A subject that is being discussed often these days is the question about the pupils own responsibility for and influence over his or hers education. Therefore, we wanted to study what taking responsibility for ones education is, according to teachers and pupils. We interviewed pupils between the ages of nine and fifteen, and asked them what taking responsibility for their own education meant to them. We also interviewed their teachers and asked them how they perceived that the pupils own responsibility-taking worked. We used informants from two different schools, a big school in a city and a small school located in the countryside.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas.

Vid en anblick på dagens arbetsmarknad är det inte svårt att bilda sig uppfattningen av att långsiktighet och fasta företagsstrukturer har ersatts av en kortsiktighet och lösare företagsstrukturer. I denna studie ställs frågan om dagens ambivalenta arbetsmarknad skapar en känsla av oro bland anställda som i sin tur leder till en ökad pliktkänsla inför arbetet. Fem stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes kring detta problemområde. Syftet med dessa intervjuer var att skaffa fram ett empiriskt material kring frågeställningen, som sedan kunde analyseras. Resultatet av denna analys kom dock att dementera den ursprungliga frågeställningen.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Vid en anblick på dagens arbetsmarknad är det inte svårt att bilda sig uppfattningen av att långsiktighet och fasta företagsstrukturer har ersatts av en kortsiktighet och lösare företagsstrukturer. I denna studie ställs frågan om dagens ambivalenta arbetsmarknad skapar en känsla av oro bland anställda som i sin tur leder till en ökad pliktkänsla inför arbetet. Fem stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes kring detta problemområde. Syftet med dessa intervjuer var att skaffa fram ett empiriskt material kring frågeställningen, som sedan kunde analyseras. Resultatet av denna analys kom dock att dementera den ursprungliga frågeställningen.

Få studier har genomförts om den fysiska skolmiljön och tidigare forskning om skolmiljön har huvudsakligen varit fokuserad på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet till inflytande i sitt skolarbete. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka eventuella effekter ett miljöprojekt vid en grundskola i Luleå Kommun hade på eleverna. Miljöprojektets syfte var att skapa en bättre fysisk miljö på skolan, ge eleverna ökat ansvar samt att låta dem vara delaktiga i förändringsarbetet. Faktorer som har kartlagts är upplevelse av trivsel, fysisk skolmiljö, inflytande och ansvar. Två enkätundersökningar genomfördes, en före miljöprojektet startade och en efter att vissa förändringar hade genomförts.

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar.I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika stadsdelar i Göteborg.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av ?skolövertagning?, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lärarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU är förkortningen för ?verksamhetsförlagd utbildning? som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge.

Vårt syfte med uppsatsen är att få en ökad förståelse för den svenska kosumentens uppfattning om CSR samt hur detta påverkar deras agerande i en reel köpsituation.Vi har utgått från teorier såsom FCB-grid, TORA-modellen samt en modell över konsumenters attityd till att handla etiskt. Vi har även belyst informationsbehovet och dessutom tagit del av fyra stycken undersökningar som tidigare gjorts kring ämnet.Empirin grundar sig på nio stycken kvalitativa djupintervjuer, gjorda på konsumenter.Vi fann att den svenska konsumenten tycker det är viktigt att ett företag tar sitt etiska samt sociala ansvar. Dock är de inte konsekventa i ord och handling i och med att de inte agerar etiskt i en köpbeslutsprocess..

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.