Sök:

Sökresultat:

326 Uppsatser om Antagande om miljön. - Sida 14 av 22

Insamling och behandling av matavfall i Kiruna

Syftet med studien har varit att utreda vilka typer av lokalt hÀrrörande avfall som skulle kunna fungera som potentiella rötningssubstrat tillsammans med matavfall i Kiruna kommun, samt vilka biogasutbyten som Àr möjliga att vÀnta sig frÄn avfallen i frÄgan. Utöver detta har syftet varit att lÀgga fram tekniska och ekonomiska lösningar pÄ hur biogas kan framstÀllas, samt jÀmföra matavfallstransporter via vÀgnÀt med avloppsnÀtet för att utreda vilket alternativ som Àr mest lÀmpligt att anvÀnda sig av.Metoden för att nÄ syftet har varit litteraturstudier, att jÀmföra med redan etablerade anlÀggningar och insamlingssystem samt utföra egna berÀkningar och analyser gjorda pÄ information och antagande gÀllande Kiruna kommun. Resultatet visade att en substratblandning pÄ matavfall, avloppsslam, hÀstgödsel och slaktavfall skulle kunna generera strax under 400 000 nm3 fordonsgas per Är och att en matavfallsinsamling utförd via vÀgnÀtet, men som anpassats till klimatet, var att föredra pÄ grund av stora gasförluster i avloppsledningsnÀtet.Resultatet visade pÄ ett totalt insparande av drygt 683 ton koldioxidekvivalenter om Äret, dock ett behov av att öka avfallstaxan med 379 kronor per hushÄlls och Är. En termofil vÄtrötning var den rötmetod som ansÄgs mest lÀmplig att anvÀnda sig av och för uppgradering av gasen Àr en sÄ kallad vattenskrubber att föredra. Den viktigaste aspekten som kom upp i diskussionen var den ekonomiska biten och den miljömÀssiga vinsten, huruvida det Àr lÀmpligt att lÄta ett mindre minusresultat sÀtta stopp för en möjlighet att spara in stora mÀngder vÀxthuspÄverkande gaser.

Murgröna - fasadförstörare eller -beskyddare : en studie i huruvida murgröna pÄ fasader pÄverkar den relativa fuktigheten vid fasaden

Arbetet berör problematiken om hur fasadvegetation pÄverkar den relativa fuktigheten intill fasaden. Examensarbetet berör ett Àmne som idag Àr vÀl debatterat men debatterna bygger i stor utstrÀckning pÄ antagande och enskilda företeelse. Arbetet visar exempel pÄ att det finns en allmÀnuppfattning om att murgröna försÀmrar konditionen pÄ fasaden. I arbetet belyses Àven den litteratur som finns i Àmnet idag. Litteraturen kompletteras Àven av studier och rapporter som Àr utförda inom omrÄdet. Examensarbetet fokuserar runt den huvudsakliga frÄgestÀllningen om den relativa fuktigheten skiljer sig vid fasader beklÀdda med murgröna jÀmnfört med de fasader som Àr fria frÄn vegetation.

Att leva med Multipel Skleros : PÄ vinst och förlust

Bakgrund:Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som vanligen debuterar i tidig medelÄlder. Incidensen i Sverige Àr relativt hög. Symtomen Àr neurologiska och kommer i skov eller kontinuerligt över tid. En individs sjÀlvbild kan pÄverkas av att leva med en kronisk sjukdom vilket i sin tur kan leda till antagande av olika perspektiv pÄ livet. Syfte: Att belysa individers erfarenheter av att leva med multipel skleros.

Skateboardkonst, en konstform?: rebelliskt klotter eller artistiskt arbete?

Syftet med vÄr studie Àr att redogöra hur den grafiska utvecklingen inom skateboard skapat en konstform som nÄtt erkÀnnande i konstvÀrlden, en konstform vi valt att kalla skateboardkonst. Med det menar vi frÀmst brÀdornas grafik men Àven den konst som Àr ett direkt resultat av dessa, det vill sÀga mÄlningar, teckningar, installationer, skulpturer, grafisk design och sÄ vidare. Inte klÀder eller tryck pÄ accessoarer som bÀlten, kepsar och liknande. Vi har valt att utgÄ ifrÄn att skateboardkonst Àr en etablerad konstform och under studiens gÄng försökt verifiera detta antagande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi haft personlig kommunikation med personer som har djup inblick i Àmnet för att komplettera vÄr sammanfattning av skateboardens historia och analyserna av brÀdmotiv vi genomfört.

Elever med annan tro : bemötas eller bedömas?

Det hĂ€r arbetets huvudfrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frĂ„gestĂ€llning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gĂ€ller nĂ€r jag fĂ„r en elev som har en annan trosuppfattning.Jag stĂ€llde olika delfrĂ„gor som utgĂ„r i det stora hela frĂ„n min huvudfrĂ„ga. Vissa av delfrĂ„gorna presenteras hĂ€r nedan:NĂ€r och hur berĂ€ttade ni i skolan om er tro? Hur blev ni dĂ„ bemötta? Med denna frĂ„ga ville jag fĂ„ reda pĂ„ om ett gemensamt förfaringssĂ€tt frĂ„n förĂ€ldrarnas sida fanns, samt om de hade en förvĂ€ntan pĂ„ bemötandet frĂ„n lĂ€raren.Har det varit/Ă€r det nĂ„gra problem som ni kan relatera till er tro?Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstĂ„tt?Hur var er egen skolgĂ„ng? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?Finns det nĂ„gra mönster som gĂ„r igen förĂ€ldrar-barn?Skulle ni kunna tĂ€nka er att komma till klassen och berĂ€tta om er tro samt besvara frĂ„gor som kan dyka upp?Är det en öppen dialog mellan förĂ€ldrar ? barn, hemmet ? skolan eller Ă€r det hĂ€r nĂ„got man inte vill prata om?Under rubrik 4 har jag gjort en jĂ€mförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vĂ„rt styrdokument Lpo 94. DĂ€r Ă€r syftet att se om de överensstĂ€mmer med varandra eller inte och i sĂ„ fall var skiljer de sig Ă„t.Det hĂ€r arbetet har inte som syfte att ta stĂ€llning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förstĂ„else för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och förĂ€ldrar som har en annan tro Ă€n deras egen. .

Fantastiskt eller vidrigt? : Uppfattningar om genmodifierad mat

Med genteknik Àr det möjligt att Àndra gensammansÀttningen i vÄra livsmedel och applikationen har vÀckt stort intresse, inte minst bland allmÀnheten. Genmodifierade (GM) livsmedel har varit föremÄl för diskussion sedan 1970-talet. Syftet med denna uppsats Àr att studera olika uppfattningar och representationer om genmodifierade livsmedel. Enligt teorin om sociala representationer har representationer dubbla funktioner. Den ena Àr att konventionalisera objekt och den andra innebÀr att representationerna intar en förutbestÀmd form.

FörvÀntad avkastning pÄ förvaltningstillgÄngarna : anvÀnds pensionsantagandet för earnings management?

Idag erbjuder de flesta företag sina anstÀllda en förmÄnsbestÀmd tjÀnstepension. TjÀnstepensionen innebÀr för vissa företag stora kostnader och ska redovisas av företagen. IAS 19 - ErsÀttning till AnstÀllda Àr den standard som börsnoterade koncerner i Sverige ska följa. Problematiken med redovisningen uppstÄr i och med att mÄnga antaganden ska göras om pensionsförpliktelsen. Ett antagande som ska göras Àr en förvÀntad avkastning pÄ de förvaltningstillgÄngar som fonderar den förmÄnsbestÀmda pensionsplanen.

Metoder för utformning av informationssystem, samt rekommendationer till processtyrningssystem

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbÀttringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmÄga att sammanstÀlla och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmÀrksammat behovet av informationssystem som motsvarar intressenternas önskemÄl. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar sÄledes till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsÀtter att intressenterna till ett informationssystem Àr uppenbara, nÄgot som Àr ett felaktigt antagande. Av den anledningen Àr det svÄrt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssÀtt genomföra en vÀl genomarbetad behovsinsamling.

Varför förekommer rörliga ersÀttningar i det svenska corporate governance-systemet? : En undersökning av olika teoretiska perspektiv

Enligt det agentteoretiska synsÀttet kan osÀkerhet kring företagsledarens beteende avhjÀlpas genom att förutsÀtta ett opportunistiskt beteende frÄn denne och sedan utforma styrmekanismer som begrÀnsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra vÀrderingar Àn de som format de svenska institutionerna. DÀrmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersÀttningar i Sverige.Syftet med denna uppsats Àr att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgÄ frÄn en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppstÀllda kriterierna att uppgÄ till 211 företag. Respektive bolags Ärsredovisningar studerades dÀrefter med hjÀlp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhÀmtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppstÀllda hypoteserna.Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bÀttre lÀmpade. Resultaten indikerar pÄ att det Àr institutionell teori i form av hÀrmande isomorfism och symbolisk kompensation som Àr mer tillÀmplig för att förklara rörliga ersÀttningar i det svenska corporate governance-systemet.

VĂ„rd av familjer till patienter med cancer

Bakgrund: En cancerdiagnos pÄverkar inte bara patienten, Àven familjens tillvaro förÀndras och pÄverkas pÄ olika sÀtt. Kortare vÄrdtider pÄ sjukhusen innebÀr bland annat ett ökat ansvar för familjen att vÄrda patienten i hemmet. Att en familjemedlem insjuknar i en allvarlig sjukdom som cancer kan leda till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska konsekvenser för de nÀrstÄende. HÀlso- och sjukvÄrden har ett ansvar att ge familjer den omvÄrdnad de behöver utifrÄn de behov som uppstÄr i den nya situationen. Ett grundlÀggande antagande i detta arbete Àr att vÄrden av familjen ska bygga pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa olika evidensbaserade former som sjuksköterskan kan anvÀnda i omvÄrdnaden av familjer till patienter med cancer.Metod: Arbetet Àr en litteraturöversikt över ÀmnesomrÄdet baserat pÄ elva artiklar, sju kvantitativa och fyra kvalitativa, frÄn databaserna Cinahl och PubMed.

TryckerimomsmÄlen : En utredning av de skatterÀttsliga och civilrÀttsliga konsekvenserna ur rÀttssÀkerhetsperspektiv

2010 lÀmnade EU-domstolen ett förhandsavgörande i mÄl C-88/09 Graphic Procédé gÀllande huruvida vissa tryckeriprodukter ska anses utgöra varor eller tjÀnster enligt EU:s mervÀrdesskattedirektiv. Domen innebar för svensk lagstiftning att mervÀrdesskattesatsen för vissa tryckeriprodukter sÀnktes frÄn 25 procent till 6 procent. Konsekvensen blev att skatteverket fick Äterbetala miljonbelopp till svenska tryckerier pÄ grund av att de redovisat för hög mervÀrdesskatt. Skatteverket godtog Äterbetalning till tryckerierna utan att kreditering till tryckerikunder krÀvdes. Skatteverket bestÀmde sig för att efterbeskatta tryckerikunderna genom följdÀndring med motsvarande belopp som tryckeriet erhÄllit i Äterbetalning.

?Man var vÀl lite tjurig och tyckte att det var dÄligt, men det var ju bara att acceptera? : - en kvalitativ studie om individers upplevelser av en paternalistisk intervention

Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhÀlsoarbetet karaktÀriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta dÄ folkhÀlsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker pÄ bekostnad av individers autonomi. DÄ respekt för autonomi Àr en etisk princip inom folkhÀlsoarbetet uppstÄr konflikten. Konflikten Àr tydlig inom interventionen rökfri arbetstid dÄ rökförbud pÄ arbetsplatsen antas inskrÀnka rökande individers autonomi. Detta Àr ett antagande dÄ diskussionen i hög utstrÀckning inte grundas i empiri.

Bara en vÀlkomstgrej? : Om förhÄllningssÀtt till sociala medier i kyrkan

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.

VÄrdpersonals förestÀllningar om att bekrÀfta vÀrdighet och vÀlbefinnande hos personer med demenssjukdom : -      en fenomenografisk studie

Inom vÄrd av personer med demenssjukdom Àr vÄrdarens bekrÀftelse av personens vÀrdighet och vÀlbefinnande grundlÀggande. BekrÀftelsens effekt avgörs av vad och hur vÄrdaren vÀljer att bekrÀfta. DÄ den inte Àr anpassad riskerar personens vÀrdighet och vÀlbefinnande att reduceras, skadas eller gÄ förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonals förestÀllningar om att bekrÀfta vÀrdighet och vÀlbefinnande hos personer med demenssjukdom. VÄrdarens synsÀtt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vÄrda samt innebörd av vÀrdighet och vÀlbefinnande antogs ha en betydande roll för vÄrdarens val att bekrÀfta.

Kommer du ihÄg vad du minns? En studie av tjÀnstekvalitetens betydelse för minnena av en upplevelse

SYFTE: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera vilken betydelse förvÀntad och upplevd tjÀnstekvalitet har för hur tillfredstÀlld kunden blir med sin upplevelse, samt hur dessa faktorer pÄverkar de minnen som följer. Vi vill Àven undersöka vad som kan göras för att förstÀrka tjÀnstekvaliteten och pÄ sÄ sÀtt öka chanserna till att upplevelsen stannar kvar i minnet och bidrar till att kunden vÀljer företaget Àven vid ett kommande tillfÀlle. PROBLEM: VÄrt antagande Àr att kundernas förvÀntningar och kvaliteten pÄ tjÀnsten de utnyttjar har stor betydelse för de minnen som skapas av en upplevelse. Minnena finns kvar hos kunderna, ÄterberÀttas och pÄverkar deras framtida val. Problematiken för ett företag ligger i att lyckas ge kunden en positiv upplevelse som etsar sig fast i minnet.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->