Under de senaste Ären har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? Àr en privatiseringsform dÀr ansvariga och anstÀllda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privatrÀttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. FrÄn politiskt hÄll och via dagstidningar samt annan media har uppmÀrksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gÀllande vÀrderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsÀljning eller ren bortskÀnkning av offentliga tillgÄngar har föranlett att vissa avknoppningar Àven lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlÀgger de rÀttsliga förutsÀttningarna och begrÀnsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett vÀrderingsperspektiv för att vidare jÀmföra detta med en vÀrdering av en privatrÀttslig verksamhet inför en överlÄtelse.

I rapporten presenteras tvÄ analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras pÄ tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. UtifrÄn resultaten frÄn analyserna har förslag till förbÀttring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras pÄ den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras pÄ aktiviteterna som Àger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt.

Syftet med examensarbetet Àr att studera och analysera hur möten mellan olika mÀnniskor och livsstilar sker pÄ offentliga plaster och strÄk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar pÄ varför det Àr viktigt att mÀnniskor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan fÄ för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sÄdana möten. Examensarbetet baseras pÄ litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. DÀrefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum.

Idag finns mÄnga nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ÀndamÄl. En del har övergÄtt till att bli bostadsomrÄden medan andra har blivit omrÄden för handel. Gustavsbergs hamn Àr en del av ett historiskt industriomrÄde för porslinstillverkning. OmrÄdet ligger i Gustavsberg som Àr centralort i VÀrmdö kommun. Kommunens geografiska lÀge Àr Stockholms lÀns inre skÀrgÄrd.

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hÄllbar utveckling. Syftet Àr att analysera vilken syn pÄ detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har anvÀnts för att fÄ en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hÄllbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgÄngspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de bÄda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesÀtt dominerar i de bÄda dokumenten.

Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna pĂ„verkats av stora reformvĂ„gor. De bakomliggande idĂ©strömningarna har kommit att gĂ„ under samlingsnamnet New Public Management dĂ€r ekonomiska vĂ€rden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras nĂ„gon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och försprĂ„kar att den offentliga sektorn nĂ€rmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rĂ€ttsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska vĂ€rden pĂ„ bekostnad av de demokratiska och att detta Ă€r problematiskt.Studien tar utgĂ„ngspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjĂ€lp av diskursteoretiska utgĂ„ngspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgĂ„ngspunkt i en New Public Management-diskurs.VĂ„ra resultat visar att kritiken Ă€r befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prĂ€gel pĂ„ den diskurs som ledningen brukar. Även nĂ€r hĂ€nsyn tas till omkringliggande relevanta förĂ€ndringar ter sig de förĂ€ndringar som Ă€gt rum inom SVT som utmĂ€rkande dĂ„ man istĂ€llet för att fokusera pĂ„ sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhĂ„llande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska vĂ€rden..

Bakgrund och problem: De senaste 20 Ären har offentliga organisationer genomgÄtt stora förÀndringar. MÄnga idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattÀmne i media. Andra har blivit populÀra hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. MÄlstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var dÄ olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förÀndringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. NÄgra exempel pÄ dessa Àr bestÀllar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.

The thesis is a case study that deals with public space based on how people use them. Public spaces are an important part of our city life and everyday life. Quality public spaces and places are due to its design and use, which are the primary aspects of this study. HĂ€ssleholm has been the location for the case study inventory items. Five different methods have been the basis for the study, and through them it has been possible to study what makes a room usable and unusable and what criteria is necessary for people to want to stay in the public rooms.

Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Det Àr tydligt att utseende pÄverkar vilka ansikten mÀnniskor kommer ihÄg och inte. Skulle det gÄ att öka eller minska igenkÀnnbarheten genom att utföra smÄ Àndringar i ansikten mellan de tillfÀllen en person ser dessa? I denna undersökning har jag analyserat resultat frÄn undersökningar genomförda av 170 personer och och kommit fram till att det Àr möjligt till en viss grad. Ytterligare extensiv forskning bör visserligen ske innan man kan bekrÀfta dessa studier, men skulle sÄ bli fallet kan detta potentiellt pÄverka hur karaktÀrer i spel och andra medium designas..

Nu förtiden har det blivit allt vanligare att mÀnniskor anvÀnder sig av smartphones. I denna uppsats har jag kartlagt smartphone-anvÀndares anvÀndningsvanor och mönster hos unga vuxna som antingen studerar eller arbetar. Fo?r att fÄ fram den information jag behöver har jag valt att anvÀnda mig av dagböcker dÀr sex stycken respondenter deltog under en fyra dagars period och Àven intervjuer da?r tre av de sex respondenterna var deltagande efter genomförandet av dagböckerna. Mina resultat visar fascinerande nog att smartphones anvÀnds till största del pÄ platser dÀr anva?ndarna a?r relativt stillasittande som till exempel i hemmet.

VÄr studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrÄnvaro samt att utreda om organisationer upplever nÄgon nytta med att redovisa sjukfrÄnvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro, och om denna i sÄ fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tÀnkas uppstÄ för organisationer vid anpassningen till lagen. VÄr studie Àr av kvalitativ art dÀr vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. VÄr slutsats Àr att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrÄnvaro de merkostnader som uppstÄr. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen sÀrskild nytta av att redovisa sjukfrÄnvaro, men har heller inga sÀrskilda merkostnader..

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse för verksamhetsstyrning och vadsom pÄverkar primÀrvÄrdsverksamheter. Detta har vi gjort genom att undersöka offentliga ochprivata vÄrdcentraler med syfte att se om bolagsformen pÄverkat möjligheten att anpassa sigtill den nya konkurrenssituationen som uppstÄtt primÀrvÄrdsenheter emellan. Vi har Àven lagten tyngd pÄ ledarrollen för att se om den skiljer sig Ät mellan verksamhetscheferna. Studiensom genomförts Àr en kvalitativ studie med teoriavsnitt som bygger pÄ relevantaorganisations- och ledarskapsteorier. Studiens empiriska del Àr grundat pÄ intervjuer somgjorts pÄ privata och offentliga verksamhetschefer inom primÀrvÄrden.

MÄlet med denna essÀ Àr att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har pÄ det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter anvÀnder oss av dessa ideologier och typologier i vÄr egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys dÀr vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur vÄra offentliga rum i, framförallt, europeiska stÀder ser ut.För att fördjupa förstÄelsen och uppnÄ en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stÀmmer bra överens med att vi de tre första Ären ofta fÄtt höra hur viktigt det Àr för förstÄelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvÀnt angreppssÀtt och söker med utgÄngspunkt i en egen design se spÄr av historiska principer och ideologier. För att göra jÀmförelsen mera överblickbar har vi anvÀnt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi sjÀlva tar stor hÀnsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror pÄ att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssÀtt, att samla bra erfarenheter och göra dem Ànnu bÀttre..

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av föresprÄkarna för New Public Management (NPM) som hÀvdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sÀtt att lösa vad de framhÄller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsÀttning, dÀr privata aktörer fÄr en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjÀnster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vÀgledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de fÄr det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville Àven förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsÀttning.