Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Allt fler skolor satsar pÄ digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta stÀlls det krav pÄ eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vÄrt samhÀllsliv. Detta Àr dock ingenting som skolan vi studerat frÀmjar dÄ de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som dÀremot anser att det Àr i skolan som eleverna bör fÄ sin digitala kompetens.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och dÀrefter systematisera de problem som eleverna kan tÀnkas ha för bÀttre mÄluppfyllelse och dÀrefter komma med förslag pÄ formativa strategier eleverna kan anvÀnda sig av för ökad mÄluppfyllelse. KÀllmaterialet bestÄr av 103 inlÀmningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrÄn principerna för aktionsforskning. InlÀmningsuppgifterna har analyserats utifrÄn en teknik som innebÀr att man jÀmför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver anvÀnda för att komma till en bÀttre, eller annan, lösning. Det som har undersökts Àr hur elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, kÀllhantering och fusk pÄverkat resultatet av inlÀmningsuppgiften. DÀrefter ges exempel pÄ olika formativa strategier för att hjÀlpa eleverna att nÄ bÀttre resultat.  Slutsatsen Àr att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som pÄverkar resultatet utan Àven om de verktyg som krÀvs för att Ästadkomma ett bÀttre kvalitativt resultat. .

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga faktorer av betydelse för beskrivning av ett företags position i en affÀrsmiljö. Detta syfte har sedan brutits ned i fyra forskningsfrÄgor med avseende att var och en fylla delar av syftet för att tillsammans skapa en helhet dÀr syftet fylls. De olika forskningsfrÄgorna handlar om: makrofaktorer pÄ marknaden, karaktÀristiska drag pÄ marknaden, aktörerna pÄ marknaden och företagets prestation pÄ en given marknad. Detta examensarbete har genomförts pÄ Plannja AB med utgÄngspunkt frÄn företagets verksamhet i LuleÄ. Plannja AB tillverkar takplÄt, vÀggplÄt och andra kreativa lösningar i tunnplÄt.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende pÄ olika aktörers insatser och om det sker nÄgon samverkan mellan olika verksamheter. FrÄgestÀllningar som jag har stÀllt Àr: Hur ser olika aktörer pÄ gruppen hemlösa? Vilka mÄl har aktörerna för de insatser som görs i förhÄllande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka Àr vÀgarna till framgÄng nÀr det gÀller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrÄn Àr en explorativ studie med syfte att fÄnga upp de intressenter som Àr intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag tvÄ privata bostadsbolag, tvÄ trossamfund och enhetschefen för socialtjÀnsten i GlÀntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en mÄlsÀttning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.

En organisation som önskar vara bÄde lÀrande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien Àr dÀrför att bidra till förstÄelsen för hur organisationer kan frÀmja överföring och utveckling av kunskap mellan anstÀllda och konsulter, genom att studera individers förstÄelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lÀrandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar bÄda forskningsfÀlten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av tvÄ grupper pÄ en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras pÄ 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anstÀllda och chefer.Föreliggande studie visar att det krÀvs olika strategier för kunskapsöverföring beroende pÄ vilken typ av konsult som anvÀnds.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. SynsÀtten pÄ den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat frÄn att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och kÀnslor, och dagens synsÀtt; kommunikation samt ett sÀtt att utforska sig sjÀlv och omgivningen. För att synliggöra det synsÀtt och förhÄllningssÀtt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick frÄn det sociokulturella perspektivet vilket innebÀr att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet dÀr de estetiska uttrycksformerna Àr viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet Àr att den viktigaste lÀromiljön Àr den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till nÄgot nytt med hjÀlp av fantasin.

Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

För att bibehÄlla en god hÀlsa under hela livet Àr fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivÄn Àr lÄg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund Àn svensk, men orsakerna Àr emellertid relativt okÀnda. Syftet med studien var attbelysa förutsÀttningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund Àn svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och pÄ fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hÀlsofrÀmjande arbete riktat till mÄlgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med Ätta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund Àn svensk, dÀr en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehÄllsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka frÀmst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och HÀlsa men Àven tillfysisk aktivitet pÄ fritiden.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Den gÄngna sÀsongen i fotbollsallsvenskan har varit vÀldigt turbulent. En hel del supporterrelaterade oroligheter skedde vid flera olika tillfÀllen. DÀrför har vi valt att ta reda pÄ uppfattningar om hur en elitfotbollsklubb drabbas och vad som eventuellt skulle gÄ att förbÀttra. Den kvalitativa metod som anvÀnts i studien Àr grundad teori och har utgÄtt ifrÄn intervjuer som genomförts med personer kopplade till en svensk elitfotbollsklubb. De som stÀllt upp har varit bÄde tjÀnstemÀn samt spelare inifrÄn klubben, supporterpolis, risksupporter samt icke risksupporter.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete. För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.