NÀr Columbus klev iland pÄ den kontinent som han trodde var landet Indien, sÄ anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de dÀremot inte tÀnkte pÄ var att det folk som redan bodde dÀr borde ha haft rÀtt att stanna dÀr de var. IstÀllet fick ursprungsbefolkningen flytta pÄ sig.För mÄnga folk i vÀrlden kan det vara svÄrt att finna sin plats och dÀrmed ocksÄ sin identitet. För de nordamerikanska indianerna Àr det förmodligen svÄrare Àn för mÄnga.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

Uppsatsen syftar till att undersöka de problem som kan tÀnkas vara hinder till implementeringen av mÄngfaldstÀnkande pÄ lÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Efter inledningen diskuteras mÄngfaldsbegreppets innebörd och framvÀxt. DÀrefter lyfts organisatoriska förutsÀttningar för förÀndring fram. En mÄngfaldsmodell presenteras och stÀlls i relation till delar av resultatet. TillvÀgagÄngssÀttet var att det intervjuades sju anstÀllda inom delvis olika verksamhetsomrÄden pÄ lÀnsstyrelsen.

De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade sjÀlva kallar för kort och gott Scenen. Det Àr en verksamhet dÀr olika grupper tÀvlar mot varandra i att vara först med att lÀgga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det Àr en starkt organiserad verksamhet dÀr grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte Àr att dels reda ut hur verksamheten fungerar men ocksÄ att se varför invididerna vÀljer att delta trots de stora risker som deras deltagande Àr förknippat med. Med hjÀlp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det Àr som vÀrderas inom subkulturen och vad individerna fÄr ut av sitt engagemang..

En stor del av bankernas verksamhet handlar om att tillhandahÄlla krediter. För att bankerna ska kunna bedöma om de ska bevilja en kredit eller ej kan en kreditbedömning upprÀttas. Bedömningen har som syfte att bestÀmma företagets ÄterbetalningsförmÄga. SjÀlva kreditbedömningsprocessen Àr ett komplext omrÄde vilket pÄverkas av flera faktorer. Beroende pÄ det enskilda företagets förutsÀttningar och den bransch som det verkar inom blir olika faktorer mer eller mindre viktiga.

UtvĂ€rderingen av den regionernas internationella verksamhet utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger pĂ„ material frĂ„n de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och Ă€r skriven utifrĂ„n en processutvĂ€rderingsteori av Evert Vedung.Regionernas internationella arbete Ă€r idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger pĂ„ arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvĂ€rderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts nĂ„gra ramar frĂ„n centralt hĂ„ll, utan de internationella frĂ„gorna har formats inom det ?öppna mandat? som de regionala aktörerna anser sig ha. FrĂ„n lĂ€nsstyrelsehĂ„ll efterfrĂ„gas ett ramverk i högre grad Ă€n frĂ„n regionförbunden.Det internationella arbetet Ă€r en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skĂ€l att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas.

Titel: Bolagskoden ? inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?NivÄ: Ekonomie magisterexamen med ÀmnesdjupUniversity: Institutionen för ekonomiHögskolan i GÀvle801 76 GÀvleSverigeTelefon: 026-64 85 00Telefax: 026-64 86 86E-mail: www.hig.seFörfattare: Britta LindmanSusanne TÀrnblomDatum: Juni 2006Handledare: Tomas KÀllkvistSyfte: Det primÀra syftet Àr att se vad idrottsföreningarna sjÀlva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag anvÀnder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod Àven gÄr att applicera pÄ idrottsföreningar..

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ tvÄ i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgÄngspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhÄller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framvÀxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lÀrare förhÄller sig till traditionerna och hur rektorerna ser pÄ verksamheten. UtifrÄn ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. SÄvÀl likheter som skillnader har identifierats mellan de bÄda verksamheterna i synen pÄ undervisning och lÀrande.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter och svÄrigheter personalen pÄ förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. FrÄgestÀllningar utgÄr frÄn detta och Àven en frÄgestÀllning om hur kompetensutveckling pÄverkar personalens sÀtt att se dessa möjligheter och svÄrigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkÀterna med tabeller och diagram. Dessa sammanstÀlldes sedan till resultatet. PÄ frÄgorna med lÀngre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

ProblemomrÄde: Vi intresserar oss frÀmst för Àr hur livsstilsentreprenören pÄverkar sin verksamhet, i vÄrt fall inom vandrarhemsbranschen. DÄ det oftast Àr en mindre verksamhet som styrs utav ett fÄtal aktörer, vill vi undersöka i vilken utstrÀckning vÀrdens livsstilsval pÄverkar verksamheten. Syfte: VÄrt syfte Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för livsstilsentreprenörens roll i den svenska vandrarhemsnÀringen. Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra djupintervjuer med vÀrdar pÄ tvÄ lantliga- och tvÄ stadsnÀra vandrarhem i Götaland.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en större förstÄelse för hur miljön inne och ute kan pÄverka barngruppens beteenden i olika samlingar samt hur lÀrarens planeringar pÄverkas av miljöerna. Slutsatser vi kommit fram till Àr att barnen Àr med i större utstrÀckning och pÄverkar samlingens innehÄll i utemiljön. En annan slutsats Àr att det Àr lÀttare för barnen att hÄlla fokus pÄ samlingens innehÄll i innemiljön, dÄ barnen tappar fokus lÀttare ute. Detta behöver inte enbart ses som negativt. I mÄnga fall kan dessa tillfÀllen anvÀndas till att skapa ett situationsbundet lÀrande pÄ ett naturligt och lustfullt sÀtt hÀr och nu.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer Àn fördubblats sedan Är 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sÀmre hÀlsa Àn personer födda i Sverige. För att kunna ge god vÄrd Àr det av vikt att hÀnsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det Àr dock viktigt att inte generalisera utifrÄn kulturell tillhörighet dÄ detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in mÀnniskor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vÄrda personer med annan kulturell bakgrund.