Detta arbete Àr en studie i hÄllbar gestaltning, dÀr de mÄnga teoretiska principer appliceras pÄ tre mycket olika platser pÄ jorden. Tre ekologiskt hÄllbara enfamiljshus projekteras i Sibirien, i sydöstra Spanien, och i Stockholms inre skÀrgÄrd. Husen Àr helt olika. Vitruvius sade: "Vi mÄste börja med att beakta de lÀnder och de klimat som hus skall byggas i, för att gestalta byggnaderna rÀtt. En typ av hus Àr lÀmplig för Egypten, en annan för Spanien, och ytterligare en för Rom.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Ett företagsekonomiskt begrepp som har vÀxt fram under de senaste Ären Àr franchising, inom franchising finns tvÄ parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebÀr att flera företag bedriver verksamhet under samma varumÀrke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare Àr beroende av franchisetagares framgÄng för att sjÀlv bli framgÄngsrik, och franchisetagare Àr beroende av franchisegivare kunskap och vÀgledning i hur konceptet bÀst ska drivas. I fallet franchising Àr dÀrför varumÀrkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumÀrket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumÀrket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumÀrket försvagas och förlora sin trovÀrdighet.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affÀrsvÀrld. Den kreativa personalen i företag med utmÀrkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillÄter dem att fritt lÄta kreativiteten vÀxa och utvecklas. UtifrÄn dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgÄng. Företagets problem Àr att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytÀnkande samtidigt som företaget Àr framgÄngsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen pÄ ett effektivt sÀtt ta tillvara pÄ de resurser som den kreativa personalen utgör.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns g?llande en mer v?xtbaserad kost, med s?rskilt fokus p? konsumenters uppfattningar om n?ringsinneh?llet. Definitionen av konsumenter i denna uppsats ?r individer som konsumerar k?ttsubstitut utan n?got krav p? regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner f?r diverse f?retag av k?ttsubstitut. K?ttsubstitut n?mns i denna studie och definieras som texturerat v?xtbaserat protein och halvfabrikat.

Barn- och ungdomslitteratur Àr en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter pÄverkar dem pÄ olika sÀtt. I texterna finns bÄde implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer Äterfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de pÄverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom nÄgra karaktÀrer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrÄ av Martin Widmark.

I en alltmer konkurrensutsatt vÀrld ser mÄnga organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det stÀlls ett allt större krav pÄ ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission Àr en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar pÄ ledarskapet. PÄ Linköpings Stadsmission deltar nÀstintill samtliga förestÄndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete pÄ olika tjÀnstgöringsgrad. Hur vÀl fungerar ledarskapet nÀr individer pÄ chefsposition bÄde Àr verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förestÄndarnas upplevelser av sitt ledarskap pÄ Linköpings Stadsmission med avseende pÄ de dubbla rollerna.

Projektet Àr gjort Ät Northland Resources AB som Àr ett gruvbolag med verksamhet i Kaunisvaara. Northland producerar ett höghaltigt jÀrnmalmskoncentrat.Syftet med projektet Àr att Northland vill utreda möjligheten att simulera flödet av slurry (vatten och malm) i slurryrör. Slurryrören Àr utsatta för stort slitage. Med en simulering vill Northland fÄ bÀttre förstÄelse kring slitaget vilket pÄ sikt leder till en mer driftsÀker anlÀggning. Northland vill Àven kunna anvÀnda sig av simulering vid nykonstruktion för att bÀttre kunna sÀkerstÀlla tÀnkt funktion.En nulÀgesanalys av problemet Àr framtagen och tillsammans med Algoryx, leverantör av mjukvara och tjÀnster för visuell och interaktiv fysikbaserad simulering, har caset studerats.Resultatet av utredningen visar att det i dagslÀget inte finns nÄgon fÀrdig modell som klarar av att simulera malm tillsammans med vatten i rör.

Detta arbete grundar sig pĂ„ ett uppdrag av rĂ€ddningscheferna i 5-kantssamverkan. MĂ„let var att presentera en beskrivning av samverkanseffekter och möjliga utvecklingsomrĂ„den, som delvis kan utgöra underlag för framtida inriktningar av rĂ€ddningstjĂ€nstsamverkan mellan kommunerna. Kommunerna i 5-kantssamverkan Ă€r Boden, LuleĂ„, PiteĂ„, Älvsbyn samt de tre som tillhör RĂ€ddningstjĂ€nstförbundet Östra Norrbotten: Haparanda, ÖvertorneĂ„ och Kalix. Samverkansavtalen i form av civilrĂ€ttsliga avtal var undertecknade av samtliga medlemskommuner 2003. Förutom huvudavtalet tecknades fyra detaljavtal som rör omrĂ„dena övnings- och utbildningsverksamhet, operativ rĂ€ddningstjĂ€nst, skadeförebyggande brandskydd och inköp.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

Informationsplattformen Internet har blivit som en sjÀlvklarhet för mÄnga. Dock har den tekniska utvecklingen medfört omfattande upphovsrÀttsintrÄng pÄ Internet och utmaningen att komma till rÀtta med problemet utgör frÀmst fall dÀr Internetleverantörer eller sÄ kallade mellanhÀnder av teknikens hjÀlp endast tillhandahÄller uppkoppling till nÀtet. Med anledning av att Internetleverantörers tjÀnster utnyttjas av kunder för att begÄ intrÄng kan det diskuteras huruvida det Àr möjligt och efterstrÀvbart att ÄlÀgga dessa leverantörer en blockeringsskyldighet för att begrÀnsa Ätkomsten av Internet. VitesförbudsbestÀmmelsen 53 b § i upphovsrÀttslagen och Àven annan reglering ger begrÀnsat utrymme för att meddela förelÀgganden mot mellanhÀnder i den utstrÀckning som torde vara önskvÀrd utifrÄn den olagliga verksamhet som förekommer pÄ Internet. Med stöd av 53 b § har Internetleverantörer förbjudits att tillhandahÄlla uppkoppling till tjÀnster som anvÀnds pÄ ett sÀtt som innebÀr upphovsrÀttsintrÄng.

Den hÀr uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanstÀllas och analyseras. Resultatet visar pÄ att pedagogerna genom genusutbildningen fÄtt med sig sÄvÀl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrÄgor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhÄllningssÀtt. Denna kompetens hjÀlper pedagogerna att ha en öppnare instÀllning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.

Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Ett företagsekonomiskt begrepp som har vÀxt fram under de senaste Ären Àr franchising, inom franchising finns tvÄ parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebÀr att flera företag bedriver verksamhet under samma varumÀrke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare Àr beroende av franchisetagares framgÄng för att sjÀlv bli framgÄngsrik, och franchisetagare Àr beroende av franchisegivare kunskap och vÀgledning i hur konceptet bÀst ska drivas. I fallet franchising Àr dÀrför varumÀrkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumÀrket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumÀrket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumÀrket försvagas och förlora sin trovÀrdighet.