Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen.Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

?I de ljusa hassellundarna utanför min trädgård, har himlen rasat ner och färgat jorden blå. Tusentals och åter tusentals blåsippor har just slagit ut i en värld som fyllts av hasselhängen.? (Sarenström, 1999, s. 28) Den första växtlighet som blommor men även den sista som blommar innan snön kommer är geofyter, lök- och knölväxter.

Säsongsvariationer är ett förekommande fenomen på platser runt om i världen och drabbar aktörer, besökare och invånare på en destination. Intresset för detta fenomen uppstod under en tidigare kurs vid Service Managementprogrammet då vi kom i kontakt med säsongsvariationer i Lund. Under sommaren uppfattas staden som folktom, medan den under resterande del av året uppfattas som livfull. Detta gör att hanteringen av säsongvariationer blir ett aktuellt ämne att studera.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika tvärvetenskapliga strategier kan kombineras och användas för att utveckla en destination. Den övergripande frågeställningen är; Vilka strategier kan privata och offentliga aktörer i en stad använda för att hantera säsongsvariationer? Metoden bygger på kvalitativa intervjuer där vi genomfört 6 intervjuer med offentliga och privata aktörer.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

I och med vårdvalets införande, dvs. att patienterna själva fick bestämma var de skullefå sina basala vårdbehov tillfredsställda, har primärvården i Västra Götalandsregionen öppnats upp för privata aktörer. Från att ha agerat på en starkt reglerad marknad har de offentliga aktörerna nu blivit konkurrensutsatta. Studien behandlar vårdvalets påverkan på styrningen inom den offentliga Närhälsan utifrån ett New Public Management-perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med totalt fyra vårdcentralschefer och två primärvårdschefer visar denna studie att styrning av den offentliga Närhälsan i den uppkomna konkurrenssituationen har lett till ett marknadstänkande i linje med New Public Management-teorin.

Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring..

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönområdena i relation till den rådande förtätning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi på att skapa en tät stad vilket medför effekter på stadens parker och offentliga grönområden. Studien diskuterar de värden som tillkommer och går förlorade när exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönområden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönområdenas funktion i den täta staden. De metoder som använts i studien består av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.