Volvo Aero Corporation är en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt & Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar används i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, där Volvo Aero eftersträvar att ha en mer aktiv roll gällande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat på grund av konsolidering, blivit svårare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbättra företagets relationer och samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sänka kostnader och ledtider.I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som är applicerbara på de nya situationer som företaget står inför.Vi utförde studier av en mängd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bäst.

Detta examensarbete är utfört vid Ahlstrom Cores AB som tillverkar spirallindade pappershylsor vid tre anläggningar i Sverige. Pappershylsor används främst vid tillverkning av papper av olika kvalitéer och företagets kunder använder då hylsorna till att linda upp det färdiga pappret på. Råvaror vid tillverkningen är hylskartong av olika kvalitéer och bredder samt lim. Rapporten behandlar två separata uppgifter. Den första och större av de två är att utforma ett nytt system för styrning av råvarulager och den andra är att förbättra materialflödet vid en av företagets anläggningar.

Ett av de viktigaste beslut som en företagsledning står inför är hur de ska gå tillväga för att finansiera företagets framtida investeringar. En mycket vanlig finansieringsväg är genom nyemissioner, vilket innebär att man ökar aktiekapitalet och antalet aktier i ett bolag genom att erbjuda aktieägarna eller andra investerare att mot betalning teckna aktier i bolaget. Kapitalanskaffningen genom nyemissioner på börsen har ökat i takt med att intresset för aktiemarknaden ökat. Det har gjorts många undersökningar av framstående forskare som testat den priseffekt som uppstår vid nyemissioner. Majoriteten av dessa undersökningar visar på att annonseringar av nyemissioner har negativ effekt på aktiekurserna.Det problem vi undersökt lyder på följande sätt:Sker en kursreaktion hos aktier noterade på OM, Stockholmsbörsen, vid annonsering av nyemissioner och i så fall i vilken riktning? Gör det någon skillnad om nyemissionen är öppen eller riktad?Syftet med denna studie har varit att undersöka om förändringarna är signifikanta samt undersöka om det finns något samband mellan ett företags risk (beta) och avkastningen på annonseringsdagen.Avsikten med studien har varit att beskriva och förklara resultaten.

Fastighetsfonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsfonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgäster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Bakgrund och problemformulering: Den rådande finanskrisen har medfört en ökad risk i alla affärsmässiga relationer. Detta är synnerligen påtagligt i tillverkande industrier där interorganisatoriska relationer dessutom är vanligt förekommande. I många relationer har den ena utav parterna ett maktövertag som möjliggör större inflytande över styrprocessens utformning, oavsett hur detta påverkar den svagare parten. Vidare har litteratur kring interorganisatorisk styrning historiskt sett tagit ett statiskt perspektiv. Finanskrisen har dock medfört ett förändringsbehov för styrprocessen och av denna anledning ser författarna en möjlighet att studera de dynamiska aspekterna av dessa relationers styrning.

Stockholmsregionen växer och utvecklas i hög takt. Bostadsbristen är ett faktum när fler ochfler vill bo i en urban miljö, dessutom ställer detta högre krav på att regionenslogistikförsörjning hanteras korrekt. Mot denna bakgrund uppstår konkurrens kringmarkanvändningen i citynära verksamhetsområden. Idag omvandlas verksamhetsområden tillattraktiva bostadsområden, exempelvis Liljeholmskajen och Norra Djurgårdsstaden. Syftet medrapporten är att undersöka möjligheten att omvandla tre verksamhetsområden (Lunda,Slakthusområdet och Västberga) och vilka regleringar samt investeringar som är nödvändigaför att verksamheterna ska kunna omlokaliseras till perifera verksamhetsområden i regionen.Första steget till omvandling är att omlokalisera den befintliga verksamheten, som i de angivnaområdena klassificeras som logistikintensiv, till perifera verksamhetsområden i regionen.Logistikintensiv verksamhet karaktäriseras av att transporter till och från fastigheten ärnödvändiga för verksamhetens framgång, det kan vara allt från ett tryckeri till en globaltransportör.

Sandvik är världsledande inom tillverkning av skärverktyg och finns etablerat i 130 länder världen över. De tre största marknaderna är Asien, Europa och Nordamerika. Inom Sandvik koncernen finns dotterbolaget AB Sandvik Coromant som är organiserat under affärsenheten Sandvik Tooling. Examensarbetet utfördes på AB Sandvik Coromant i Gimo där tillverkning av hårdmetallskär sker. Produktionen av hårdmetallskären styrs av kundordrar genom att ordrarna prioriteras efter leveransvecka.

I dag är miljöfrågan ett omdiskuterat ämne och människor känner oro för dagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och med tanke på att jordens resurser är begränsade är det ett faktum att nya vägar krävs för att kunna skapa ett hållbart konsumtionssamhälle och en hållbar utveckling. Karaktärerna av de nya vägarna är emellertid inte lika lätta att identifiera som behovet av dem. Frågan är hur engagerade och drivande företag behöver vara när det gäller utvecklingen av hållbara verksamheter. Vidare är det ingen självklarhet beträffande vem eller vilka som bär ansvaret för utvecklingen gentemot en hållbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad fråga är huruvida ekonomisk tillväxt i längden är förenlig med en ekologiskt hållbar utveckling.

Debatten om hållbar utveckling och miljö är högst aktuell i dagens samhälle. Miljöinvesteringar kräver ekonomiska resurser och det är samtidigt dessa resurser som styr världen. Fastighetsbolagen står idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. Många av dagens fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan år 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast år 2020 som innebär att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara så nära noll-energibyggnader som möjligt.

Electrolux i Mariestad tillverkar frys-, kyl- och kombiskåp och står inför en rejäl utmaning i och med hård konkurrens från låglöneländer. De tillverkar cirka 380 olika skåpssorter och syftet med detta examensarbete var att ur Mariestadsfabrikens helhetsperspektiv utreda den optimala batchstorleken. För att nå en förståelse för tillverkningen utfördes en mängd intervjuer runt om på de flesta avdelningarna. Data samlades in från interna databaser, litteratur och även genom egna mätningar. De data som samlades in användes senare för att hitta de omställningskostnader som förekommer vid en omställning i produktionen. Genom att balansera omställningskostnaderna mot lagerhållningskostnaderna och använda Wilsons formel beräknades den batchstorlek som generar den lägsta kostnaden för respektive skåp. Batchstorleken visade sig variera mycket mellan skåpen.

Fjärrvärmebranschen i Sverige har sedan mitten av 1990-talet varit i en stagnationsfas, där mängden producerad och förbrukad energi i stort sett varit konstant, trots stora investeringar i fjärrvärmenätet. Samtidigt har den höga andelen återvinning gjort att det råder brist på avfallsbränsle till energiåtervinning i Sverige. I kombination med hög konkurrens om avfallsbränslet har detta medfört att aktörerna på marknaden tvingats se sig om efter nya vägar att tillfredsställa behovet av bränsle, vilket lett till att det idag importeras stora mängder avfall för energiåtervinning från utlandet. Vid Vattenfalls fjärrvärmeverk i Uppsala har det mellan åren 2006-2013 återvunnits i snitt drygt 360 000 ton avfall per år. En stor del av detta hämtas in från lokala kunder, både kommuner och privata aktörer, men man har på senare tid även behövt börja importera avfall för att tillfredsställa energibehovet.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Syftet med detta arbete är att i en fallstudie utreda lönsamheten för en smågrisproducent som vill ersätta sin fossiloljebaserade uppvärmning med flis, solceller resp. biogas. Arbete bygger på en litteraturstudie där vi samlat information från många olika källor för att få en så bra överblick som möjligt över de olika energikällorna. Denna information ligger sedan till grund för investeringskalkyler i en fallstudie för varje energislag där vi undersöker vilket energislag som är mest ekonomiskt i dagsläget. Energifrågan inom lantbruket är en viktig del att lösa då oljeberoendet inte är hållbart i längden. Gården som ligger till grund för fallstudien i detta arbete är Lida gård i Sörmland som i dagsläget bedriver smågrisproduktion. De olika energislagen valdes eftersom de passar in på gården.