MÄnga invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid Àr det relativt okÀnt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anstÀllningsÀrenden ocksÄ anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anstÀllning. DÀrför Àr tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter pÄ etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med halvstrukturerade intervjuer och med spÄr av kvantitativt beskÄdande i form av statistiska mÀtningar.

Syftet med studien var att beskriva yrkeserfarna sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med och stödja nyutexaminerade sjuksköterskor. En kvalitativ och beskrivande design anvÀndes. Undersökningsgruppen bestod av Ätta kvinnliga sjuksköterskor frÄn ett sjukhus i mellansverige. Huvudresultatet visade att de yrkeserfarna sjuksköterskorna var nöjda med nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsinsats. En viktig aspekt var att nyutexaminerade sjuksköterskor frÄgade vid osÀkerhet för att kÀnna tillit.

Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förskolans yngsta barns lÀrande i situationer som karaktÀriseras av ett musiskt arbetssÀtt. För att kunna genomföra detta mÄste vi först visa om det Àr ett musiskt arbetssÀtt som förskollÀraren arbetar utifrÄn. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lÀrandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollÀrare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lÀrande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lÀrande som dÀr synliggörs.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka faktorer som kan frÀmja barns sprÄkutveckling och hur nÄgra pedagoger resonerar om: anvÀndandet av barns förmÄgor för att frÀmja sprÄkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av sprÄket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan pÄ sprÄket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjÀrnhalvorna som kan frÀmja barns sprÄkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogernas sprÄkbruk och verksamhetens utformning Àr viktig. Aktiviteterna och sprÄket bör anpassas och vara pÄ rÀtt nivÄ för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstÄr tillfÀllen dÄ barn kan fÄ arbeta med bÄda hjÀrnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjÀrnan som kan frÀmja sprÄket.

Syftet Àr att undersöka om ett fokus pÄ kommunikation och resonemang kring matematik genom Veckouppgifter kan öka elevers mÄluppfyllelse. Veckouppgiften Àr ett problem eller annan matematisk uppgift som eleven löser hemma gÀrna med hjÀlp av nÄgon vuxen eller annan person som hjÀlp. Veckouppgiften lÀmnas in och bedöms av lÀraren mot förmÄgorna i Lgr-11. Bedömningarna presenteras i försöksklassen och ligger till grund för en diskussion i klassen kring att:1. Lösningar kan se olika ut men ha samma lösningskvalitet vid bedömning. 2. Uppgifter kan lösas med olika strategier men har samma kvalitet vid bedömning.

Genom att studera statliga rapporter och andrahandslitteratur kartlÀggs översiktligt de forskningspolitiska led som föreligger och har format det svenska innovationssystemet och hur högskolor och universitet kommit att ses som en avgörande del av systemet som frambringar innovationer och stimulerar en alltmer kunskapsintensiv ekonomi. Genom en inblick i de innovationsstödjande verksamheter som sker vid ett innovationskontor, omstÀndigheterna rÄder och eventuell problematik som uppstÄr undersöks dess medlande verksamhet i grÀnslandet mellan forskning, politik och nÀringslivet. I denna uppsats studeras Uppsalas innovationskontor UU Innovation och dess verksamhet som ett konkret fall..

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ om dynamisk pedagogik gĂ„r att anvĂ€nda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och bestĂ„r av en litteraturstudie av LipschĂŒtz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkĂ€tstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgĂ„tt utbildning i dynamisk pedagogik och/eller Ă€r medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del anvĂ€nder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framvĂ€xt,mĂ„lsĂ€ttning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik gĂ„r att anvĂ€nda, och anvĂ€nds, i praktisk verksamhet i olikagrad, pĂ„ olika sĂ€tt och i mĂ„nga olika slags verksamheter, frĂ€mst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur ett innovationsdrivetföretag hanterar en förÀndring som dess bransch genomgÄroch framförallt vilka följder detta fÄr. VÄrt valda fallföretag Àr Autoliv, ett företag inombilsÀkerhetsbranschen. Denna uppsats studerar AutolivResearch och dess kontaktytor mot övriga organisationen ochdess omvÀrld. Representanter för dess olika produkter ochutvecklingsavdelningarna har intervjuats, men Àven tidigareanstÀllda, för att fÄ en bÀttre uppfattning om hur olikafenomen vuxit fram. Företag som vÀljer att göra en relaterad diversifiering somrespons pÄ en förÀndring pÄ marknaden kan under vissaomstÀndigheter hamna i en identitetskris.

Managementmoden Àr svÀngningar i popularitet av managementkonceptoch sprids med hjÀlp av utbudsaktörer. Managementmodenslivscykel kan liknas vid en klockformad kurva och visar hurpopulariteten för ett managementkoncept ser ut under dess livslÀngd.Ett managementkoncept som blivit mycket uppmÀrksammatÀr lean som fick sitt genombrott inom bilindustrin i mitten av1990-talet. Inom tillverkningsindustrin har leans livscykel avvikitfrÄn den teoretiska definitionen och uppvisat en livscykel med tvÄklockformade kurvor (Larsson 2012). Konceptet har idag spriditstill andra kontexter och eftersom leans livscykel inom tillverkningsindustrinavviker frÄn den traditionella definitionen finns detanledning att undersöka hur att leans livscykel ter sig inom andrakontexter.FrÄgestÀllning ? Förekommer det underliggande livscykler för leankoncepteti olika kontexter?MetodUppsatsen bygger pÄ en pmi-studie som omfattar svensk populÀrpressunder Ären 1990-2012.

BÄde offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För mÄnga av dessa Àr ocksÄ mÄlsÀttningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den hÀr uppsatsen studeras en organisation som gÄtt frÄn att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgÄngsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

Det har blivit allt viktigare för företag att internationalisera sina verksamheter, relationsmarknadsföring Àr ocksÄ av stor vikt, speciellt pÄ den industriella marknaden. En marknad som ligger nÀra Sverige och som Àr attraktiv för svenska företag Àr den ungerska marknaden.Uppsatsen har lett fram till slutsatserna att det Àr viktigt för de ungerska dotterbolagen med informations och sociala utbyten. Företagen har Àven olika stor erfarenhet av den ungerska marknaden som Àr en internationell marknad. Det Àr viktigt bÄde pÄ den ungerska marknaden, och i företagens praktiska verksamhet med personliga kontakter för att stÀrka relationer och fÄ nödvÀndig information i företagens verksamhet. Sociala relationer och byggande av personlig förtroende Àr ocksÄ av stor vikt, samtidigt som förhandlingar och affÀrsuppgörelser kan ta lÄng tid pÄ den ungerska marknaden.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolÀrare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i lÀrarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrÄn deras personliga vÀrderingar och Äsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta mÄlformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevÀrt frÄn varandra. JÀmför vi med grund- eller gymnasieskolan finns dÀr en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och pÄverkan för den pedagogiska verksamheten. PÄ sÄ vis förstÄr vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mÄngt och mycket blir ett resultat av den enskilda lÀrarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklÀrare.