s getting higher each year. This study contains the search of knowledge about the deacons of the Swedish church, if they actually feel an increasing pressure and in what way, how they are handling the possible pressure from people in need, if that pressure is too high and if the deacons feel that they can assist the people seeking their help. The study also aim to provide more knowledge about the deacons experiences of the opportunities and boundaries (or obstacles) they meet in their line of work and how they handle the boundaries when/if they can?t provide the help that the people need.

LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.

RĂ€dsla och otrygghet pĂ„ offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och dĂ„ frĂ€mst utifrĂ„n ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv dĂ€r kvinnors upplevda otrygghet, oro och rĂ€dsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen Ă€r ingen slump dĂ„ kvinnor i större utstrĂ€ckning Ă€n mĂ€n historiskt har gett och ger uttryck för sin rĂ€dsla och otrygghet pĂ„ offentliga platser. Trots Sveriges strĂ€van mot ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle sĂ„ finns det fĂ„ svenska studier som tittar nĂ€rmare pĂ„ hur mĂ€n upplever otrygghet pĂ„ offentliga platser, vilket har gjort att mĂ€nnen i princip har varit exkluderade ifrĂ„n svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen Ă€r mĂ€ns upplevda otrygghet pĂ„ offentliga platser och syftet Ă€r att undersöka mĂ€ns upplevelser av otrygghet pĂ„ offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhĂ„ller sig till de platser dĂ€r flest brott begĂ„s. Syftet Ă€r vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som mĂ€nnen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan mĂ€n och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.