En stor del av bankernas verksamhet handlar om att tillhandahÄlla krediter. För att bankerna ska kunna bedöma om de ska bevilja en kredit eller ej kan en kreditbedömning upprÀttas. Bedömningen har som syfte att bestÀmma företagets ÄterbetalningsförmÄga. SjÀlva kreditbedömningsprocessen Àr ett komplext omrÄde vilket pÄverkas av flera faktorer. Beroende pÄ det enskilda företagets förutsÀttningar och den bransch som det verkar inom blir olika faktorer mer eller mindre viktiga.

UtvĂ€rderingen av den regionernas internationella verksamhet utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger pĂ„ material frĂ„n de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och Ă€r skriven utifrĂ„n en processutvĂ€rderingsteori av Evert Vedung.Regionernas internationella arbete Ă€r idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger pĂ„ arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvĂ€rderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts nĂ„gra ramar frĂ„n centralt hĂ„ll, utan de internationella frĂ„gorna har formats inom det ?öppna mandat? som de regionala aktörerna anser sig ha. FrĂ„n lĂ€nsstyrelsehĂ„ll efterfrĂ„gas ett ramverk i högre grad Ă€n frĂ„n regionförbunden.Det internationella arbetet Ă€r en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skĂ€l att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas.

Titel: Bolagskoden ? inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?NivÄ: Ekonomie magisterexamen med ÀmnesdjupUniversity: Institutionen för ekonomiHögskolan i GÀvle801 76 GÀvleSverigeTelefon: 026-64 85 00Telefax: 026-64 86 86E-mail: www.hig.seFörfattare: Britta LindmanSusanne TÀrnblomDatum: Juni 2006Handledare: Tomas KÀllkvistSyfte: Det primÀra syftet Àr att se vad idrottsföreningarna sjÀlva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag anvÀnder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod Àven gÄr att applicera pÄ idrottsföreningar..

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ tvÄ i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgÄngspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhÄller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framvÀxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lÀrare förhÄller sig till traditionerna och hur rektorerna ser pÄ verksamheten. UtifrÄn ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. SÄvÀl likheter som skillnader har identifierats mellan de bÄda verksamheterna i synen pÄ undervisning och lÀrande.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter och svÄrigheter personalen pÄ förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. FrÄgestÀllningar utgÄr frÄn detta och Àven en frÄgestÀllning om hur kompetensutveckling pÄverkar personalens sÀtt att se dessa möjligheter och svÄrigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkÀterna med tabeller och diagram. Dessa sammanstÀlldes sedan till resultatet. PÄ frÄgorna med lÀngre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

ProblemomrÄde: Vi intresserar oss frÀmst för Àr hur livsstilsentreprenören pÄverkar sin verksamhet, i vÄrt fall inom vandrarhemsbranschen. DÄ det oftast Àr en mindre verksamhet som styrs utav ett fÄtal aktörer, vill vi undersöka i vilken utstrÀckning vÀrdens livsstilsval pÄverkar verksamheten. Syfte: VÄrt syfte Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för livsstilsentreprenörens roll i den svenska vandrarhemsnÀringen. Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra djupintervjuer med vÀrdar pÄ tvÄ lantliga- och tvÄ stadsnÀra vandrarhem i Götaland.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en större förstÄelse för hur miljön inne och ute kan pÄverka barngruppens beteenden i olika samlingar samt hur lÀrarens planeringar pÄverkas av miljöerna. Slutsatser vi kommit fram till Àr att barnen Àr med i större utstrÀckning och pÄverkar samlingens innehÄll i utemiljön. En annan slutsats Àr att det Àr lÀttare för barnen att hÄlla fokus pÄ samlingens innehÄll i innemiljön, dÄ barnen tappar fokus lÀttare ute. Detta behöver inte enbart ses som negativt. I mÄnga fall kan dessa tillfÀllen anvÀndas till att skapa ett situationsbundet lÀrande pÄ ett naturligt och lustfullt sÀtt hÀr och nu.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer Àn fördubblats sedan Är 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sÀmre hÀlsa Àn personer födda i Sverige. För att kunna ge god vÄrd Àr det av vikt att hÀnsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det Àr dock viktigt att inte generalisera utifrÄn kulturell tillhörighet dÄ detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in mÀnniskor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vÄrda personer med annan kulturell bakgrund.

Detta arbete Àr en studie i hÄllbar gestaltning, dÀr de mÄnga teoretiska principer appliceras pÄ tre mycket olika platser pÄ jorden. Tre ekologiskt hÄllbara enfamiljshus projekteras i Sibirien, i sydöstra Spanien, och i Stockholms inre skÀrgÄrd. Husen Àr helt olika. Vitruvius sade: "Vi mÄste börja med att beakta de lÀnder och de klimat som hus skall byggas i, för att gestalta byggnaderna rÀtt. En typ av hus Àr lÀmplig för Egypten, en annan för Spanien, och ytterligare en för Rom.

Ett företagsekonomiskt begrepp som har vÀxt fram under de senaste Ären Àr franchising, inom franchising finns tvÄ parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebÀr att flera företag bedriver verksamhet under samma varumÀrke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare Àr beroende av franchisetagares framgÄng för att sjÀlv bli framgÄngsrik, och franchisetagare Àr beroende av franchisegivare kunskap och vÀgledning i hur konceptet bÀst ska drivas. I fallet franchising Àr dÀrför varumÀrkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumÀrket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumÀrket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumÀrket försvagas och förlora sin trovÀrdighet.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affÀrsvÀrld. Den kreativa personalen i företag med utmÀrkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillÄter dem att fritt lÄta kreativiteten vÀxa och utvecklas. UtifrÄn dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgÄng. Företagets problem Àr att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytÀnkande samtidigt som företaget Àr framgÄngsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen pÄ ett effektivt sÀtt ta tillvara pÄ de resurser som den kreativa personalen utgör.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

Barn- och ungdomslitteratur Àr en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter pÄverkar dem pÄ olika sÀtt. I texterna finns bÄde implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer Äterfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de pÄverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom nÄgra karaktÀrer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrÄ av Martin Widmark.