Bakgrund: Kapital allokeras till produktiva investeringar på basis av uppskattad avkastning hos dessa och därför är det viktigt att kunna göra så rättvisande värderingar som möjligt. I praktiken är detta dock svårt eftersom många investeringar omgärdas av hög osäkerhet. Syfte: Uppsatsens syfte är att ge ett bidrag till diskussionen om hur tillgångar värderas under speciellt osäkra förhållanden. Avgränsningar: Med tillgångar avses anläggningstillgångar. Med speciellt osäkra förhållanden avses situationer då variabler som framtida kassaflöden och tillgångens livslängd inte är kända.

Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ?Private Equity ? En portföljbolagsstudie? som första delen av två inom en 20-poängsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en påbyggnad där en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag där investeraren håller ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Denna uppsats skrivs på uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i sysselsättning och omsättning, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen bygger på kvantitativt insamlande av data där analysen grundats på enkäter och bokslutsdata.Två hypoteser har ställts upp och besvarats.

DispositionTitel: Sponsring- en kvalitativ kartläggning av hur företag mäter, bedömer och utvärderar sina investeringarÄmne/kurs: Ämnesfördjupande arbete - ControllerfördjupningFörfattare: Johan Andersson, Philip Olofsson, Johan SvärdHandledare:Anders JerrelingExaminator: Fredrik KarlssonSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur företag mäter, bedömer och utvärderar sina sponsringsinvesteringar, i ekonomiska termer. Uppsatsen syftar även till att återge sponsormarknadens olika aktörers syn för att beskriva utvärderingsarbetet ur ett bredare perspektiv.Metod:I metodavsnittet fastställs vilket tillvägagångssätt som används vid genomförandet av studien. Inledningsvis behandlas studiens design, där redogörelse för vald metod och angreppssätt ingår. Vidare diskuterasurvalet till undersökningens empiridel och avslutningsvis behandlas sanningskriterier.Referensram: Inledningsvis i referensramen definieras sponsring och dess delar. Vidare behandlas sponsringens motiv, användningsområden och hur dess effekter kan mätas.

Syftet med denna studie är att studera svenska medelstora företag för att utröna vilka kalkylmetoder som används samt undersöka hur väl dessa kalkylmetoder motsvarar tre fastighetsbolags behov. Uppsatsen har genomförts med hjälp av abduktiv ansats. Inledningsvis genomfördes en kartläggningsstudie av kvantitativ karaktär. Varpå en kvalitativ fallstudie följde på tre fallföretag. Empirin utgörs av primärdata i form av en enkätundersökning samt en personlig intervju och flera telefonintervjuer, med totalt fyra personer på de tre fallföretagen.

Titel: Investeringsbeslut under osäkerhet ? en fallstudie på Perstorp Declam AB Författare: Christer Grövnes Handledare: Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola Problem: Traditionellt har affärsskolorna lärt företagsledare att investeringbeslut kan återkallas om förhållandena ändras, vilket betyder att de på något sätt kan göras ogjorda och att utgifterna kan återvinnas. Om det är så att investeringarna inte kan återkallas, är de en fråga om nu eller aldrig tillfällen, vilket innebär att möjligheten går förlorad om man inte tar tillfället i akt att göra investeringen. Istället för att se på investeringar som återkalleliga betonar den senaste forskningen på området det faktum att företagen har möjligheten att investera och att de måste utnyttja dessa möjligheterna mer effektivt. Forskningen bygger på att man ser investeringar som optioner dvs som rättigheten men inte skyldigheten att handla på ett visst sätt i framtiden, vilket är analogt med en finansiell köpoption (call option).

The decisions for investment are forward-looking and the base of a long-term strategy. The research within investment have focused on diverse formulas which are used in financial assessment, which also should be complemented with qualitative evaluation. Consequently, the focus should not only be on the execution of the formulas. Less time have been spent on research concerning what actually initiates the investment proposals and affects the decision-making. This will be highlighted in this essay.

The report is a result of a bachelor thesis at the department of business administration, School of Business, Economics and Law, Gothenburg University, spring term 2008. The study examines the potential return of Swedish Venture Capital firms? Cleantech investments, carried out in 2006 and 2007, compared to the return on their other investments.The study has identified a number of factors affecting the return. These have been classified within three areas: the characteristics of the Venture Capital investment, the characteristics of the Venture Capital firm and the market potential for Cleantech. The impacts on potential return for these factors are investigated by means of an interview survey with 18 Swedish Venture Capital firm covering 45 investments in Cleantech.Our research indicates a worse potential return on Cleantech investments compared to other investments.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har föranlett att allt fler företag väljer att komplettera sin ekonomiska redovisning med en redogörelse för hur de ser på företagets roll i samhället. Den gemensamma nämnaren för företagens ansvarsfulla företagande kallas för hållbar utveckling. Det vill säga en utveckling där ekonomisk tillväxt måste kopplas till miljöhänsyn och socialt ansvar. Denna redovisning kallas för hållbarhetsredovisning. Syftet med vår uppsats var att undersöka vilka motiv företagen hade med att bedriva en hållbarhetsredovisning och om granskning av dessa redovisningar kunde ske på ett trovärdigt och objektivt sätt.

En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebär och den avkastning som marknaden kräver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna beräkna det avkastningskrav man måste erhålla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut på olika marknader innebär att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar därigenom i att avkastningskraven skiljer sig åt mellan marknaderna. Området för den här undersökningen ligger i risker och avkastning på Private Equity marknaden där skillnader existerar jämfört med investeringar i börsbolag. Förespråkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebär möjligheter till betydligt högre avkastning än investeringar som görs i noterade instrument och då främst i jämförelse med aktier.

Private equity bolag som skapar värde genom leveraged buyout har under de senaste åren fått ökad konkurrens inom den process vilken syftar till att finna attraktiva investeringar som kan generera avkastning enligt uppsatta avkastningskrav. Processen som karaktäriseras av informationsasymmetri och kallas för deal sourcing har därmed blivit ett svårare moment för dagens private equity bolag. Denna empiriska fallstudie undersöker hur svenska private equity bolag inom kategorin leveraged buyout i praktiken arbetar med deal sourcing och vilka drivkrafter som processen utformas efter i syfte att finna potentiella investeringar. Detta undersöks i ljuset av den akademiska forskning som tidigare gjorts på området. Studien utgår ifrån tio intervjuer med företagsrepresentanter vilka har insyn i och är delaktiga i processen med att finna bolag.

Titel: Investeringsbeslut under osäkerhet ? en fallstudie på Perstorp Declam AB Författare: Christer Grövnes Handledare: Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola Problem: Traditionellt har affärsskolorna lärt företagsledare att investeringbeslut kan återkallas om förhållandena ändras, vilket betyder att de på något sätt kan göras ogjorda och att utgifterna kan återvinnas. Om det är så att investeringarna inte kan återkallas, är de en fråga om nu eller aldrig tillfällen, vilket innebär att möjligheten går förlorad om man inte tar tillfället i akt att göra investeringen. Istället för att se på investeringar som återkalleliga betonar den senaste forskningen på området det faktum att företagen har möjligheten att investera och att de måste utnyttja dessa möjligheterna mer effektivt. Forskningen bygger på att man ser investeringar som optioner dvs som rättigheten men inte skyldigheten att handla på ett visst sätt i framtiden, vilket är analogt med en finansiell köpoption (call option).

In October 2006 the media began investigating the four ministers Billström, Borg, Borelius and Stegö Chilò who were all being accused of miner tax fraud. The two women, Stegö Chilò and Borelius became the primary victims of an extensive media hunt where the media already had made their minds up; the women had to go. The more the women tried to explain themselves, they only seemed to be digging themselves into a deeper hole and ten days into the ?hunt?, the media got their way, the women resigned while the men, even today remain on their positions. What was it then that made the outcome so different regarding the four ministers when the only thing to really set them apart was their genders?With support of theories from Giddens, Habermas and Thompson as well as theories regarding media, gender and the medias ethical responsibility we have in a qualitatively narrative analysis studied 20 articles from Dagens Nyheter and Expressen.

Bakgrund och problemformulering: Företagsvärderingar och branschanalyser kan se olika ut och rikta sig till olika intressenter. För att kunna jämföra ekonomisk information krävs en god uppfattning om vad som är värderelevant att undersöka närmare i företagens redovisningar inför investeringar i den valda branschen. Målet för samtliga investerare är att risken för hela portföljen eller investeringen ska vara så låg som möjligt och samtidigt ge största möjliga avkastning. Olika redovisningsmått kan då användas för att utvärdera finansiella rapporter från företagen inför investeringar på aktiemarknaden. Syfte: Studiens syfte är att objektivt utvärdera om det finns något enskilt nyckeltal uträknat från årsredovisningen hos sju fastighetsbolag som bäst beskriver deras marknadsvärde på Stockholmsbörsen.Avgränsningar: Studien grundar sig på sju svenska fastighetsbolag med sex stycken nyckeltal.

Bakgrund och problem: Kinas ekonomi växer sig allt större och får allt mer betydelsesamtidigt som investeringar i servicebaserade företag ökar och investeringar i tillverkningavtar. Större krav ställs därmed på produktivitet och de aktiviteter medarbetare skahantera. Företag baserade på utländska investeringar visar en högre produktivitet i Kinaän de inhemska, en anledning skulle kunna vara deras användning av belöningssystem.Således finner vi en studie av huruvida man kan skapa motivation utifrån västerländskbelöningsteori i en kinesisk managementkontext av värde. Vi vill med studien ocksåskapa en ökad förståelse för hur kinesisk managementstil interagerar med västerländskbelöningssystemsteori.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva den västerländska belöningssystemsteorin ochsvara på om och i så fall hur den skulle kunna användas för att skapa motivation i ettföretag där kinesisk managementstil råder. Vi vill därmed skapa en ökad förståelse förhur kinesisk managementstil interagerar med västerländsk belöningssystemsteori.Metod: Studien bygger på litteraturstudier och expertintervjuer utgörandes av tvåsvenska företagare verksamma i Kina.

Som blivande socionom kan man känna att det här med makt och myndighetsutövning är något stort och ansvarsfullt. Detta är det något som många av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vårt arbete har vi försökt lyfta fram hur biståndshandläggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat fyra biståndshandläggare om deras tankar och upplevelser inom detta ämne. Våra informanter har arbetat som biståndshandläggare mellan tre och tjugo år.