Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. SynsÀtten pÄ den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat frÄn att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och kÀnslor, och dagens synsÀtt; kommunikation samt ett sÀtt att utforska sig sjÀlv och omgivningen. För att synliggöra det synsÀtt och förhÄllningssÀtt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick frÄn det sociokulturella perspektivet vilket innebÀr att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet dÀr de estetiska uttrycksformerna Àr viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet Àr att den viktigaste lÀromiljön Àr den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till nÄgot nytt med hjÀlp av fantasin.

Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

Syfte: Att o?ka kunskap om klinisk hypnos inom ramen fo?r familje-/parterapi. Fra?gesta?llningar: I vilken omfattning anva?nds hypnos? Na?r? Av vilka anledningar, samt hur? Metod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomfo?rts.Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgo?ra fo?rstudie till fortsatt forskning.

Bakgrund: Ideella föreningar Àr mycket vanliga i det svenska samhÀllet men det saknas en civilrÀttslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsÀttning och stora tillgÄngar. Det ska vara skattemÀssigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gÀllande regelverk och praxis pÄverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. SÀrskilt sÄdana ideella föreningar som ingÄr i eller har nÀra samverkan med en koncern. Syftet Àr vidare att redogöra för de faktorer som pÄverkar företrÀdarna i ideella föreningar till att lÀgga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Den gÄngna sÀsongen i fotbollsallsvenskan har varit vÀldigt turbulent. En hel del supporterrelaterade oroligheter skedde vid flera olika tillfÀllen. DÀrför har vi valt att ta reda pÄ uppfattningar om hur en elitfotbollsklubb drabbas och vad som eventuellt skulle gÄ att förbÀttra. Den kvalitativa metod som anvÀnts i studien Àr grundad teori och har utgÄtt ifrÄn intervjuer som genomförts med personer kopplade till en svensk elitfotbollsklubb. De som stÀllt upp har varit bÄde tjÀnstemÀn samt spelare inifrÄn klubben, supporterpolis, risksupporter samt icke risksupporter.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete. För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.

För att bibehÄlla en god hÀlsa under hela livet Àr fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivÄn Àr lÄg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund Àn svensk, men orsakerna Àr emellertid relativt okÀnda. Syftet med studien var attbelysa förutsÀttningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund Àn svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och pÄ fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hÀlsofrÀmjande arbete riktat till mÄlgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med Ätta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund Àn svensk, dÀr en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehÄllsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka frÀmst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och HÀlsa men Àven tillfysisk aktivitet pÄ fritiden.

Under vÄrterminen 2013 hade jag tre konserter i tre olika genrer dÀr jag försökte jÀmföra mitt sÄngsÀtt i de olika genrerna för att lÀra mig att bli bred i genre. Jag valde att fokusera pÄ tre saker att jÀmföra. Rytmik/frasering (timing), teknik och instudering.I arbetet gÄr jag igenom varje lÄt och analyserar hur jag sjunger gÀllande rytm, frasering och teknik. Jag gÄr ocksÄ igenom hur olika instuderingen kan se ut beroende pÄ vad det Àr för genre.I slutet av arbetet skrev jag i mina avslutande diskussioner om hur jag tyckte att resultatet av arbetet blev. Jag jÀmför likheter och skillnader och kommer fram till att inom varje genre finns likheter till en annan genre och i varje genre finns ocksÄ skillnader till en annan genre.

Syftet med studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare anser att de anvÀnder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien Àr kvalitativ och tio förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor intervjuades. Resultaten frÄn intervjuerna var att pedagogisk dokumentation anvÀnds för att synliggöra barnens lÀrande i förskolan. FörskollÀrarna beskrev att de kÀnde sig trygga och professionella av att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollÀrarna bli avcheckade med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna gĂ„r nĂ€r det skĂ€nks till en vĂ€lgörenhetsorganisation. Uppsatsen Ă€mnar besvara frĂ„gor om hur vĂ€lgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att pĂ„ sĂ„ vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes att beskriva hur en vĂ€lgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka vĂ€lgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem pÄverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet Àr att visa vilka konsekvenser förÀndringar kan leda till samt peka pÄ argument för integration av informationssystem som kan underlÀtta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ÀmnesomrÄdet genom litteraturstudier och en fallstudie pÄ SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som Àr mer integrerat och som skall ersÀtta det gamla. UtifrÄn dessa intervjuer har vi gjort en jÀmförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

New Public Management-NPM Àr ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utstrÀckning pÄverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner frÄn slutet av 1980-talet och framÄt. I denna litteraturstudie avhandlas tvÄ NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrÄn olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer Àr svÄrförenliga med sjÀlvkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar frÄn politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osÀkerhet betrÀffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förÀndring av demokratidealet frÄn att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitÀr offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet pÄ en marknad (libertÀr marknadsdemokrati)..

New Public Management-NPM Àr ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utstrÀckning pÄverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner frÄn slutet av 1980-talet och framÄt. I denna litteraturstudie avhandlas tvÄ NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrÄn olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer Àr svÄrförenliga med sjÀlvkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar frÄn politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osÀkerhet betrÀffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förÀndring av demokratidealet frÄn att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitÀr offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet pÄ en marknad (libertÀr marknadsdemokrati).