Syftet med denna D-uppsats var att utreda de svenska rÀttsreglerna angÄende distansavtalslagen. För att uppnÄ det givna syftet valde jag som grund att utgÄ frÄn EG-direktivet och propositionen, men har Àven anvÀnt mig av annan befintlig litteratur pÄ omrÄdet. Jag har vidare tagit del av sakkunnigas syn pÄ lagens vissa omrÄden, samt utfört en undersökning för att fÄ ett grepp om hur nÀringslivet ser pÄ lagen. I kapitel 2 och 3 redogjorde jag för begreppen inom distansavtalslagen, samt dess rÀttsliga betydelse och parternas förpliktelser gentemot varandra. Vid denna studie framkom att det finns vissa tolknings- och tillÀmpningsproblem, dÄ lagen ibland kan uppfattas som svÄr att förstÄ.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar pÄ en teoretisk grund och vilka effekter detta fÄr pÄ planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utlÀsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan frÀmst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men ocksÄ pÄ grund av avsaknad av direktiv frÄn rektorerna pÄ respektive skola..

Att sÀlja utanför sitt lands hemmamarknad har för vissa företag mer eller mindre blivit ett tvÄng för att verksamheten ska överleva medan andra företag gÄr internationellt för att frÀmja företagets tillvÀxt, framför allt för de smÄ och medelstora företagen har internationell verksamhet blivit en allt viktigare förutsÀttning för tillvÀxt. MÄnga företag har begrÀnsade resurser och förhÄllandevis smÄ marginaler att lyckas pÄ. Detta gör att ett felaktigt beslut om en etablering utomlands kan vara det sista företaget gör. DÀremot kan rÀtt beslut vara starten pÄ nÄgot stort och mycket framgÄngsrikt. Med detta som bakgrund formulerade författarna följande problemformulering: Vilka faktorer i ett företags internationaliseringsprocess kan tÀnkas pÄverka att en utlandsetablering blir mer framgÄngsrik Àn en annan? Genom att besvara denna problemformulering vill författarna fÄ en förstÄelse för om det finns en eller flera enskilda faktorer i ett företags internationaliseringsprocess som pÄverkar att en utlandsetablering blir mer framgÄngsrik Àn en annan, bland smÄ och medelstora företag. I denna undersökning har författarna anvÀnt sig av en kvalitativ ansats.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer. Vi genomförde Àven en kvantitativ enkÀtundersökning bland de anstÀllda. Detta för att fÄ ett bra underlag till att besvara vÄr frÄgestÀllning. Slutsatser: VÄr studie visar att konsekvensen av att Skatteverket Àr en mÄlstyrd verksamhet dÀr mÄlen sÀtts högt i hierarkin blir att de anstÀllda pÄ lokala kontor upplever en begrÀnsad delaktighet nÀr mÄlen sÀtts.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en större förstÄelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som stÄr skrivet i lÀroplanen vad gÀller Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr förskollÀrare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgÄ frÄn förskollÀrarnas svar pÄ enkÀten. Studien visar att majoriteten av förskollÀrare besöker naturen ibland oavsett pedagogens Älder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö Àr fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns Àven inslag av exempelvis trÀdgÄrdsarbete samt berÀttande av sagor. FörskollÀrarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap Àr att, majoriteten av förskollÀrare anser att deras medarbetare har tillrÀckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Den hÀr studien undersöker gestaltningar av förskolans samhÀllsuppdrag i barnlitteraturen. Undersökningen bestÄr av Ätta analyser av bilderböcker indelade i tvÄ olika tidsperioder, den första tidsperioden Àr 1976-1987 och den andra tidsperioden Àr 1998-2011. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolans verksamhet gestaltas och om den förÀndras i barnlitteraturen över tid samt om förskolans förÀndrade styrning och ideologi kommer till uttryck i barnlitteraturen. Vi genomför en ideologianalys med analysverktyget parametrar. Resultatet visar pÄ att samhÀllets ideologi har haft pÄverkan pÄ hur förskolans pedagogiska verksamhet gestaltas i barnlitteraturen..

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostÀder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. MÄlet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och fÄ in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsvÀggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brÀnnvinstillverkning och ett bageri för knÀckebrödstillverkning. PÄ kvarterets innergÄrd och tak finns Äkermark dÀr det odlas rÄg som förÀdlas pÄ plats till brÀnnvin och knÀckebröd..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka effekten av medelhavskost p? HbA1c j?mf?rt med annan kost hos vuxna ? 18 ?r med prediabetes och diabetes typ 2. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes den 29 mars 2023 i databaserna Scopus och Pubmed. Inklusionskriterier var vuxna ? 18 ?r med prediabetes eller diabetes typ 2, intervention och kontroll var medelhavskost j?mf?rt med annan kost och utfallsm?ttet var HbA1c. Vidare inklusionskriterier var RCT som studiedesign, studien skulle p?g? i minst tolv veckor, humanstudier samt studier gjorda p? svenska/engelska.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

SammanfattningTitel: Verksamhetsstyrning- Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyrÄer praktisktsin verksamhet?Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyrÄer sinverksamhet?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur banker respektiverevisions/redovisningsbyrÄer praktiskt styr sin verksamhet ochvilka styrhjÀlpmedel de anvÀnder sig av. För att utveckla dettakommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellande olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningeneventuellt anpassas till följd av omvÀrldsförÀndringar.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sexintervjuer. I studien har vi sett pÄ tillvaron utifrÄn den intervjuadesperspektiv och den kunskapssyn vi anvÀnt oss av Àr denhermeneutiska. VÄr studie bygger pÄ ett deduktivt angreppssÀtt dÄvi fördjupat oss i redan befintliga teorier.

Bakgrund: Under senaste Ärtionden har Sverige blivit ett mÄngkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhÀllet. Det stÀlls dÀrför krav pÄ att vÄrdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter frÄn en annan kultur. Forskning har visat att vÄrdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bÀttre transkulturell omvÄrdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vÄrden av en patient med en annan kulturell bakgrund Àn han/hon sjÀlv.Metod: En litteraturstudie som baseras pÄ nio vÄrdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lÀstes flera gÄnger för att förstÄ dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.