Dagens ledord skulle kunna sÀgas vara förÀndring. Medarbetare börjar och slutar sina anstÀllningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats dÀr medarbetarnas lÀrande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir dÀrigenom nÄgot att fokusera pÄ, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lÀrandemiljö för medarbetarna stÄr dÀrför i centrum för att möjliggöra för deras livslÄnga lÀrande. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet samt hur förutsÀttningar för lÀrande uppstÄr och skapas blev syftet med studien sÄledes att fÄ förstÄelse för chefens betydelse för lÀrandemiljön pÄ en nyetablerad arbetsplats.

Inskolning i förskolan, förskollÀrares tankar kring smÄ barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska. Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar kring inskolning av smÄ barn i förskolan. Enligt förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott vÀlkomnande in i denna miljö. Studien bygger pÄ tankar frÄn sex förskollÀrare som deltagit i en kvalitativ intervju dÀr de berÀttar om hur de tÀnker kring barns förstagÄngsinskolning. Studiens syfte Àr att belysa vilka aspekter som förskollÀrare anser vara viktiga att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning pÄ en smÄbarnsavdelning. Följande frÄgestÀllning besvaras: Vad anser förskollÀrare som arbetar pÄ smÄbarnsavdelningar Àr viktigt att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning, utifrÄn det nya barnets behov, förÀldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berÀttar om kÀnslan av att kÀnna sig trygg med sin omgivning dÀr en anknytning sker till nÄgon annan mÀnniska, vilka Àr grundlÀggande för allas behov vid en inskolning.

Daglig sysselsÀttning för mÀnniskor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmÀn sÄsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte Àr att förbÀttra livsvillkoren för den studera mÄlgruppen samt att öka delaktigheten i samhÀllslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi ocksÄ erhÄllit ett intresse av mÀnniskor med ett lÄngvarigt psykiskt funktionshinder. VÄr förförstÄelse bygger pÄ tidigare erfarenheter i yrket som sÀger oss att det finns ett begrÀnsat utbud till aktivitet och sysselsÀttning för den studerade gruppen.

Avsikten med examensarbetet har varit att undersöka möjligheter och förutsÀttningar för verkstadsföretaget HZ Rostfria AB, med verksamhet i Sandviken, att införskaffa utrustning för elektrolytpolering av rostfria detaljer.För att kunna fÄ en helhetsbild över hur elektrolytpoleringsbranschen ser ut i Sverige har de företag som öppet annonserar med att de arbetar med elektrolytpolering studerats. Företagen har studerats utifrÄn en rad kriterier, dÀr den huvudsakliga inriktningen pÄ verksamheten samt företagens lÀge geografiskt relativt Sandviken ansetts vara de viktigaste.Utöver de företag som arbetar med elektrolytpolering har Àven olika tekniker för att Ästadkomma elektrolytpolering studerats. Teknikerna har studerats med de produkter som idag tillverkas, samt som i framtiden skulle kunna komma att tillverkas av HZ Rostfria AB i Ätanke.I och med att elektrolytpolering klassas som en miljöfarlig verksamhet har Àven frÄgor rörande tillstÄnd för verksamheten studerats. Det primÀra har varit att studera processen som leder fram till att tillstÄnd för verksamheten erhÄlls, vilket per automatik ocksÄ innefattat att studera vilka insatser som krÀvs av företaget..

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera Electrolux aktie ur ett aktieÀgarperspektiv under desenaste Ären. Electrolux verkar pÄ en marknad med hÄrd konkurrens dÀr det blir nödvÀndigtatt finna nya sÀtt att skapa konkurrensfördelar. Enbart konkurrera med produktens tekniskakvalité rÀcker inte. DÀrför tvingas de producerande företagen till att Àven förbÀttra denfunktionella kvalitén. För detta krÀvs det att de producerande företagen blir kundorienterade.PÄ det hÀr sÀttet vill företaget ta reda pÄ vad konsumenterna verkligen vill ha och Àr en del iden extremt lyhörda kundorientering som Àr utgÄngspunkten för Electrolux produktförnyelse.Electrolux Àr ett tillverkningsföretag inom vitvarubranschen och företagets verksamhet Àrindelad i konsumentprodukter och professionell produkter.Under 1970-talet började en stor expansiv period dÄ företaget gjorde ett stort antalföretagsförvÀrv.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÀr lÀrare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrÄn sina egna erfarenheter och livsvÀrldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori anvÀnts för att ge en förstÄelse för hur lÀrare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien Àr kvalitativ. Det empiriska underlaget bestÄr av Ätta intervjuer med lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika utbildningsenheter.Studien visar pÄ olika förutsÀttningar för inflytande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet dÄ dess kursplan anger reflektion som ett av mÄlen för GodkÀnt betyg. DÄ det ingÄr i lÀrarens arbete attytterst ansvara för planering av kursen utifrÄn aktuell kursplan, utgÄr studien frÄn ett lÀrarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts pÄ tre gymnasieskolor med pÄföljande intervjuer med respektive lÀrare. Studien granskar nuvarande, dÄvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.

Denna studie behandlar sÀttet som karaktÀrer gestaltas i bilder för spel och undersöker om mottagarens förhÄllningssÀtt till karaktÀren skiljer sig beroende pÄ karaktÀrens kön. Det som undersöks Àr ifall karaktÀrerna tolkas olika Àven om de Àr menade att representera samma egenskap, samt ifall tolkningen av karaktÀrerna förÀndras nÀr dessa samspelar med en annan karaktÀr i samma bild.För att undersöka detta skapades bilder av manliga och kvinnliga karaktÀrer samt en karaktÀr vars kön inte gick att urskilja. Alla karaktÀrer gestaltades med tre olika varianter pÄ representation: dominans, undergivenhet och likgiltighet. Utöver dessa bilder skapades Àven fyra olika varianter av reklambilder för att undersöka ifall tolkningen av karaktÀrerna pÄverkas av att dessa samspelar med en annan karaktÀr i samma bild. Undersökningen utfördes genom en webbenkÀt med slutna och öppna frÄgor om vad den svarande ansÄg att karaktÀrerna representerade..

Dagens elitidrottsföreningar bedriver sin verksamhet, likt företag, i en omgivning som Àr alltmer dynamisk. Den förÀnderliga miljön bidrar till att det blir allt viktigare för elitidrottsföreningar att anvÀnda ekonomistyrning för att kunna konkurrera och överleva. Denna studie syftar till att kartlÀgga hur elitidrottsföreningar, utifrÄn ledande personers perspektiv, anvÀnder ekonomistyrning i syfte att uppnÄ strategiska mÄl. Undersökningen genomfördes, genom fallstudie, hos tre olika elitidrottsföreningar. Vi intervjuade totalt nio personer med tre olika befattningar.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva attityder till psykisk ohÀlsa hos psykiatripersonal, samt att undersöka skillnader i attityd inom bakgrundsfaktorerna kön, Älder och utbildningsnivÄ. Studien har tagit del utav forskningsprojektet Psykisk ohÀlsa. En deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats anvÀndes. Data insamlades frÄn 216 returnerade enkÀter frÄn vÄrdpersonal inom psykiatrin. FrÄgeformulÀret Nya CAMI-S med 29 pÄstÄenden anvÀndes.

Ett beslut kan upplevas olika svÄrt och fÄ effekter för beslutsfattaren eller nÄgon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt stÀllningstagande pÄverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar Äsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en sjÀlv eller inte. I studien undersöktes Àven om det finns en tendens att vÀlja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras Äsikt förklarades. Valet stod mellan vem av tvÄ patienter skulle prioriteras för att fÄ genomföra en livsavgörande operation. I linje med förvÀntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer Àn deltagare i majoritet.

Syftet med undersökningen var att fÄ ökad förstÄelse för yrkesverksamma pedagogers anvÀndning av och instÀllning till utomhuspedagogik. FrÄgor som ocksÄ stÀlldes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och hur dessa stÄr i relation till den faktiska anvÀndningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktÀr, baserades pÄ personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolÄr förskoleklass till Är 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att anvÀnda utomhus som lÀrandemiljö pÄ grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har pÄ bland annat lÀrande och hÀlsa.