Denna rapport handlar om hur man som lärare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering på laborativ matematik. Den riktar sig främst mot gymnasiet men är även aktuell för både för yngre och äldre åldrar. Rapporten behandlar lärares och elevers syn på undervisning samt ger konkreta förslag på hur sådan undervisning kan gå till. Syftet med rapporten är att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som använts är intervjuer där jag tagit kontakt med lärare som är kända för att använda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan..

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares syn på gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning på gymnasiets estetiska program. Vi använde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lärare från fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lärarna till största delen var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning.

Läsning och skrivning är förmågor som återkommer i skolans alla ämnen, inte bara i ämnet svenska. Därför är det mycket viktigt att alla elever får en god start på sin läs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krävs fler än en utvecklingsmetod. Det innebär att en pedagog som enbart bedriver läs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nå fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever får en Anpassad undervisning hos specialläraren eller specialpedagogen på skolan.

Gustafsson, Carina. (2005). PRIV ? en möjlig studieväg för motiverade elever. (Program aiming individual choice ? a manageable way of learning for motivated pupils).

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individAnpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individAnpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen..

Syftet med studien var att undersöka hur individAnpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de elever som hade svårt att uppnå målen.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklärare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning är ett tänkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

SAMMANFATTNINGBakgrundBarn födda innan graviditetsvecka 37 benämns prematura. Vid för tidig födsel är barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt färdigutvecklade och kan då ha behov av vård på neonatalavdelning. På en neonatalavdelning vårdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvårdnad är idag centralt inom neonatalvård och utgår från att involvera föräldrarna i barnets vård. Omvårdnadspersonalen har ett ansvar att ge föräldrarna information och undervisning, främja anknytning och stärka föräldrarollen.SyfteSyftet var att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning i samband med vård av deras för tidigt födda barn.MetodEn kvalitativ intervjustudie tillämpades för att besvara studiens syfte.

Uppsatsen ämnar genom litteraturstudium undersöka vilka läromedel som kan användas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men även att se vilka aspekter en lärare behöver beakta, för att få en mer allsidig undervisning. Målet är att religionslärare ska kunna tillägna sig några av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning. Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, där det huvudsakliga , målet är att eleverna ska lära för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lärande, kräver att läraren utgår ifrån elevernas referensramar liksom möter dem utifrån deras egna villkor..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lärare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gällande gymnasieskolans yrkesämnen.Tidigare forskning visar att datoranvändning fyller en viktig funktion i kunskap och lärande och att dator/Internet som verktyg i undervisning är ett sätt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersätter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. Däremot kan dator/Internet vara nödvändigt i vissa moment i undervisning för att uppnå den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Intentionen med detta examensarbete var att förvärva kunskap om hur pedagogerna anpassar studierna för elever med matematiksvårigheter. Vår undersökning baserades på intervjuer med gymnasielärare, en komvuxlärare och en specialpedagog. Intervjuerna blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning av matematiksvårigheter. Från forskarvärlden tog vi del av olika forskares syn på diagnostisering av elever. Resultatet av vår undersökning visade att både bland forskare och bland pedagogerna fanns olika uppfattningar om hur elever med matematiksvårigheter skulle bemötas.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill även undersöka arbetssätt och undervisningsmetoder i de båda länderna.Vilken inverkan har idrottslärarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever på deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hälsa?Vilka tillvägagångssätt använder sig idrottslärare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa?Hur ser en lektion i idrott och hälsa ut i praktiken då funktionsnedsatta elever är med?MetodStudien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av området och ge möjlighet att komma ner på djupet i ämnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lärare i Sverige samt två lärare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in.