Sök:

Sökresultat:

5231 Uppsatser om Ansvar lärande - Sida 39 av 349

Statsmakten utan ansvar

I det hÀr c-arbete behandlas begreppet konsekvensneutralitet. Vad Àr det? Ska det finnas? Vad gör det med mÀnniskor som rÄkar ut för det? Konsekvensneutralitet Àr: ?Nyheter som Àr korrekta, och framförallt relevanta, ur ett annat perspektiv Àn lösnummerförsÀljning, ska publiceras Àven om det kan ha konsekvenser för de inblandade.? VÄrt resultat visar att konsekvensneutraliteten Àr nödvÀndig men inte problemfri..

Vad gör och vad kan försvarsmakten göra för en hÄllbar utveckling? : En studie av försvarsmaktens arbete för en hÄllbar utveckling med avseende pÄ utbildning.

Genom vĂ„ra val och beteendemönster pĂ„verkar vi mĂ€nniskor varandra, bĂ„de lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en vĂ€xande oro för effekten av detta.VĂ€rldssamfundet har enats om att strĂ€va efter en hĂ„llbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till Ă„r dĂ€r man ska verka för en hĂ„llbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hĂ„llbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall strĂ€va efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hĂ„llbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet nĂ„r de ut till mĂ„nga genom just utbildning dĂ„ cirka 8500 vĂ€rnpliktiga utbildas per Ă„r, dĂ€rtill tillkommer de anstĂ€llda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hĂ„llbar utveckling och hur utbildningssituationen, i frĂ„ga om hĂ„llbar utveckling, ser ut.

Upplevelser av att vara nÀra anhörig till en person som drabbats av stroke - En intervjustudie

Varje Är drabbas 25-30 000 personer i Sverige av stroke och för de anhöriga kan det innebÀra att livssituationen förÀndras i sin helhet. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att vara nÀra anhörig till en person som drabbats av stroke. Sex anhöriga till strokedrabbade personer intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Analysen av materialet har skett genom kvalitativ innehÄllsanalys med Burnard (1991) som grund. Utav analysen framkom sex teman med underliggande kategorier.

AYE, AYE, CAPTAIN : En undersökning av ansvar och beslutsprocesser inom sjöfart

Beslutsfattande Àr den viktigaste av alla ledningsaktiviteter. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur befÀlhavare upplever beslutprocesserna ombord och i den omgivande organisationen. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med tre befÀlhavare. Intervjuer valdes för att kunna lyssna till intervjupersonernas upplevda vÀrld och de har varit semistrukturerade, som stöd har en intervjuguide anvÀnts. Det gÄr i den hÀr formen att följa trÄdar eller infall men ocksÄ att gÄ tillbaka och förtydliga.

Kompetensutveckling via e-learning- en litteraturstudie om sjuksköterskans instÀllning och upplevelser.

Syftet med mitt examensarbete Àr att lyfta fram vad mobbning innebÀr. Vad Àr det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara Àr vissa som blir mobbade. Min avsikt Àr Àven den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka ÄtgÀrder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frÄgestÀllningar i mitt arbete Àr följande: ? Vad Àr mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka ÄtgÀrder inom skolan finns mot mobbning? Som hjÀlp till mitt arbete har jag anvÀnt mig av relevant fakta och litteratur.

En jÀmförelse av compliance mellan de kontaktlinsbÀrare som köper kontaktlinserpÄ Internet och de som köper i butik

Introduktion: Begreppet compliance anvÀnds i optiker- vÀrlden för att benÀmna hur vÀl en kontaktlinspatient följer instruktioner för linsbÀrande.En debatt pÄgÄr om hur e-handel av kontaktlinser ska kunna skötas för att inte riskera patientsÀkerheten. MotstÄndare till e-handel av kontaktlinser hÀvdar att det största hotet mot patientsÀkerheten Àr icke-compliance.Syftet med denna undersökning var att undersöka om linsbÀrare som köper sina kontaktlinser pÄ Internet skiljer sig i compliance gentemot de som köper kontaktlinser i butikMetod: En enkÀt med 27 frÄgor som berörde linsskötsel samt hur de medverkande sÄg pÄ sitt linsbÀrande delades ut till 53 personer pÄ bland annat kontor och offentliga platser. EnkÀtsvaren sammanstÀlldes i ett poÀngsystem, dÀr höga poÀng betyder god compliance.Resultat: Totalt blev det 19 stycken Internetköpare och 28 stycken butiksköpare. MedelpoÀngen blev 23,68 för Internetköparna och 21,07 för butiksköparna. AlltsÄ Àr de som köper sina kontaktlinser pÄ Internet mer compliant Àn de som köper i optikerbutik enligt den hÀr studien.Diskussion: Resultatet Àr mycket intressant och kan tyda pÄ att det kanske Àr sÄ att Internetköpare tar större ansvar för sitt linsbÀrande eftersom de kÀnner av ett större ansvar..

CSR-kommunikation i praktiken : Skillnaden i rapportering mellan etiskt och oetiskt

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det Àr upp till varje individ och företag att sjÀlva vÀlja definition och ansvarsomrÄde. Allt flera företag vÀljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter Àven kallade hÄllbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar pÄ en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad Àn etiska företag. Syftet med denna studie Àr observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar pÄ en oetisk bransch.

StrÀvan efter hÄllbar utveckling ? En nödvÀndig strategi för morgondagens livsmedelsbutik?

Uppsatsens syfte var att ge ett svar pÄ huruvida en livsmedelsbutik kan överleva kommersiellt genom en strategi som gynnar hÄllbar utveckling. Dessutom Àmnade vi skapa förutsÀttningar kring en fortsatt diskussion om vilket ansvar detaljister bör ta, gentemot stat och konsumenter, för att livsmedelskonsumtionen ska ske pÄ ett sÄ miljövÀnligt sÀtt som möjligt. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tvÄ olika livsmedelsbutiker med den gemensamma nÀmnaren att bÄda uppfattas som miljövÀnliga. Coop Konsum Avenyn som Àr en stor och vÀlsorterad butik tillhörande en riksomfattande kedja och butiken Kooperativ Handel-FRAM vilken Àr en mindre butik med ett litet sortiment. Studien grundar sig i första hand pÄ omfattande intervjuer med de bÄda butikernas chefer men Àven pÄ observationer samt olika typer av dokument rörande livsmedelsbutikerna.

Studie- och yrkesvÀgledarens förutsÀttningar att utföra sitt uppdrag : -ur ett ledarskaps- och organisations perspektiv

Syftet med min undersökning var att belysa förutsÀttningen för studie- och yrkesvÀgledaren att utföra sitt uppdrag beroende pÄ rektors strategier att implementera studie- och yrkesvÀgledning i hela organisationen. Detta Àmnade jag belysa pÄ en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De tvÄ frÄgestÀllningarna var pÄ vilket sÀtt pÄverkas studie- ochyrkesvÀgledarens förutsÀttningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt pÄ vilket sÀtt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvÀgledningen kan underlÀtta för studie- och yrkesvÀgledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvÀgledare.

AnmÀlningsplikten - ett barns yttersta skydd?

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nÄgra lÀrare vid grundskolans senare Ärs erfarenhet av arbete med elever som far illa och anmÀlningsskyldighet. Denna information Àr tÀnkt att pÄvisa hur arbetet bedrivs pÄ olika skolor samt vilka brister som finns i skolornas och lÀrarnas arbete med de utsatta eleverna och i förhÄllande till socialtjÀnstlagen. Metoden som anvÀnts för insamling av empiri Àr kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkterna utgörs av aktuell forskning inom omrÄdet samt Olivestam och Thorséns (2008) etiska grundbegrepp ansvar. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna utgÄr ifrÄn sin tidigare erfarenhet av arbete med elever som far illa och/eller sin personliga magkÀnsla dÄ de uppmÀrksammar indikationer pÄ att en elev far illa.

Mellanchefers upplevelse av konflikthantering : Hur mellanchefer pÄ sjukhus ser pÄ och uppfattar konflikter

Organisationer har flera chefsnivÄer, pÄ en av dessa befinner sig mellanchefen, Àven kallad linjechef. I stora drag innebÀr denna roll ett ansvar över personal pÄ operativ nivÄ samt ansvar att implementera ledningens beslut. DÄ vi i litteratur och i tidigare genomförda studier funnit att rollen som mellanchef kan vara pÄfrestande, dÄ speciellt i offentlig sektor, Àr det av vÄrt intresse att undersöka arbetsförhÄllanden för mellanchefer med fokus pÄ personalhantering.Denna studie syftar till att svara pÄ hur mellanchefer pÄ sjukhus upplever och ser pÄ hantering av konflikter. Genom djupintervjuer av ett antal avdelningschefer har en kvalitativ undersökning genomförts. UtifrÄn det insamlade materialet kan tre centrala slutsatser urskiljas.

Det sÀrskilda ansvaret - en studie om förskollÀrares tolkning av sin roll i den reviderade lÀroplanen för förskolan

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolvÀsendet som en egen skolform. I den reviderade lÀroplanen har en ny rubrik skrivits in dÀr förskollÀrarna har fÄtt ?ett sÀrskilt ansvar?, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade lÀroplanen börjar gÀlla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakÄtliggande orsaker till den reviderade lÀroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ nÄgra förskollÀrares tolkningar av det sÀrskilda ansvaret i den reviderade lÀroplanen samt att ta reda pÄ hur vanligt förekommande dessa tolkningar Àr till en större grupp förskollÀrare.METOD:Den första delen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer frÄn 10 förskollÀrare frÄn olika stadsdelar.

?Man var vÀl lite tjurig och tyckte att det var dÄligt, men det var ju bara att acceptera? : - en kvalitativ studie om individers upplevelser av en paternalistisk intervention

Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhÀlsoarbetet karaktÀriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta dÄ folkhÀlsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker pÄ bekostnad av individers autonomi. DÄ respekt för autonomi Àr en etisk princip inom folkhÀlsoarbetet uppstÄr konflikten. Konflikten Àr tydlig inom interventionen rökfri arbetstid dÄ rökförbud pÄ arbetsplatsen antas inskrÀnka rökande individers autonomi. Detta Àr ett antagande dÄ diskussionen i hög utstrÀckning inte grundas i empiri.

Upplysningsplikt vid försÀljning av bostadsrÀtt

Denna uppsats syfte har varit att undersöka om sÀljaren till bostadsrÀtt har en plikt att upplysa köparen om fel som finns i bostadsrÀtten. Genom att studera lag, förarbeten, juridisk litteratur och rÀttsfall har jag kommit fram till att det finns ett flertal bestÀmmelser som ÄlÀgger sÀljaren ett sÄdant ansvar. Enligt avtalslagen kan sÀljaren bli ansvarig om dennes förtigande kan rÀknas som svikligt förledande, om det strider mot tro och heder eller om det innebÀr att avtalet eller delar av det blir oskÀligt mot köparen. Den primÀra regel som ÄlÀgger sÀljaren en upplysningsplikt finns i köplagen och gÀller nÀr lÀgenheten sÄlts med en klausul om befintligt skick. FastighetssÀljarens skyldighet att upplysa köparen om fel i fastigheten har Àven undersökts.

Resandets miljöpÄverkan - ett etiskt dilemma

Problem: Klimatdebatten skapar frÄgestÀllningar kring hur resenÀrer stÀller sig till turismresandets negativa miljöpÄverkan. Vi undersöker hur resenÀrer reagerar pÄ klimatförÀndringens problematik, deras agerande vid konsumtion av resor samt ansvarskÀnsla inför turismresandets konsekvenser. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om resenÀrers attityder till hur transporter inom turismnÀringen pÄverkar miljön samt att belysa resenÀrers instÀllning till individuellt respektive kollektivt ansvar kring resandets miljöpÄverkan. Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi anvÀnt en kvalitativ metod. Vi har anvÀnt oss av fokusgrupper dÄ metoden söker förstÄelse för mÀnniskors sÀtt att resonera och reagera i gruppsammanhang.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->