Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om informationsmÀngden i ?VD har ordet? kan relateras till Ärets resultat före skatt och om informationsmÀngden har förÀndrats de senaste Ären. Studien syftar ocksÄ till att öka förstÄelsen för vilka trender som idag Äterfinns i den offentliga debatten, och vad som förvÀntas presenteras i Ärsredovisningarna.Med utgÄngspunkt i den offentliga debatten om Ärsredovisningar konstrueras en kodningsmall. Mallen bestÄr av ett antal informationskriterier, för varje informationskriterium som uppfylls i ?VD har ordet? ges det undersökta företaget ett poÀng.

Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ de olika verksamhetsformerna som i dag existerar inom primÀrvÄrden. Under de senaste Ären har nya driftsformer utanför den offentliga sektorn dykt upp. Numera finns bÄde privata entreprenörer och nya typer av offentliga verksamheter som skapats dÄ Landstingets organisation stÀndigt Àr under förÀndring. UtifrÄn de tre verksamhetsformerna offentlig, entreprenöriell och intraprenöriell verksamhet har vi valt att identifiera den övergripande styrningen, identifiera sambandet mellan ledningens styrning och arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestationer och slutligen identifierat ledningens agerande för att skapa en framgÄngsrik verksamhet. Metoden har varit att göra en fallstudie av kvalitativ karaktÀr med kvantitativa inslag, pÄ tre vÄrdcentraler med olika verksamhetsformer.

Den privata sektorns strÀvan efter att effektivisera sina organisationer, vilket leder till att det stÀndigt utvecklas nya ekonomistyrmodeller. I början av 1990-talet började dessa ekonomistyrningsmodeller sprida sig till icke-vinstdrivande offentliga organisationer, under samlingsnamnet New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen som de offentliga organisationerna fÄngat upp Àr Balanced Scorecard, eller balanserad styrning som det heter pÄ svenska. Norrbottens lÀns landsting (NLL) Àr en av de senare organisationerna i ledet och kommer att införa balanserad styrning under 2013. Vad denna förÀndring rent konkret vÀntas medföra organisationen valde vi att undersöka, och syftet med denna studie blev sÄledes att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar landstingspolitiker har inför framtida införande och tillÀmpning av balanserad styrning.

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.

MÀnniskans nÀra relation till trÀd genom historien har medfört att trÀd kan ha stor symbolisk betydelse och ofta tillskrivas emotionella vÀrden. Enstaka trÀd kan framkalla en kÀnsla av tillhörighet och identitet. Denna sociala aspekt pÄ trÀd Àr i ljuset av tÀtare stÀder och ökande exploatering vÀrd att ta till vara pÄ och utveckla. Ett sÀtt att göra det pÄ Àr att anvÀnda sig av ett konstnÀrligt angreppssÀtt i arbetet med trÀd och konstformen trÀdskulptering Àr ett sÄdant. Den utövas genom att stammar och grenar formas pÄ trÀd för estetiska eller praktiska syften och förenar ekologi och konst pÄ ett unikt sÀtt. SkrÀddarsydda trÀd kan tillföra offentliga miljöer estetiska och sociala kvalitéer som inte gÄr att uppnÄ pÄ annat sÀtt.

Digital depth-to-water maps can be produced from a digital elevation model (DEM). Then GIS- based algorithms are used to calculate water flows and the depth-to-water index classes dry, fresh, moist and wet. The purpose of this study was to investigate the possibility to use depth- to-water maps for site adapted planting.The results showed that use of depth-to-water maps for site adapted planting, roughly halved the proportion of improperly planted surfaces from an average of 9 % to 4 %. The variation in the values of proper surface decreased and the result became more even.. In addition, more pine than spruce was incorrectly planted.

Hur kan ett mer kostnadseffektivt och miljövÀnligt alternativ pÄ det nuvarande emballaget, som företagen anvÀnder sig av i sina transporter av bÄtar se ut?Kan en produkt kombinera en uppstÀllningsvagga med ett transport/ förvaringsemballage?Hur kan denna produkten underlÀtta arbetet för de anstÀllda under vÀgen frÄn fabrik fram till slutkund?Detta Àr problemen som jag löst i mitt examensarbete..

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer pÄminna om nÀringslivets privata företag. En anledning Àr att kraven pÄ uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel pÄ förÀndringen Àr att offentliga organisationer i större utstrÀckning börjat anvÀnda sig av det privata nÀringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhÄller sig till och arbetar med Äterkoppling vid balanserad styrning. Syftet Àr att identifiera och beskriva hur Äterkoppling kan bidra till att en offentlig organisation anvÀnder en balanserad styrmodell pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt.

Detta examensarbete fokuserar pÄ planering i en stad dÀr tillvÀxt inte Àr det mest troliga scenariot. Staden i frÄga Àr Söderhamn i HÀlsingland som under de senaste 40 Ären har genomgÄtt en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta Àr mÄnga och i dagslÀget Àr det framför allt ungdomar som lÀmnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större stÀder dÀr en hel del vÀljer att stanna kvar. Den lÄngtgÄende stagnationen har satt sina spÄr i invÄnarnas attityd till Söderhamn och mÄnga av ortens unga upplever att det inte finns nÄgot dÀr som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

Denna studie Äsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag anvÀnder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien Àmnar Àven att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrÀdesvis anvÀnder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts Àr en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som anvÀnds mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nÄ sina kunders kunskap Àr förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

Jag har jobbat med att skapa en miljö som jag kallar ?interaktivt suburban?. En ganska klassiskförortstypologi men med offentliga rum. Jag har ritat fem bostadshus som ligger pÄ en höjd i en fÄramellan Tyresö centrum, en skola och ett bostadsomrÄde. HÀr finns nÀrhet till mÄnga sporthallar ochidrottsplatser.

Den vanligaste formen av korruption Àr enligt Brottsförebyggande rÄdet den form av korruption som benÀmns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen Äterfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter frÄn olika organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan anvÀndas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, anvÀnds för att belysa teoriernas förmÄga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att sÄvÀl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflÀtningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och frÄn utomstÄende har viss betydelse för att korruption uppstÄr och för dess omfattning.

Idag Àr information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. PÄ grund av den stora mÀngden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svÄrare resurs att skydda. InformationslÀckage av hemligstÀmplad information blir dÀrmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.InformationslÀckage kan hanteras samt pÄverka organisationer pÄ olika sÀtt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns nÄgon skillnad pÄ hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt privata sektorn hantera samt pÄverkas av informationslÀckage. Undersökningen inkluderar Àven vad enskilda individer, som pÄ nÄgot sÀtt Àr kopplade till informationssÀkerheten, inom organisationerna anser Àr anledningen till att nÄgon vÀljer att bryta mot informationssÀkerheten och lÀcka information.  En kvalitativ studie har gjorts pÄ sex olika organisationer i Ljungby kommun dÀr vi alltsÄ intervjuat 11 personer med nÄgon anknytning till informationssÀkerhet med inriktning mot sekretessavtal.Enligt resultatet framgÄr det att samtliga informanter Àr medvetna om problemet informationslÀckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar pÄ skulle pÄverkas vid ett informationslÀckage samt hur detta skulle hanteras.

Under 1900-talets senare hÀlft har lönesÀttning via enskilda lönesamtal, sÄ kallad individuell lönesÀttning blivit den rÄdande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning frÄn löneskalor och tarifflöner, sÄ kallad lönetrappa efter Älder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation pÄ grund av dess krav pÄ demokrati, hushÄllande med samhÀllets resurser och tillÀmpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en pÄverkande effekt pÄ hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.