Sökresultat:
4485 Uppsatser om Ansvarig pć plats - Sida 30 av 299
Det nya folkets musik : En studie av nÄgra unga folkmusiker
Anders Wennerstrand: Det nya folkets musik. En studie av nÄgra unga folkmusiker. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats. (60 p).Folkmusikens nya villkor och roll i dagens svenska musikliv Àr inte desamma som för nÄgra decennier sedan, utan mÄnga genomgripande förÀndringar har skett.
Projekt Kibera : att skapa en trygg och inspirerande miljö för fl ickor i slummen genom att öka deras sociala samvaro i vardagen
Kibera Àr vÀrldens nÀst största slum, livsvillkoren Àr ofattbara. Allra vÀrst Àr situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller fÄr gÄ i skolan och stÀndigt nedvÀrderas i samhÀllet. Det finns ett starkt samband mellan flickors begrÀnsade sociala samvaro och deras frÄnvaro frÄn skolan. Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan.Mitt projekt Àr en strategi med det slutliga mÄlet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hÄllbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara pÄ klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna trÀffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter. I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas pÄ för att innehÄlla flera olika funktioner.
SÀker livsmedelshantering ? Àr det möjligt?
Ă
r 2006 började nya regler inom livsmedelshanteringen att gÀlla inom hela EU. Den nyalagstiftningen stÀller högre krav pÄ verksamhetsutövaren och alla mÄltidsverksamheter mÄsteha ett anpassat egenkontrollprogram grundat pÄ HACCP och söka nytt godkÀnnande somgÀller hela verksamheten.Den svenska livsmedelslagstiftningen har Àndrats under Ärens lopp. FrÄn och med Är 2006 harvi en ny livsmedelslag som i grunden Àr gemensam för EU.Undersökningen Àr en fallstudie dÀr syftet Àr att ta reda pÄ vilka uppfattningar som finns kringprocessen med att utforma ett egenkontrollprogram enligt den nya livsmedelslagstiftningen.Den ansvariges uppfattning om egenkontrollen och de krav som stÀlls pÄmÄltidsverksamheten samt hur de har gÄtt tillvÀga i sitt arbete utgjorde vÄrt ?fall?. Intervjuergenomfördes med den som var ansvarig för utformningen av egenkontrollprogrammen pÄ fyragymnasieskolor i Göteborgs stad.I resultatet presenteras intervjuerna var för sig vilket följs av en sammanfattning dÀrverksamheternas mest framtrÀdande likheter och olikheter redovisas.
TrÀffpunkten- Sociala relationers betydelse för mÀnniskor med missbruksproblem
I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för mÀnniskor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men Àven mÀnniskor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och dÀrmed Àr accepterade och inrÀknade som en del av samhÀllet. MÀnniskor med missbruksproblem stÄr utanför samhÀllet, de har inte en plats som mÀnniskor som lever ?normalt?. MÀnniskor med missbruksproblem har Àven svÄrt att bli accepterade av samhÀllet och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig fÄr en chans att komma tillbaka.Jag valde att anvÀnda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sÀtta sig in i den andres livsvÀrld.
Drogförebyggande arbete i Uppsala : en kvalitativ studie om hur socialtjÀnsten arbetar drogförebyggande i fyra prioriterade stadsdelar
Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjÀnstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i Äldern 12-16 Är gÀllande droger. Studien Àr begrÀnsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gÀllande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjÀlp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar pÄ flera nivÄer, strukturell-, grupp-, och individnivÄ.
Utveckling av det förebyggande underhÄllet vid
chokladpralinlinjen
I Upplands VÀsby utanför Stockholm tillverkar Kraft Foods bland annat choklad under varumÀrket Marabou. Vid anlÀggningen finns en Pralin Line som Àr en automatiserad produktionslinje för tillverkning av chokladpraliner i ask. Under en tid har Pralin Line inte kunnat motsvara förvÀntningarna och har inte haft den linjeeffektivitet man efterstrÀvar. Som ett led i detta har ett projekt initierats för att öka effektiviteten vid Pralin Line. En del i projektet Àr detta examensjobb som syftar till att utveckla det förebyggande underhÄllet vid Pralin Line.
Utveckling av det förebyggande underhÄllet vid chokladpralinlinjen
I Upplands VÀsby utanför Stockholm tillverkar Kraft Foods bland annat
choklad under varumÀrket Marabou. Vid anlÀggningen finns en Pralin Line som
Àr en automatiserad produktionslinje för tillverkning av chokladpraliner i
ask. Under en tid har Pralin Line inte kunnat motsvara förvÀntningarna och
har inte haft den linjeeffektivitet man efterstrÀvar. Som ett led i detta
har ett projekt initierats för att öka effektiviteten vid Pralin Line. En
del i projektet Àr detta examensjobb som syftar till att utveckla det
förebyggande underhÄllet vid Pralin Line.
Flexibiliteten gör platsen till en guldgruva : Didaktisk planering i den mobila förskolan
Syftet med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares didaktiska övervÀganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. UtgÄngspunkten i studien ligger i hur förskollÀrarna pÄ de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehÄll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgÄr frÄn ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fyra samtalsintervjuer med förskollÀrare pÄ de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar pÄ att förskollÀrarna förhÄller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollÀrarens didaktiska planering i relation till platsen. SÄledes varierar det om det Àr platsen som styr planeringen eller om det Àr valet av verksamhetsinnehÄll som styr platsvalet.
BerÀttelsen om bloggen : en analys av bloggens framstÀllning i media
Jag följer bl a en debatt om bloggfenomenet och analyserar den utifrÄn upplösningen privat/offentligt. Jag granskar en mÀngd artiklar om bloggar för att se om man kan hitta generella tendenser i hur de omnÀmns. Lite jÀmförande textanalys av ledartexter och bloggtexter fÄr jag ocksÄ plats med..
Valen syns : - formge med vÀrderingar
GÄr det att i arkitekturen se Äsikter och vÀrderingar? Med utgÄngspunkt i politiska stÄndpunkter har jag givit mig pÄ valstugan och dess utformning.Valstugorna Àr idag ofta snarlika varandra oavsett vilket parti som anvÀnder dem. Att kunna se olika partiers vÀrderingar och stÄndpunkter Àven i formgivningen av den plats dÀr de möter vÀljarna, Àr nÄgot som gynnar bÄde vÀljarna och partierna sjÀlva..
SÀrskilda skÀl vid enskilt huvudmannaskap för allmÀn plats i detaljplan
Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.
Film i lÀromedel : En kartlÀggning över hur film presenteras i ESS i Svenska för Är 6-9
Hur förhÄller sig lÀromedel riktade mot grundskolans Är 6-9 till aktuell forskning och gÀllande styrdokument? Med fokus pÄ hur filmiska uttryck fÄr plats i svenskÀmnet försöker jag reda ut detta i denna produktionsuppsats.Arbetet bygger pÄ en kartlÀggning i vilken det innehÄll som föresprÄkar film som undervisningsmedium, i en lÀromedelsserie, har lyfts ut. Sedermera relateras detta resultat till vad sÄvÀl aktuell forskning pÄ omrÄdet som grundskolans styrdokument sÀger i frÄgan om filmens roll inom svenskÀmnet.Mycket fokus i lÀromedlen, sÄvÀl som i svenskÀmnets kursplan, ligger pÄ att studera litteratur och det Àr i relation till detta delomrÄde som filmen ges mest plats. Ofta talar man om filmen som det frÀmsta, alternativa mediet i frÄga om att tillgodogöra sig texter. Vad forskningen dock talar om i samma frÄga Àr att man mÄste arbeta djupare, hitta bredare frÄgor och studera filmen som ett eget medium, inte studera boken genom filmen.Intressant Àr dock att man i lÀromedlen tydligt kan se hur man etablerar grundlÀggande filmiska kunskaper och ger en ytlig överblick kring studiesÀttet i Ärskurs 6.
Bilresor i staden - med vilka metoder kan man minska dem
Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.
Att st?dja och st?rka - En kvalitativ studie om familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?d fr?n socialtj?nsten
Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.
HÄllbar nÀtverksutveckling: nÀtverksledningens möjligheter till framgÄng
I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för
att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl
kallas
nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna
typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den
samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella
utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.