Syftet med denna uppsats Àr att analysera Electrolux aktie ur ett aktieÀgarperspektiv under desenaste Ären. Electrolux verkar pÄ en marknad med hÄrd konkurrens dÀr det blir nödvÀndigtatt finna nya sÀtt att skapa konkurrensfördelar. Enbart konkurrera med produktens tekniskakvalité rÀcker inte. DÀrför tvingas de producerande företagen till att Àven förbÀttra denfunktionella kvalitén. För detta krÀvs det att de producerande företagen blir kundorienterade.PÄ det hÀr sÀttet vill företaget ta reda pÄ vad konsumenterna verkligen vill ha och Àr en del iden extremt lyhörda kundorientering som Àr utgÄngspunkten för Electrolux produktförnyelse.Electrolux Àr ett tillverkningsföretag inom vitvarubranschen och företagets verksamhet Àrindelad i konsumentprodukter och professionell produkter.Under 1970-talet började en stor expansiv period dÄ företaget gjorde ett stort antalföretagsförvÀrv.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÀr lÀrare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrÄn sina egna erfarenheter och livsvÀrldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori anvÀnts för att ge en förstÄelse för hur lÀrare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien Àr kvalitativ. Det empiriska underlaget bestÄr av Ätta intervjuer med lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika utbildningsenheter.Studien visar pÄ olika förutsÀttningar för inflytande.

Denna studie behandlar sÀttet som karaktÀrer gestaltas i bilder för spel och undersöker om mottagarens förhÄllningssÀtt till karaktÀren skiljer sig beroende pÄ karaktÀrens kön. Det som undersöks Àr ifall karaktÀrerna tolkas olika Àven om de Àr menade att representera samma egenskap, samt ifall tolkningen av karaktÀrerna förÀndras nÀr dessa samspelar med en annan karaktÀr i samma bild.För att undersöka detta skapades bilder av manliga och kvinnliga karaktÀrer samt en karaktÀr vars kön inte gick att urskilja. Alla karaktÀrer gestaltades med tre olika varianter pÄ representation: dominans, undergivenhet och likgiltighet. Utöver dessa bilder skapades Àven fyra olika varianter av reklambilder för att undersöka ifall tolkningen av karaktÀrerna pÄverkas av att dessa samspelar med en annan karaktÀr i samma bild. Undersökningen utfördes genom en webbenkÀt med slutna och öppna frÄgor om vad den svarande ansÄg att karaktÀrerna representerade..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet dÄ dess kursplan anger reflektion som ett av mÄlen för GodkÀnt betyg. DÄ det ingÄr i lÀrarens arbete attytterst ansvara för planering av kursen utifrÄn aktuell kursplan, utgÄr studien frÄn ett lÀrarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts pÄ tre gymnasieskolor med pÄföljande intervjuer med respektive lÀrare. Studien granskar nuvarande, dÄvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.

Dagens elitidrottsföreningar bedriver sin verksamhet, likt företag, i en omgivning som Àr alltmer dynamisk. Den förÀnderliga miljön bidrar till att det blir allt viktigare för elitidrottsföreningar att anvÀnda ekonomistyrning för att kunna konkurrera och överleva. Denna studie syftar till att kartlÀgga hur elitidrottsföreningar, utifrÄn ledande personers perspektiv, anvÀnder ekonomistyrning i syfte att uppnÄ strategiska mÄl. Undersökningen genomfördes, genom fallstudie, hos tre olika elitidrottsföreningar. Vi intervjuade totalt nio personer med tre olika befattningar.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva attityder till psykisk ohÀlsa hos psykiatripersonal, samt att undersöka skillnader i attityd inom bakgrundsfaktorerna kön, Älder och utbildningsnivÄ. Studien har tagit del utav forskningsprojektet Psykisk ohÀlsa. En deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats anvÀndes. Data insamlades frÄn 216 returnerade enkÀter frÄn vÄrdpersonal inom psykiatrin. FrÄgeformulÀret Nya CAMI-S med 29 pÄstÄenden anvÀndes.

Ett beslut kan upplevas olika svÄrt och fÄ effekter för beslutsfattaren eller nÄgon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt stÀllningstagande pÄverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar Äsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en sjÀlv eller inte. I studien undersöktes Àven om det finns en tendens att vÀlja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras Äsikt förklarades. Valet stod mellan vem av tvÄ patienter skulle prioriteras för att fÄ genomföra en livsavgörande operation. I linje med förvÀntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer Àn deltagare i majoritet.

Det hĂ€r arbetets huvudfrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frĂ„gestĂ€llning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gĂ€ller nĂ€r jag fĂ„r en elev som har en annan trosuppfattning.Jag stĂ€llde olika delfrĂ„gor som utgĂ„r i det stora hela frĂ„n min huvudfrĂ„ga. Vissa av delfrĂ„gorna presenteras hĂ€r nedan:NĂ€r och hur berĂ€ttade ni i skolan om er tro? Hur blev ni dĂ„ bemötta? Med denna frĂ„ga ville jag fĂ„ reda pĂ„ om ett gemensamt förfaringssĂ€tt frĂ„n förĂ€ldrarnas sida fanns, samt om de hade en förvĂ€ntan pĂ„ bemötandet frĂ„n lĂ€raren.Har det varit/Ă€r det nĂ„gra problem som ni kan relatera till er tro?Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstĂ„tt?Hur var er egen skolgĂ„ng? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?Finns det nĂ„gra mönster som gĂ„r igen förĂ€ldrar-barn?Skulle ni kunna tĂ€nka er att komma till klassen och berĂ€tta om er tro samt besvara frĂ„gor som kan dyka upp?Är det en öppen dialog mellan förĂ€ldrar ? barn, hemmet ? skolan eller Ă€r det hĂ€r nĂ„got man inte vill prata om?Under rubrik 4 har jag gjort en jĂ€mförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vĂ„rt styrdokument Lpo 94. DĂ€r Ă€r syftet att se om de överensstĂ€mmer med varandra eller inte och i sĂ„ fall var skiljer de sig Ă„t.Det hĂ€r arbetet har inte som syfte att ta stĂ€llning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förstĂ„else för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och förĂ€ldrar som har en annan tro Ă€n deras egen. .

Syftet med undersökningen var att fÄ ökad förstÄelse för yrkesverksamma pedagogers anvÀndning av och instÀllning till utomhuspedagogik. FrÄgor som ocksÄ stÀlldes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och hur dessa stÄr i relation till den faktiska anvÀndningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktÀr, baserades pÄ personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolÄr förskoleklass till Är 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att anvÀnda utomhus som lÀrandemiljö pÄ grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har pÄ bland annat lÀrande och hÀlsa.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar uppfattar förskolans information och undervisning i Àmnet matematik. UtifrÄn detta stÀllde vi oss följande frÄgor: vilken förstÄelse förÀldrarna har för det arbetsÀtt förskolan har i Àmnet matematik, samt hur förskolan tydliggör mÄlen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till förÀldrarna. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta förÀldrar och fyra lÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna har en förstÄelse för det arbete som förskolorna bedriver i Àmnet matematik. DÀremot framkom att förÀldrarna inte ansÄg att den information som ges Àr tillrÀckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrÄn resultatet av undersökningen Àr, att om förÀldrar ska fÄ en ökad förstÄelse för den verksamhet som bedrivs krÀvs det engagerade och tydliga lÀrare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med lÀroplansmÄlen..

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats gÀllande deras uppfattning om sitt eget och barnens anvÀndande av lÀrplattan i sin förskolas verksamhet. Syftet med detta arbete Àr att fördjupa sig i ett nytt digitalt verktyg dÀr detfortfarande finns lite forskning kring. Förhoppningen Àr att detta arbete ska bidra till en ökad insyn i hur lÀrplattan uppfattas av verksamma pedagoger.Det som framkommit i denna studie Àr att pedagogerna upplever brister i den introduktion defÄtt gÀllande anvÀndandet avlÀrplatta i förskolan samt att de önskar mer fortbildning i Àmnet.Det framkommer Àven att syftet med barnens anvÀndande Àr att ett lÀrande ska ske. Vidbarnens anvÀndande av lÀrplattan sker Àven en del begrÀnsningar frÄn pedagogernas sida. Dock finns Äsikten hos pedagogerna att lÀrplattan ska inkluderas i den redan existerande verksamheten..

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrÄn individens egna förmÄgor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession stÄr med sin breda kompetens och breda förstÄelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett mÄlinriktat urval kombinerat med nÀtverksurval anvÀndes. TvÄ fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.