Sökresultat:
4485 Uppsatser om Ansvarig pć plats - Sida 57 av 299
Konsumenters beslutsprocess : En kartlÀggning över vilka faktorer som pÄverkar en konsument vid val av hotell
Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga vilka faktorer som konsumenter prioriterar nÀr de vÀljer hotell.De respondenter som besvarade enkÀtundersökningen var författarnas vÀnner pÄ community-sajten Facebook. Detta gjorde att urvalet blev snedvridet och den största Älderskategorin var 20-29 Är. Vi tycker att detta gjorde studien mer intressant dÄ vi har fÄtt fram tydliga resultat kring vad denna Äldersgrupp tycker Àr viktigt.Respondenterna i Äldersgruppen 20-29 Är tycker att Plats, Pris och Personer var de tre viktigaste faktorerna som de prioriterade vid val av hotell..
VÀxter för att gynna fÄgelliv vid utemiljöer i ÀldrevÄrdssammanhang
NÀr man blir Àldre fÄr man svÄrare att röra sig och blir mer beroende av andras hjÀlp. Det Àr vanligt att man med Äldern blir mindre aktiv dÄ vardagliga sysslor blir svÄrare och mer anstrÀngande att genomföra. Detta leder ofta till att Àldre mÀnniskor vistas mindre ute. Att fysisk aktivitet Àr hÀlsofrÀmjande Àr allmÀnt kÀnt, genom aktivitet kan Àldres hÀlsa och vÀlbefinnande pÄverkas. Aktiviteter och vistelse i naturlika miljöer har positiv effekt pÄ mÀnniskors hÀlsa.
Faktorer som vÀder, tillgÀnglighet till utemiljön, utemiljöns utformning och humör Àr mÄnga gÄnger avgörande för om Àldre personer gÄr ut eller inte.
Svart och vitt i svensk nyhetsrapportering efter katastrofen i New Orleans
NÀr Orkanen Katrina hÀrjade i New Orleans förlorade över tusen mÀnniskor sina liv och Ànnu fler mÀnniskor förlorade sina hem och bostÀder. Denna hÀndelse fick stor plats i bÄde svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hÀvdats att svarta mÀnniskor ?plundrar? medan vita mÀnniskor ?letar mat?. Vi Àr intresserade av hur hÀndelsen, med tyngdpunkt pÄ etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media..
Mobbning i arbetslivet : Svensk och belgisk arbetsmiljöreglering
Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket Àr tillsynsmyndighet vad gÀller arbetsmiljörÀtt. Arbetsmiljöverket Àr dÀrmed ansvarig för att se till att regleringen pÄ omrÄdet följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i vÀrlden att fördöma mobbning genom lag.
When I die, I want to be recycled - a study of the view of the funeral industry on the handling of metals in cremation
Kremering Àr idag det vanligaste jordfÀstningssÀttet i Sverige, de allra flesta som avlider kremeras och gravsÀtts i urna. FrÄgan om hur de metaller som finns i kroppen men inte fÄr plats i urnan hanteras har hittills inte vÀckt sÄ stor uppmÀrksamhet, speciellt inte ur miljösynpunkt. Dock handlar det om Ätskilliga ton metall som varje Är grÀvs ner pÄ kyrkogÄrdar runt om i landet. Denna metall pÄverkar dels miljön negativt, dels kommer det att ta upp mer och mer plats pÄ kyrkogÄrdarna i framtiden, och att grÀva ner metaller imarken Àr inte ett miljöoptimerat sÀtt att hantera dessa. Det finns dock andra saker Àn bara miljön att ta hÀnsyn till i denna frÄga.
Rektors pedagogiska ledarskap : uppfattningar ur ett rektor- och lÀrarperspektiv
Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrÄn ett rektor- och lÀrarperspektiv. Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka och försöka förtydliga hur rektor sjÀlv och lÀrarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen pÄ kommunala skolor. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebÀr formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som pÄverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som anvÀndes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare pÄ tvÄ kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrÄn intervjuer och frÄgestÀllningar.
Plats att se andra och bli sedd? En fallstudie om samspelet mellan stadens struktur och segregation
Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra
till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att
minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion.
Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att
mÀnniskor befinner sig
pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir
sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som
flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras
existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?.
I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och
Gehls kvalitetskriterier. Det visar pÄ vilka sÀtt platsen kan ses som en
barriÀr, och undersöker hur fysiska förÀndringar skulle kunna förÀndra det.
ProjektledarkarriÀren pÄ Volvo Group Truck Operations - Möjligheter och drivkrafter ur ett HRM-perspektiv
Genom att undersöka vad som motiverar projektledare och vilken syn de har pÄ sin framtida karriÀr, syftar studien till att bidra med kunskap som kan hjÀlpa HR-funktioners arbete med att utveckla strategier för att behÄlla denna vÀrdefulla kompetens.Studien genomfördes med en deduktiv forskningsansats och kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsverktyg. Totalt genomfördes tio intervjuer med projektledare och ytterligare fyra med informanter.För att analysera det empiriska materialet anvÀndes litteratur kring projektledarrollen, karriÀrsutveckling, motivation och Human Resource Management.Studiens resultat visade att projektledare har olika uppfattningar kring karriÀr. Dock ansÄg de flesta att karriÀr innebÀr utveckling med fokus pÄ lÀrande och att de sjÀlva bÀr ansvar för sin karriÀrutveckling med stöd frÄn ansvarig chef. Projektledares syn pÄ framtida karriÀrmÄl skiftade mellan att vilja fortsÀtta inom projektledning till att vilja byta inriktning till linjechefsyrket. De projektledare som ville fortsÀtta inom projektledning ville antingen bygga en karriÀr genom utmanande och intressanta projekt eller avancera genom att driva större komplexa projekt.
"6 kÀnda författare, vad skrev de?" : En studie av prov och uppgifter för litteraturmomentet inom kursen Svenska B pÄ gymnasiet.
I den hÀr examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmÄgor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt Àven hur uppgifterna Àr formulerade. Studiens resultat visar att, Àven om alla kognitiva förmÄgor bedöms, Àr faktakunskap den kognitiva förmÄga som frÀmst mÀts i de undersökta proven och uppgifterna..
Kameratelefoners inverkan pÄ den personliga integriteten - en kvalitativ studie om integritetskrÀnkande fotografering med kameratelefoner
DÄ allt fler mobiltelefoner med integrerad digitalkamera sprider ut sig bland allmÀnheten skapas ökade möjligheter för mÄnga mÀnniskor att spontant kunna fotografera sina omgivningar. Kameratelefonen Àr dessutom svÄr att skilja frÄn en vanlig mobiltelefon, vilket gör att en person kanske inte ens vet om att denne blir fotograferad. Genom kameratelefonernas kommunikationsteknik kan sedan dessa bilder enkelt spridas via Internet eller annat medium och nÄ tusentals mottagare.Den personliga integriteten kan pÄ sÄ sÀtt hotas av kameratelefonernas anvÀndning. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att undersöka vilken effekt kameratelefoner kan ha pÄ den personliga integriteten samt diskutera hur dessa eventuella effekter kan komma att förÀndras över tiden, i takt med att allt fler anvÀnder kameratelefoner. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med forskare och lektorer frÄn den akademiska vÀrlden, journalister, politiker, nÀringslivsrepresentanter och privatpersoner.
Barns uppfattningar om meningserbjudande i sin innemiljö - en studie frÄn en förskoleavdelning
Denna studie utgÄr frÄn barns perspektiv dÀr barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö pÄ en förskoleavdelning Àr det centrala. HuvudfrÄgorna Àr: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begrÀnsar deras handlingar? Meningserbjudande Àr ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen frÄn psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i Äldrarna tre till fem Är.
Dynamiskt ljus : om ljus som ett redskap för att skapa förÀnderlighet
Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka hur ljus gÄr att göra dynamiskt och hur det gÄr att skapa förÀnderliga rum med hjÀlp av ljus.
Arbetet börjar med att först reda ut ljus i allmÀnhet, dess egenskaper och kvaliteter samt pÄ vilka sÀtt som man kan arbeta med ljus. Studien handlar om all form av ljus, bÄde naturligt och artificiellt, och vad som hÀnder i mötet med
olika material.
DÀrefter utforskas dynamiskt ljus, det vill sÀga ljus som förÀndras och utvecklas. I denna del redogörs för hur sjÀlva ljuset kan skifta i uttryck, det vill sÀga i fÀrg,
intensitet eller spridning och vilka metoder som finns för att förÀndra ljuset.
En stor del innefattar interaktion vilket innebÀr hur ljuset kan Àndras till följd av mÀnniskors nÀrvaro och hur det gÄr att lÄta mÀnniskor styra ljuset. Arbetet undersöker Àven hur man kan ta tillvara pÄ och förmedla dagsljusets naturliga dynamik och hur man kan arbeta med ljus i kombination med vÀder och ÄrstidsvÀxlingar.
InnehÄllet i det hÀr avsnitt bygger till stor del pÄ fallstudier av platser och installationer. Genom att studera dessa exempel lyfter arbetet fram ett antal
metoder och tillvÀgagÄngssÀtt som kan anvÀndas för att skapa dynamiskt ljus pÄ en plats.
Att undervisa utÄtagerande elever ? och alla andra : En intervju- och observationsundersökning om lÀraresarbetssituation
I detta arbete har vi undersökt lÀrares arbetssituation nÀr det finns utÄtagerande barn i klassen. Intervju- och observationsundersökningens syfte Àr att vi vill öka kunskaperna om hur lÀrarens arbetssituation ser ut i dagens klassrum. Vi tar upp att skolan ska vara en plats dit det ska vara roligt och lÀrorikt att gÄ men ocksÄ att skolan Àr en mötesplats dÀr mÀnniskor med mÄnga olika bakgrunder ska fÄ möjlighet att utvecklas som individer under trygghet. Detta stÀller stora krav pÄ dem som arbetar inom skolverksamheten. Ni som lÀser detta arbete kommer att fÄ en liten insikt i vad som hÀnder i ett klassrum nÀr de sociala faktorerna tar över och blir till problem..
Gaste - en plats för informella lÀroprocesser
Studiens syfte Àr att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva dÀr, samt samspelet mellan lÀrande, individer och kulturen dÀr. Med hjÀlp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva pÄ platsen belyser studien hur de ser pÄ Gastes kultur och de lÀrosituationer som uppstÄr pÄ platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lÀrandesituationer som uppstÄr till vardags Àr för utveckling och lÀrande, bÄde pÄ kollektiv och individuell nivÄ..
Rastplatsers funktion och plats i den fysiska planeringen - en studie av rastplatserna SÄten och TorstÀva
Rastplatser Àr nÄgot mÄnga tar förgivet, de bara finns dÀr lÀngs vÀgarna med
jÀmna mellanrum. TyvÀrr stÀmmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett
bra nÀtverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. FrÄn GÀvle och norrut
finns det tyvÀrr en helt annan bild. PÄ rastplatskartan frÄn 2010 ser man
tydligt att rastplatserna blir fÀrre och fÀrre ju lÀngre norr ut man kommer.