Sök:

Sökresultat:

20869 Uppsatser om Anställning efter examen - Sida 28 av 1392

Sex utan livmoder : En kvantitativ litteraturstudie om sexuell fo?rma?ga efter hysterektomi

Bakgrund: Ma?nga patienter som a?r fo?dda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ och a?r vid hysterektomi ra?dda att fo?rlora sin sexuella identitet. Hysterektomi, avla?gsnande av livmodern, a?r ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige genomga?r cirka en av tio patienter fo?dda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan hysterektomi pa?verka sexualiteten och den sexuella fo?rma?gan.

Vad anser ungdomar om att börja arbeta direkt efter gymnasiet?

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som gÄr teoretiska program i LuleÄ har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som pÄverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks Àr attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), pÄverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkÀt utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid LuleÄ Gymnasieby.

Subliminal priming : Manipulation till att vÀlja en specifik kulör pÄ plastpÄse

Primad information Àr lÀttare tillgÀngligt i minnet och kan sÄledes lÀttare bli igenkÀnt. FörutsÀttningar för priming Àr bland annat subliminal perception, mÄl, tillförlitlighet, icke vaksamt och icke vanemÀssigt. Studiens syfte Àr att fÄ bredare förstÄelse gÀllande subliminal primings pÄverkan. FrÄgestÀllningen var om kunder i en affÀr kan manipuleras, primas, till att ta en specifik kulör pÄ plastpÄse vid kassan samt om det finns nÄgon könsskillnad vid effekten av priming. Deltagarna var 490 kunder, varav 333 mÀn.

Det lilla extra : Belöningar, arbetsmotivation och rÀttvisa

De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.

Kvinnor och hjÀrtinfarkt - Kvinnors livsvÀrld under det första Äret efter en hjÀrtinfarkt

I bakgrunden framkom att livet efter hjÀrtinfarkten innebar att leva i stor osÀkerhet, vilket pÄverkade kvinnornas liv. LivsvÀrlden som de sÀllan reflekterade över gjorde sig pÄmind. Bristen pÄ studier, som belyste kvinnors livsvÀrld tiden efter en hjÀrtinfarkt, skapade frÄgor om hur hÀlsan efter en hjÀrtinfarkt kunde förstÄs, frÀmjas och stödjas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvÀrld under det första Äret efter en hjÀrtinfarkt. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar utfördes med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys.

?Smutsiga ma?n och goda kvinnor? : En genusstudie om Moa Martinsons ma?n i Mia-serien

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

Examen igen?

This paper will discuss the proposed reintroducing of a final degree in upper secondary school. In a public government inquiry that was released in March 2008 a proposal about reintroducing a final degree in upper secondary school was presented. A final degree has not been a part of the upper secondary school science 1968. Why was the system with a final degree abounded and why do the government want to reintroduce it?Research in pedagogy has through the years presented numbers of theories about assessment.

Ma?ltiden ska vara en gla?djens upplevelse - en kvalitativ intervjustudie : A?ldres tankar och upplevelser kring sin ma?ltidssituation pa? va?rd- och omsorgsboendet

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Livskvalitet hos patienter i vÀntan pÄ, samt efter levertransplantation : Litteraturstudie

Syfte:Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters skattade livskvalitetmed SF-36, i vÀntan pÄ levertransplantation samt efter levertransplantation.Metod:En beskrivande litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar, som efter sökning idatabaserna PubMed och Cinahl inkluderats.Huvudresultat:I fyra av Ätta kategorier i SF-36 ligger samtliga patienters skattningar ivÀntan pÄ levertransplantation under 50 av 100 möjliga poÀng. Social funktion var denkategorin i SF-36, dÀr livskvaliteten skattades högst hos patienter i vÀntan pÄlevertransplantation.I fem av Ätta kategorier ligger samtliga patienters skattningar efter levertransplantation över50 av 100 möjliga poÀng. Fysisk- och social funktion Àr de kategorier i SF-36, dÀr patienterefter levertransplantation skattar sin livskvalitet högst.Slutsats:Föreliggande litteraturstudies resultat kan ge en förstÄelse av livskvalitet hospatienter i vÀntan pÄ levertransplantation och efter levertransplantation. Detta kansjuksköterskan anvÀnda för att stötta patienter som skattar sin livskvalitet lÄgt. Tillsammansmed kvalitativ forskning kan sjuksköterskan fÄ djupare kunskap i och med patienternas egnaupplevda livskvalitet.

Du Àr vad dina förÀldrar lÀste? : En komparativ publikstudie om nyhetskonsumtion, politiskt intresse och arvet frÄn förÀldrarna

Den hĂ€r uppsatsen försöker genom djupintervjuer med Ă„tta respondenter att förstĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som vĂ€xte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte gĂ„r att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning Ă€mnar den hĂ€r uppsatsen ocksĂ„ ge svar pĂ„ vad de skillnaderna dĂ„ kan bero pĂ„ och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstĂ„ om mediearv pĂ„verkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen bestĂ„r av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningslĂ€sning och demokratiskt engagemang gĂ„s igenom för att belysa olika personers olika utgĂ„ngspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade vĂ€xte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade vĂ€xte upp utan dagstidning i hemmet.

Artificiell intelligens inom radiografin. En litteratur?versikt ur r?ntgensjuksk?terskans perspektiv

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Sjuksköterskors uppfattningar kring lustgasadministrering till barn vid smÀrtsamma procedurer : - en kvantitativ studie

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Intresse och möjlighet av en Àmnesintegrerad undervisning mellan svenska a, b och idrott och hÀlsa a pÄ gymnasiet

Syfte/FrÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att ta reda pÄ möjligheterna kring ett Àmnesintegrerat samarbete mellan Àmnena svenska a, b och idrott och hÀlsa a pÄ gymnasiet. För att uppnÄ syftet har tvÄ frÄgestÀllningar valts att fÄ besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielÀrare för att en Àmnesintegrerad undervisning skall ske sÄ att kursmÄlen i bÄda Àmnena uppnÄs? Hur ser intresset enligt gymnasielÀrare ut för att en Àmnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b pÄ gymnasiet skall kunna ske?MetodFör att uppnÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna sÄ har kvalitativa intervjuer med lÄg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man dÄ kan anvÀnda sig av den intervjuades sprÄkbruk och ta frÄgorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde pÄ öppna frÄgor.

KÀnsla av sammanhang (KASAM) hos Àldre personer (över 80 Är) i samband med inflyttning till Àldreboende samt efter 9 mÄnader.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) Àldre Àldres (<80) kÀnsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till Àldreboendet och dels efter att de bott pÄ Àldreboendet i nio mÄnader. DÀrefter jÀmföra om det skett nÄgon förÀndring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jÀmförande ansats. En enkÀt delades ut vid tvÄ tillfÀllen, dels nÀr de nyligen hade flyttat in pÄ det nyöppnade Àldreboendet och dels efter att ha bott pÄ Àldreboendet i nio mÄnader. Resultatet visade att medianen av de Àldre Àldres KASAM vid inflytt till Àldreboendet var 133,5 och efter nio mÄnader var 163.

Reducering av genomloppstid i produktion Camfil Powersystem AB

Denna studie har utförts pÄ företaget Camfil Power Systems AB (CFPS) som Àr en del i Camfil Farr koncernen vilken Àr ett globalt omfattande företag inom filter- och renluftlösningar. Ett företag som stÀndigt utvecklas och vill anpassa sina produkter efter den rÄdande marknaden. DÀrför hÄller de just nu pÄ att se över hela sin affÀrsprocess för att ta fram ett nytt koncept som gör dem mer konkurrenskraftiga. Efter inledande samrÄd tilldelades en uppgift som var anpassad efter vÄr utbildning, vilket begrÀnsade sig till att lÀgga upp ett förslag för att korta genomloppstiden i produktion för renluftslösningen SGT-800. Studien baseras pÄ grundlig genomgÄng av olika teorier för att kunna lösa den givna uppgiften.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->