I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats. Fallet som undersöks Àr processen kring omvandlingen av Norra Backa i BorlÀnge.

Studien har haft som syfte att undersöka hur införlivandet av en Migrationsdomstol i Malmö pÄverkat det asylrÀttsliga förfarandet samt att undersöka hur yrkesverksamma personer inom det asylrÀttsliga omrÄdet i Malmö förhÄller sig till den nya instans- och processordningen. Studien vilar frÀmst pÄ ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. Arbetet har utförts med en induktiv ansats och uppsatsens empiri har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Studien visar dels att sÄvÀl rÀttsÀkerheten som förtroendet för instans- och processordningen ansetts öka och att möjligheten till ett muntligt förfarande vid Migrationsdomstolen uppskattas av de asylsökande. Studien visar Àven att det finns offentliga ombud inom det asylrÀttsliga omrÄdet som helt pÄvisar en total avsaknad av förtroende för det asylrÀttsliga förfarandet och som pÄvisar en rad brister och problem.

Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

rÀdsla.

rÀdsla.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhÄllanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och dÀrigenom pÄverkar möjlighet för möten och interaktion mellan mÀnniskor. Vi Àmnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvÀrdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsÀttningar för vistelse. UtifrÄn litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkÀnda böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekrÀftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag frÄn vissa upptÀckter. Ett annat erhÄllet resultat Àr att Stockholms stads arbetsdokument inte Àr tillrÀckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsÀtt Àn fungerar som konkreta hjÀlpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mÄngfald mÄste finnas i staden för att mÄnga kontakter, bÄde ytliga och mer intensiva, ska uppstÄ och ge staden ett socialt liv.

Syftet med examensarbetet Àr att studera och analysera hur möten mellan olika mÀnniskor och livsstilar sker pÄ offentliga plaster och strÄk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar pÄ varför det Àr viktigt att mÀnniskor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan fÄ för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sÄdana möten. Examensarbetet baseras pÄ litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. DÀrefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum. Vidare följer beskrivningar och analyser av tvÄ centrala omrÄden i Malmö; Ribersborgsstranden - VÀstra hamnen - StapelbÀddsparken (omrÄde A) och Stortorget - Lilla torg - Gustav Adolfs torg ? MöllevÄngstorget - samt strÄket mellan dessa platser (omrÄde B).

Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

Det problem som behandlas i denna uppsats Àr: Vilka faktorer Àr avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnÄ högre kundvÀrde?Att uppnÄ högre kundvÀrde anses vara ett omrÄde som omfattas av mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till. En viktig aspekt Àr organisationers förmÄga att anpassa sig efter kundernas stÀndigt förÀndrade behov. Det Àr den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta.Det konstateras att fler och fler företag i Sverige vÀljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige Àr företagens ?prototypavdelning? dvs.

Bakgrund och problem: Majoriteten av försÀljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sÄdana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i tvÄ kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan pÄ beviljandet av handelskrediter.

UtvÀrdering har idag blivit nÄgot av ett ledord i offentliga verksamheter, sÄvÀl i Sverige som i andra vÀstlÀnder. Resultat och kvalitet skall mÀtas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skÄdad omfattning. I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan om vad de stÀndiga utvÀrderingarna fÄr för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvÀrderas och gör en genomgÄng av aktuell forskning pÄ omrÄdet. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts pÄ problemet ifrÄga men egentligen inte sÀrskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lÀrningsprocesser som sÀtts igÄng i de utvÀrderade organisationerna, medan andra pekat pÄ problematiska bieffekter och utvÀrderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Följande rapport beskriver ett examensarbete som utförts av tvÄ studenter under vÄrterminen 2013 som avslutande del av Civilingenjörsprogrammet Design och Produktutveckling vid Linköpings universitet. MÄlet med examensarbetet har varit att ta fram en produkt som tillgodoser behovet av att kunna ladda mobila enheter i offentliga miljöer. Produkten ska vara anpassad till offentliga miljöer och ska kunna drivas av solceller.Examensarbetet har resulterat i framtagning av en ny teknisk produkt för laddning av mobiltelefoner. Produkten placeras pÄ caféer och restauranger i olika typer av offentliga miljöer och skapar dÀr ett mervÀrde för gÀsterna som med hjÀlp av produkten gratis kan ladda sin mobiltelefon under besöket. Produkten skapar Àven ett vÀrde för café- eller restaurangÀgare dÄ detta genererar fler kunder eftersom laddning av mobiltelefoner erbjuds.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar Àldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta lÀngre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om Àldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsÀttningarna Àr olika mellan tjÀnstemÀn och yrkesmÀn. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hÀlsa och kompetens. Studien visade ocksÄ pÄ olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.