Soja är den mest använda proteinkällan till fjäderfä i Sverige och mycket soja importeras i dagsläget. Då soja nämns mycket ur klimatsynpunkt, skövling av regnskog, minskad biologisk mångfald, är användning av svenskodlade proteinfodermedel som ärt, åkerböna och lupin av intresse. Ur odlingssynpunkt är ärt, åkerböna och lupin bra grödor i växtföljden då de är bra förfrukter. De passar även bra att odla i kallare klimat vilket gör dessa grödor intressanta att odla som proteinfodermedel i Sverige. Dock begränsas användningen pga.

There is a shortage of locally produced high quality protein concentrates in Europe andSweden. Local production would decrease the dependency on imported soybean and meet thedemand for organically grown feedstuff from ecological dairy farmers. Field bean (Viciafaba), peas (Pisum sativum) and sweet lupin (Lupinus angustifolius) are good alternatives tosoybean, but contain anti-nutritional substances (ANS) that could reduce their use as proteinconcentrates in dairy cow diets. The aim of this literature study was to review which ANSfield bean, peas and sweet lupin contain and whether they affect dairy cows negatively.Trypsin inhibitors and Chymotrypsin inhibitors (TI) were present in all three crops. TI couldbecome inactivated and degraded in the rumen, but due to the high passage speed of thedigesta, most TI left the rumen in an active state.

Intresset för alternativa proteinfoder ökar mer och mer i och med den pågående klimatdebatten. Eftersom sojabönan inte kan odlas i Sverige medför det istället att den importeras vilket har börjat ifrågasättas. Inhemsk trindsäd är därför ett bra alternativ till sojabönor och nu när den ekologiska produktionen snart övergår till helt ekologiskt foder vill man öka användandet och odlingen av dessa grödor. Den trindsäd som tas upp i denna text är ärt, åkerböna och lupin. De är alla utmärkta kvävefixerare och är även anpassade för det nordiska klimatet men en nackdel är att de kräver en lång växtsäsong.

Majstorovi?, Z. Utsöndring av stenbildande substanser i urin ? kan stickprov er-sätta dygnsmängder? Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde Bio-medicinsk laboratorievetenskap, 2011. Syfte.

I Sverige har 379 barn och ungdomar under 19 år fått en cancerdiagnos under 2012.På de arbetsplatser där personalen inte var tillräcklig informerade observerades enhögre exponering för cytostatika i patienternas urin. Arbetare vid Avdelning förOnkologi är regelbundet exponerad för de toxiska substanserna. På lång sikt innebärdetta en yrkesmässig exponering för låga doser av cytostatika. Sammanfattningsvis ärdet sannolikt att exponeringen sker via huden och inte via luft och man vet ännu inteidag konsekvenserna av cytostatika substanser i avloppsvattnet. Detta till följd av förlite forskning om vilka konsekvenser detta har för miljön.

Tidigt i läkemedelsutvecklingen är det centralt att välja ut substanser som har potential att bli väl fungerande läkemedel. En faktor som tas stor hänsyn till är substansens in vitro potens. Det finns få studier kring hur in vitro potensen förhåller sig till terapeutisk plasmakoncentration av det färdiga läkemedlet hos patienten, men ett vanligt antagande är att den terapeutiska plasmakoncentrationen är en till tre gånger högre än in vitro potensen. I min litteraturstudie har jag fokuserat på följande frågeställningar: - Hur förhåller sig in vitro potens till terapeutisk plasmakoncentration? - Är det sätt som läkemedelsindustrin tolkar in vitro potens till terapeutisk plasmakoncentration optimalt? In vitro potens-data och terapeutisk plasmakoncentration samlades in för nio etablerade läkemedelssubstanser.

I Sverige är soja det vanligaste proteinfodermedlet inom fjäderfäproduktionen. Att utfodra med inhemska proteinfodermedel istället för soja kan göra slaktkycklingsproduktionen mer hållbar. I Sverige är åkerbönan ett alternativ att ersätta sojan med då den är rik på råprotein och skördarna i landet har ökat de senaste åren. Åkerbönan innehåller dock Antinutritionella substanser (ANS) så som tanniner, trypsininhibitorer och lektiner, som försämrar näringsupptaget hos kycklingen. Vitblommig åkerböna innehåller låg mängd av tanniner, men innehåller däremot trypsininhibitorer och lektiner, vilket kan medföra att det blir svårare för kycklingen att tillgodogöra sig protein, vilket kan leda till försämrade produktionsegenskaper.

Växter kan innehålla många olika typer av giftiga substanser vilket kan göra det svårt för en veterinär att fastställa diagnos och vilket botemedel som ska användas vid förgiftning. En av de vanligast förekommande giftiga substanserna inom växtriket är alkaloider. Idegran, odört och stånds innehåller alkaloider som påverkar nervsystem, lever och hjärta. Glykosider är en annan typ av giftig substans som t. ex kan påverka hjärtat och ge skador vid hudkontakt.

Syftet med studien var att unders?ka sambandet mellan anv?ndning av psykedeliska substanser och kreativitet, samt om intelligens och personlighetsdraget ?ppenhet modererar detta samband. Urvalet bestod av 223 deltagare, varav ungef?r h?lften hade erfarenhet av psykedelika. Unders?kningen anv?nde ett bekv?mlighetsurval och inkluderade kortversioner av sj?lvskattningsformul?r och tester s?som Alternative Uses Test (AUT), Short Scale of Creative Self (SSCS), Ravens matriser och Big Five Inventory (BFI-2-S) f?r att m?ta aspekter av kreativitet, intelligens och ?ppenhet.

I denna litteraturstudie sammanfattas ett flertal undersökningar av effekten av olika anthelmintika till hund och katt för behandling mot spolmaskarterna Toxocara canis, Toxocara (cati) mystax och, till viss del, Toxascaris leonina. Samtliga studier har publicerats mellan åren 1998 och 2011.T. canis drabbar hundar, T. (cati) mystax angriper katter och T. leonina har både hund och katt som huvudvärd.

Pyometra är namnet på en av våra vanligaste och allvarligaste hundsjukdomar. Sjukdomen drabbar främst äldre tikar och innebär en varig och inflammerad livmoder. Den exakta patogenesen diskuteras fortfarande, men alla är överens om att sjukdomens utveckling beror på ett samspel mellan en hormonellt påverkad livmoder och opportunistiska bakterier. Tikar som drabbas blir ofta mycket snabbt nedsatta och tillståndet kräver akut behandling. Den vanligaste och säkraste metoden innefattar en operation där livmodern och äggstockarna opereras bort. De senaste 30 åren har emellertid en hel del studier gjorts av möjligheten att behandla pyometra medicinskt för att kunna bevara den reproduktiva förmågan hos tiken.

Feromoner är substanser som används vid kemisk kommunikation mellan individer av samma art. Hos häst har ännu inga feromoner identifierats men studier gjorda i Litauen tyder på att kresoler, ämnen som bildas i tarmen vid nedbrytning av bland annat aminosyror och som utsöndras via urin och avföring, kan ha feromon effekt hos häst.Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av kresoler och andra substanser i urin och brunstsekret från ston i östrus med hänsyn till variation mellan dagar i brunst och mellan provmaterial.Prover samlades in från 8 ston under 10 brunster och vid tre tillfällen från ston i diöstrus. Uppsamling av flyktiga substanser från urin- och sekretproverna gjordes med ?Solid Phase Micro Extraction? (SPME). För separering och identifiering av substanserna användes gaskromatografi och masspektrometri.

Bensimidazoler är en flitigt använd bredspektrumverkande substansgrupp antiparasitmedel. I Sverige finns det fem substanser (albendazol, febantel, fenbendazol, flubendazol och oxfendazol) som används inom veterinärmedicinen, varav en är en pro-bensimidazol (febantel). Däremot finns endast en substans tillgänglig inom humanmedicinen (mebendazol). Syftet med detta arbete är att reda ut skillnader och likheter mellan dessa substanser. Fokus ligger på kemisk struktur, kinetik, aktivitet, spektrum samt resistensläget i Sverige. Kemiskt sett är bensimidazoler relativt lika varandra då enbart substitutet (d.v.s.

Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs) är en stor grupp läkemedel som har antiinflammatoriska, smärtstillande och febernedsättande effekter. Verkningsmekanism är att de hämmar enzymet cyklooxygenas (COX) vilket är det första enzym som omvandlar arakidonsyra till bland annat prostaglandiner (PG). Det finns flera isozymer av COX, varav COX-1 och COX-2 är de vanligaste målenzymen för NSAIDs. PG är involverade i flertalet viktiga processer i kroppen exempelvis smärta, feber och inflammation. NSAIDs kan grovt delas in i två grupper, traditionella icke-selektiva substanser som hämmar både COX-1 och COX-2 (oftast är substanserna mer selektiva för COX-1) samt coxiber som är selektiva för COX-2.

Katter får toxiska effekter av vissa läkemedel vid avsevärt lägre doser än andra djur. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad det beror på. Paracetamol, acetylsalicylsyra och permetrin är tre substanser som ger är eller ger upphov till enkla plana fenoler, och som är kända för att orsaka problem hos katt. Läkemedel behöver metaboliseras för att kunna utsöndras ur kroppen, och det är här katter skiljer sig från de andra djuren. Alla djur i Felidae-familjen har begränsad förmåga att glukuronsyrakonjugera läkemedel och andra xenobiotika, framför allt fenoler. Detta beror på att de har lägre nivåer av eller helt saknar en grupp av UGT-transferaser.