Det hĂ€r arbetets huvudfrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frĂ„gestĂ€llning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gĂ€ller nĂ€r jag fĂ„r en elev som har en annan trosuppfattning.Jag stĂ€llde olika delfrĂ„gor som utgĂ„r i det stora hela frĂ„n min huvudfrĂ„ga. Vissa av delfrĂ„gorna presenteras hĂ€r nedan:NĂ€r och hur berĂ€ttade ni i skolan om er tro? Hur blev ni dĂ„ bemötta? Med denna frĂ„ga ville jag fĂ„ reda pĂ„ om ett gemensamt förfaringssĂ€tt frĂ„n förĂ€ldrarnas sida fanns, samt om de hade en förvĂ€ntan pĂ„ bemötandet frĂ„n lĂ€raren.Har det varit/Ă€r det nĂ„gra problem som ni kan relatera till er tro?Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstĂ„tt?Hur var er egen skolgĂ„ng? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?Finns det nĂ„gra mönster som gĂ„r igen förĂ€ldrar-barn?Skulle ni kunna tĂ€nka er att komma till klassen och berĂ€tta om er tro samt besvara frĂ„gor som kan dyka upp?Är det en öppen dialog mellan förĂ€ldrar ? barn, hemmet ? skolan eller Ă€r det hĂ€r nĂ„got man inte vill prata om?Under rubrik 4 har jag gjort en jĂ€mförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vĂ„rt styrdokument Lpo 94. DĂ€r Ă€r syftet att se om de överensstĂ€mmer med varandra eller inte och i sĂ„ fall var skiljer de sig Ă„t.Det hĂ€r arbetet har inte som syfte att ta stĂ€llning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förstĂ„else för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och förĂ€ldrar som har en annan tro Ă€n deras egen. .

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar uppfattar förskolans information och undervisning i Àmnet matematik. UtifrÄn detta stÀllde vi oss följande frÄgor: vilken förstÄelse förÀldrarna har för det arbetsÀtt förskolan har i Àmnet matematik, samt hur förskolan tydliggör mÄlen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till förÀldrarna. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta förÀldrar och fyra lÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna har en förstÄelse för det arbete som förskolorna bedriver i Àmnet matematik. DÀremot framkom att förÀldrarna inte ansÄg att den information som ges Àr tillrÀckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrÄn resultatet av undersökningen Àr, att om förÀldrar ska fÄ en ökad förstÄelse för den verksamhet som bedrivs krÀvs det engagerade och tydliga lÀrare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med lÀroplansmÄlen..

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats gÀllande deras uppfattning om sitt eget och barnens anvÀndande av lÀrplattan i sin förskolas verksamhet. Syftet med detta arbete Àr att fördjupa sig i ett nytt digitalt verktyg dÀr detfortfarande finns lite forskning kring. Förhoppningen Àr att detta arbete ska bidra till en ökad insyn i hur lÀrplattan uppfattas av verksamma pedagoger.Det som framkommit i denna studie Àr att pedagogerna upplever brister i den introduktion defÄtt gÀllande anvÀndandet avlÀrplatta i förskolan samt att de önskar mer fortbildning i Àmnet.Det framkommer Àven att syftet med barnens anvÀndande Àr att ett lÀrande ska ske. Vidbarnens anvÀndande av lÀrplattan sker Àven en del begrÀnsningar frÄn pedagogernas sida. Dock finns Äsikten hos pedagogerna att lÀrplattan ska inkluderas i den redan existerande verksamheten..

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrÄn individens egna förmÄgor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession stÄr med sin breda kompetens och breda förstÄelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett mÄlinriktat urval kombinerat med nÀtverksurval anvÀndes. TvÄ fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Allt fler skolor satsar pÄ digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta stÀlls det krav pÄ eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vÄrt samhÀllsliv. Detta Àr dock ingenting som skolan vi studerat frÀmjar dÄ de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som dÀremot anser att det Àr i skolan som eleverna bör fÄ sin digitala kompetens.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och dÀrefter systematisera de problem som eleverna kan tÀnkas ha för bÀttre mÄluppfyllelse och dÀrefter komma med förslag pÄ formativa strategier eleverna kan anvÀnda sig av för ökad mÄluppfyllelse. KÀllmaterialet bestÄr av 103 inlÀmningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrÄn principerna för aktionsforskning. InlÀmningsuppgifterna har analyserats utifrÄn en teknik som innebÀr att man jÀmför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver anvÀnda för att komma till en bÀttre, eller annan, lösning. Det som har undersökts Àr hur elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, kÀllhantering och fusk pÄverkat resultatet av inlÀmningsuppgiften. DÀrefter ges exempel pÄ olika formativa strategier för att hjÀlpa eleverna att nÄ bÀttre resultat.  Slutsatsen Àr att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som pÄverkar resultatet utan Àven om de verktyg som krÀvs för att Ästadkomma ett bÀttre kvalitativt resultat. .

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga faktorer av betydelse för beskrivning av ett företags position i en affÀrsmiljö. Detta syfte har sedan brutits ned i fyra forskningsfrÄgor med avseende att var och en fylla delar av syftet för att tillsammans skapa en helhet dÀr syftet fylls. De olika forskningsfrÄgorna handlar om: makrofaktorer pÄ marknaden, karaktÀristiska drag pÄ marknaden, aktörerna pÄ marknaden och företagets prestation pÄ en given marknad. Detta examensarbete har genomförts pÄ Plannja AB med utgÄngspunkt frÄn företagets verksamhet i LuleÄ. Plannja AB tillverkar takplÄt, vÀggplÄt och andra kreativa lösningar i tunnplÄt.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende pÄ olika aktörers insatser och om det sker nÄgon samverkan mellan olika verksamheter. FrÄgestÀllningar som jag har stÀllt Àr: Hur ser olika aktörer pÄ gruppen hemlösa? Vilka mÄl har aktörerna för de insatser som görs i förhÄllande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka Àr vÀgarna till framgÄng nÀr det gÀller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrÄn Àr en explorativ studie med syfte att fÄnga upp de intressenter som Àr intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag tvÄ privata bostadsbolag, tvÄ trossamfund och enhetschefen för socialtjÀnsten i GlÀntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en mÄlsÀttning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.

En organisation som önskar vara bÄde lÀrande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien Àr dÀrför att bidra till förstÄelsen för hur organisationer kan frÀmja överföring och utveckling av kunskap mellan anstÀllda och konsulter, genom att studera individers förstÄelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lÀrandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar bÄda forskningsfÀlten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av tvÄ grupper pÄ en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras pÄ 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anstÀllda och chefer.Föreliggande studie visar att det krÀvs olika strategier för kunskapsöverföring beroende pÄ vilken typ av konsult som anvÀnds.