Arbetet syftar till att beskriva och analysera de interna effekterna av en omorganisation. Detta bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÄ vi ansÄg att den var den mest relevanta metoden för studien. För att kunna fördjupa sig i Àmnet frÄn nÀra hÄll och bygga undersökningen pÄ Äsikter frÄn de internt berörda parterna. Vi anvÀnde oss av ett flertal organisationsböcker som innehÄller teorier om förÀndring och förÀndringsarbete. Information till empiriska delen av arbetet Àr hÀmtad frÄn intervjuer med personer pÄ ledningsnivÄ men ocksÄ med övriga medarbetarna.

Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insikt i hur klasslÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus Àr inriktad pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring hur estetiska verktyg anvÀnds inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i Ärskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjÀlp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lÀrare frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att en övervÀgande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta sÄg mÄngainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svÄrigheter i de teoretiska Àmnena.

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

Syftet med arbetet var att studera hur pedagoger diskuterade kring höglÀsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmÀrksamma pedagoger om sin egen verksamhet och förmÄga att utveckla den. Jag anvÀnde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen anvÀndes gruppintervju för att arbetslaget skulle fÄ ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förÀndringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos pedagogerna kring deras verksamhet kring höglÀsning.

MervĂ€rdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervĂ€rdeskatt, sĂ„ kallad moms. År 1994, Ă„ret innan Sveriges intrĂ€de i EU, infördes MervĂ€rdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rĂ€tt. MervĂ€rdesskatten Ă€r alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgĂ„ende moms och ingĂ„ende moms till Skatteverket. MĂ„nga företag bedriver blandad verksamhet, det vill sĂ€ga bĂ„de momsfri och momspliktig verksamhet som berĂ€ttigar till avdrags- eller Ă„terbetalningsrĂ€tt av mervĂ€rdesskatten.

Syftet med denna D-uppsats var att utreda de svenska rÀttsreglerna angÄende distansavtalslagen. För att uppnÄ det givna syftet valde jag som grund att utgÄ frÄn EG-direktivet och propositionen, men har Àven anvÀnt mig av annan befintlig litteratur pÄ omrÄdet. Jag har vidare tagit del av sakkunnigas syn pÄ lagens vissa omrÄden, samt utfört en undersökning för att fÄ ett grepp om hur nÀringslivet ser pÄ lagen. I kapitel 2 och 3 redogjorde jag för begreppen inom distansavtalslagen, samt dess rÀttsliga betydelse och parternas förpliktelser gentemot varandra. Vid denna studie framkom att det finns vissa tolknings- och tillÀmpningsproblem, dÄ lagen ibland kan uppfattas som svÄr att förstÄ.

Att sÀlja utanför sitt lands hemmamarknad har för vissa företag mer eller mindre blivit ett tvÄng för att verksamheten ska överleva medan andra företag gÄr internationellt för att frÀmja företagets tillvÀxt, framför allt för de smÄ och medelstora företagen har internationell verksamhet blivit en allt viktigare förutsÀttning för tillvÀxt. MÄnga företag har begrÀnsade resurser och förhÄllandevis smÄ marginaler att lyckas pÄ. Detta gör att ett felaktigt beslut om en etablering utomlands kan vara det sista företaget gör. DÀremot kan rÀtt beslut vara starten pÄ nÄgot stort och mycket framgÄngsrikt. Med detta som bakgrund formulerade författarna följande problemformulering: Vilka faktorer i ett företags internationaliseringsprocess kan tÀnkas pÄverka att en utlandsetablering blir mer framgÄngsrik Àn en annan? Genom att besvara denna problemformulering vill författarna fÄ en förstÄelse för om det finns en eller flera enskilda faktorer i ett företags internationaliseringsprocess som pÄverkar att en utlandsetablering blir mer framgÄngsrik Àn en annan, bland smÄ och medelstora företag. I denna undersökning har författarna anvÀnt sig av en kvalitativ ansats.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar pÄ en teoretisk grund och vilka effekter detta fÄr pÄ planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utlÀsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan frÀmst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men ocksÄ pÄ grund av avsaknad av direktiv frÄn rektorerna pÄ respektive skola..

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer. Vi genomförde Àven en kvantitativ enkÀtundersökning bland de anstÀllda. Detta för att fÄ ett bra underlag till att besvara vÄr frÄgestÀllning. Slutsatser: VÄr studie visar att konsekvensen av att Skatteverket Àr en mÄlstyrd verksamhet dÀr mÄlen sÀtts högt i hierarkin blir att de anstÀllda pÄ lokala kontor upplever en begrÀnsad delaktighet nÀr mÄlen sÀtts.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en större förstÄelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som stÄr skrivet i lÀroplanen vad gÀller Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr förskollÀrare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgÄ frÄn förskollÀrarnas svar pÄ enkÀten. Studien visar att majoriteten av förskollÀrare besöker naturen ibland oavsett pedagogens Älder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö Àr fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns Àven inslag av exempelvis trÀdgÄrdsarbete samt berÀttande av sagor. FörskollÀrarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap Àr att, majoriteten av förskollÀrare anser att deras medarbetare har tillrÀckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.