Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Mitt syfte Àr att ge en bakgrund till att GÄrdtjÀrns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till Är 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jÀmlikhet mellan kvinnor och mÀn som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.De frÄgor jag stÀllt till det material jag kunnat ta del av ÀrHur sÄg livet i SÀttna socken och GÄrdtjÀrns by ut vid sekelskiftet?Hur vÀxte vÀckelsen fram till det att vÀckelsen kom till SÀttna pÄ 1850-talet?Hur vÀxte vÀckelsen fram i SÀttna socken?Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och vÀckelserörelsen i SÀttna?Hur bildades GÄrdtjÀrns missionsförsamling och vad kan sÀgas ha legat bakom församlingsbildningen?Vad berÀttar denna historia om kvinnors och mÀns olika roller i vÀckelsen?.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera de bestÀmmelser som reglerar miljöskyddet vid undersökning och bearbetning av uran. TillstÄndsprocessen berör frÀmst tre lagar: minerallagen, miljöbalken och lagen om kÀrnteknisk verksamhet. Genom att studera olika rÀttskÀllor, lag, förarbeten, praxis och doktrin har vi kartlagt det miljörÀttsliga systemet av bestÀmmelser. Teoridelen inleder med att kartlÀgga det rÀttsliga systemet i sin helhet, dÀrefter fokuseras de direkta miljöreglerna samt hur dessa frÀmjar mÄlet om hÄllbar utveckling. Vi har begrÀnsat oss pÄ fastighetsrÀttens omrÄde.

Utveckling pÄ kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel pÄ en sÄdan kredit Àr snabblÄn. SnabblÄn utmÀrks av att det Àr kortfristiga lÄn pÄ lÄga belopp som konsumenterna erhÄller inom en kort tidsperiod. Vidare Àr lÄneprocessen enkel. Statistik frÄn Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelÀgganden med grund i snabblÄn har ökat (se bilaga) och regeringen hÀvdar pÄ basis av statistiken att samband mellan snabblÄn och överskuldsÀttning föreligger.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus pÄ i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de Àr bra chefer. Syftet med studien Àr att pÄ ett överskÄdligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera pÄ för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn ett kvantitativt insamlat material som bestÄr av enkÀtundersökningar utförda i Ätta svenska kommuner, mellan Ären 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett Àr 30 318 personer, varav nÀra 2 300 Àr chefer.

Tolkning av styrdokument Àr del av en lÀrares vardag, men innebÀr för den skull inte att det Àr en enkel uppgift. Ett av de krav som lÀrare mÄste uppfylla med sin undervisning Àr att utbildning ska vara likvÀrdig varhelst i landet den anordnas. Det Àr just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvÀrdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och dÄ specifikt inom Àmnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i tvÄ lÀn med förfrÄgan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvÀrdiga dessa kan sÀgas vara.

Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berÀttas en historia om vad som hÀnder med en bruksort och dess vardagslandskap nÀr ortens största nÀringsverksamhet lÀggs ner. I uppsatsen problematiseras frÄgor sÄ som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap Àr. Det diskuteras Àven vilken problematiken Àr kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingÄr i kategorin vardagslandskap.BerÀttelsen tar sin början i en bygd dÀr svedjebruk och stÄngjÀrnsproduktion Àr starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största nÀringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvÄrdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har afasi/dysfasi..

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

MÀnskligheten stÄr idag vid ett vÀgskÀl. Antingen fortsÀtter vi agera pÄ samma sÀtt som vi gör idag för att möta vÄra behov, men med det vÀgvalet Àr de flesta överens om att en hÄllbar utveckling inte Àr möjlig. VÄrt tidigare agerande Àr en stark bidragande orsak till de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala kriser vi idag upplever. Alternativet Àr att Àndra vÄrt agerande genom att hitta lösningar, metoder och skapa nya attityder för att möta vÄra behov pÄ ett sÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. Det Àr en svÄr uppgift som krÀver ett engagemang pÄ bred front och att alla aktörer i samhÀllet tar ett ansvar.Detta har bidragit till uppkomsten av termen Corporate Social Responsibility (CSR) som berör kombinationer av Ätaganden som Àr viktiga för företagen att integrera i sitt arbete för att styra sin pÄverkan pÄ samhÀllet.

En undersökning om hur Sverige arbetar med integration i statlig, kommunal och ideell verksamhet.

Syftet med undersökningen Àr att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlÀrningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil. LitteraturgenomgÄngen lyfter upp tre olika teorier om inlÀrningsstilar. Litteraturen behandlar Àven betydelsen av att kunna identifiera och att anvÀnda sig av ett barns inlÀrningsstil, pedagogens roll, förskolans syn pÄ barn samt kritik mot inlÀrningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har nÄgon större medvetenhet om inlÀrningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.