Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuter inom den offentliga sjukvården resonerar kring svårigheter i att arbeta med trauma. Frågeställningarna var: hur resonerar terapeuter kring svårigheter att arbeta med trauma; vilka känslomässiga reaktioner har de; vad säger de om handledning, kollegialt stöd och organisationen inom vilket de arbetar; samt hur de resonerar kring kultur, språk och tolkanvändning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem terapeuter som arbetar inom primärvården respektive psykiatriska öppenvården. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom Tematisk Analys. Resultaten visar att traumatiserade personer upplevdes som en tung patientgrupp och att de önskade sig mer handledning och utbildning för att klara av arbetet.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för islamiskt grundade värderingar om könsroller, genom att undersöka muslimska mäns kvinnosyn och förväntningar på kvinnan som framtida hustru. Intervjuer med åtta muslimska män besvarar frågeställningar kring förväntningar på kvinnan, könsroller och äktenskapet. I denna studie undersöks muslimska mäns syn på skillnaden mellan könen. Sekulär och muslimsk feministisk teori används för att analysera empirin. I studien framkommer hur praktiserande muslimer som vill leva efter Koranen, kan uppleva en viss social press kring att leva upp till sin könsroll som ofta framställs som medfödd.

Problematisering: Det skönmålade begreppet coaching har fått stor genomslagskraft inom företagsvärlden under senare tid. Efter att ha studerat ett antal tidigare uppsatser kring coaching har vi konstaterat att flertalet av dessa uppsatser tenderar att vara författade med coachen i fokus. Vi vill därför i denna uppsats leda diskussionen vidare och undersöka hur tre olika yrkesroller inom ett företag ser på coaching och bringa klarhet i hur begreppet tillämpas i praktiken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur coaching tillämpas i ett serviceföretag och vilket innehåll begreppet ges i praktiken.Metod: Vår avsikt med denna uppsats är att genom en praktisk fallstudie utöka kunskapen kring hur coaching och coach som yrkesroll kan uppfattas. Vi har valt att genomföra strukturerade intervjuer med såväl coacher som medarbetare på ett av CityMails lokalkontor, CityMailCenter i Helsingör. Vi har dessutom tillhandahållit information via e-mail från en utvecklingskonsult på personalavdelningen vid företagets huvudkontor i Danmark.

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda på vilka sätt högläsning används som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda på hur de medverkande lärarna reflekterar kring högläsning, hur lärarna reflekterar kring högläsningsprocessen (före, under och efter högläsning) samt att ta reda på vilka slags texter som högläses och hur dessa väljs ut.Undersökningen baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrån diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter studien vilar på.Resultaten av undersökningen visade att de tillfrågade gymnasielärarna reflekterar kring högläsning som en metod att använda som introduktion till arbetsområden. Lärarna menade också att metoden används om de vill väcka elevers intresse, engagemang och läslust genom att välja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta språkutvecklande, genom att välja litteratur som utmanar eleverna språkligt och innehållsmässigt. Samtliga lärare poängterade lärarens roll vid arbete under och efter högläsning, där de framhöll läraren som språklig förebild. Några av lärarna reflekterade kring förberedelser innan högläsning, men många framhöll tiden som ett hinder.Huruvida högläsning är något som främst läraren bör ägna sig åt, eller något som eleverna bör göra, resonerar lärarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lärarna menar att de högläser för sina elever när innehållet i texter är det väsentliga. .

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation på en förskola. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation är en naturlig del som är integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara något som ligger vid sidan av utan förutsätter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation går hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssätt, det utforskande arbetssättet. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

Denna C-uppsats i socialpsykologi syftar till att undersöka hur en grupp gymnasieelever reflekterar kring sina egna och andras erfarenheter av grupptryck. Arbetet ska bidra till att få en förståelse för socialpsykologiska interaktioner som återfinns i resonemanget kring grupptryck. Arbetet grundar sig på intervjuer av fem gymnasielevers upplevelser av grupptryck och använder hermeneutiken i sin metodologi. Empirin analyseras genom tre teorier som behandlar olika perspektiv på grupptryck; beteende, existentiellt och intersubjektivt. Dessa teorier är Social Proof, Sartres Ond Tro samt Meads intersubjektivitet.

Bakgrund: Kunskap om smittvägar och skyddsåtgärder kring HIV/AIDS är av stor vikt i arbetet för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Förekomst av okunskap, stigma, diskriminering och missförstånd kring HIV/AIDS påverkar vården negativt. För att kunna ge adekvat vård och behandling med respekt till patienten krävs kunskap, varsamhet och omtanke. Syfte: Syftet var att undersöka allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och attityder omkring HIV/AIDS i högt utvecklade länder, samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka kunskap och attityder. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycInfo Elva vetenskapliga artiklar analyserades vilket resulterade i två huvudteman och tio underteman.

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, här är hälsa och lärande ömsesidigt beroende av varandra och en stor grupp av barn och ungdomar är tillgängliga. (Kostenius & Lindqvist, 2006)Syftet med detta examensarbete är att undersöka, beskriva och försöka förstå hur lärare tänker och arbetar kring begreppet hälsa. För att uppnå syftet så valdes intervju som metod. De medverkande lärarna ansågs som en lämplig grupp att intervjua, då de tidigare medverkat i en b-uppsats, som grundades på att undersöka hur mycket kring hälsobegreppet de tillägnar sig från sin lärarutbildning.Resultatet i denna undersökning visar att de intervjuade lärarna definierar begreppet hälsa väldigt lika och pekar på den fysiska hälsan som det viktiga. De medverkande lärarna försöker i sitt arbete tänka på hälsoperspektivet i den mån de kan.

Syftet med fördjupningsarbetet är att försöka klargöra lagstiftningen kring förverkande av alkohol i polisiära vardagssituationer. Vi vill också peka på några oklarheter som råder inom detta område, för att på så sätt visa på dess komplexitet. I rapporten behandlas inledningsvis den lagstiftning som är relevant för området. Utifrån gällande lagstiftning studeras sedan fyra olika lathundar polismyndigheterna givit ut för att underlätta för den enskilde polismannen. Denna studie görs utifrån två olika scenarion där ett antal lösningsförslag presenteras och resoneras kring..

Studien är gjord för att undersöka hur några olika förskollärare, fritidspedagoger och lågstadielärare tänker och uttrycker sig om begreppet lek. I vår teoridel tas teoretikers olika syn på begreppet lek upp och huruvida de kopplar lek till lärande eller ej. Den empiriska delen består av tolv kvalitativa pedagogintervjuer, vilka är gjorda i fyra olika arbetslag bestående av förskollärare, fritidspedagoger och lågstadielärare. I resultatdelen presenterar vi de teman som de olika pedagogerna tar upp när de talar kring begreppet lek, samt analyserar dessa. Resultatet visade att alla pedagoger var ense om betydelsen av att man ger leken utrymme i skolan och att denna ger någon form av utveckling.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta?För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller.Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de. .

Syftet med detta examensarbete är att studera några vanliga strategier för bedömning hos verksamma lärare, samt att undersöka hur väl dessa strategier fungerar om man strävar efter att uppnå en likvärdig bedömning. Med detta examensarbete ville vi fördjupa vår förståelse för hur man kan arbeta för att nå fram till rättvisa och likvärdiga betyg. För att komma åt vad som ligger bakom ett rättvist och likvärdigt betyg har vi studerat vilken typ av bedömningen som läraren bygger upp sin bild av elevens måluppfyllelse kring. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare, samt två med rektorer, verksamma på högstadiet och gymnasiet. Det är deras uttalanden och relevant litteratur som har legat till grund för detta examensarbete.