Sök:

Sökresultat:

11357 Uppsatser om Annan särskilt anordnad verksamhet - Sida 23 av 758

Krav pÄ kraven - Varför kravspecifikationer inte uppdateras och vad det kan ge för konsekvenser

Detta magisterarbete fokuserar pÄ kravhantering i systemutvecklingsprocessen. Mer specifikt handlar det om uppdatering av kravspecifikationen dÄ nya krav tillkommer. Detta Àr en aktivitet som ofta förbises och jag har velat se varför samt vilka konsekvenser det kan leda till. Det referensföretag dÀr undersökningen utfördes Àr ITT Flygt i Emmaboda och Solna, som har intern utveckling av system för sin verksamhet. TillvÀgagÄngssÀttet i undersökningen har frÀmst varit intervjuer, men Àven studier av de dokument som finns i verksamheten.

Simulering som hjÀlpmedel vid beslutsfattande

NÀr viktiga beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i nÄgon form av problemlösning innan beslutet kan faststÀllas. De olika beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivÄer, strategiska, taktiska och operativa. PÄ dessa nivÄer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta beslut i viktiga frÄgor. Ett beslutsstödjande system Àr ett system avsett att stödja en beslutsfattare nÀr denne skall fatta beslut i semistrukturerade beslutssituationer. Tanken med ett beslutsstödjande systemet Àr att det skall vara ett hjÀlpmedel för beslutsfattaren och utöka dennes beslutsförmÄga men inte ersÀtta hans eller hennes omdöme.

?Det var en annan gÄng...?: Att komponera musik till en scenisk förestÀllning utifrÄn texten och dramat

Arbetet undersöker kompositoriska verktyg till hjÀlp för olika sceners kÀnslolÀgen i en musikdramatisk komposition. Med fokus pÄ hjÀlpmedel som t. ex. tessitura, kontrast, tempo och rytmik följer vi kompositörens skaparprocess frÄn libretto till den fÀrdiga förestÀllningen.I slutdiskussionen reflekterar kompositören över resultatet i undersökningen; vilka fördelar respektive nackdelar ett inledande planlÀggande kan ha för det skapande resultatet.Musikalen "Det var en annan gÄng..." framfördes fem gÄnger under tiden 7?9 februari, 2013.

Individuell utveckling för utvecklingsstörda - En studie hur personal arbetar med individuell utveckling pÄ daglig verksamhet

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan frÀmjas i daglig verksamhet. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ tvÄ dagliga verksamheter i tvÄ olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag Àven lÀsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som anvÀnds pÄ de enheter som intervjuerna Àr genomförda pÄ. Analysarbetet har bestÄtt av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjÀlp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen pÄ daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse nÀr planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Mina Äsikter Àr precis lika viktiga som alla andras. : En kvalitativ studie om deltagares upplevelser inom daglig verksamhet.

Bakgrund:Valet av daglig verksamhet som undersökningsomrÄde gjordes dÄ vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsÀttning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kÀndes passande i studien dÄ mÄnga av de teoretiska begrepp vi ville anvÀnda oss av förekommer inom empowerment.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet.Metod:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med semistrukturerade intervjuer dÀr empirin grundar sig pÄ fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrÄn tvÄ kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att fÄ svar pÄ vÄra intervjufrÄgor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrÄn studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt.

Imagine me : hur förbrytaren konstrueras i Lolita och Min röst ska nu komma frÄn en annan plats i rummet

In this essay different aspects of the motif of the criminal have been traced in Lotta Lotass?s Min röst ska nu komma frÄn en annan plats i rummet and Vladimir Nabokov?s Lolita. By seeking its representation in the texts, the intention was to show how themes, stylistic patterns and narrative functions interrelate in the construction of the motif. The perpetrator?s position within the narrative structure and its consequences have also been assessed.By discussing the meta-fictive aspects of the novels I stressed the importance of the reader?s function, arguing the reader?s participation in the construction of the motif..

Skoldaghem - ett bra alternativ för elever med svÄrigheter?

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi stÀller oss frÄgan om skoldaghem Àr det bÀsta alternativet för eleverna med olika svÄrigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever pÄ skoldaghem för att fÄ svar pÄ vÄr frÄga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svÄrigheter.

Leonhards tidsbegrepp och svensk doktrin  : en jÀmförelse av modell och teori

Denna avhandling Àr ett examinationsarbete vid yrkesofficersprogrammet och har sin bakgrund i författarens intresse för Robert R. Leonhards teoribildning om tid som presenteras i boken Fighting by Minutes: Time and the art of war. Författarens avsikt Àr att undersöka hur denna teoribildning relaterar till svensk doktrin. Avhandlingen syftar till att skapa djupare förstÄelse för doktrinen genom att stÀlla den mot en annan teoribildning och skapa underlag för förÀndring eller bekrÀfta det som doktrinen sÀger. Dessutom syftar den till att introducera Leonhards teorier för den obekante.

Daglig verksamhet eller lönebidrag : övergÄngen skola arbetsliv

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesĂ€rskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut nĂ€r det gĂ€ller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jĂ€mföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien Ă€r att finna nĂ„gra möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesĂ€rskoleeleverna gĂ„r direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien Ă€r gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frĂ„gestĂ€llningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingĂ„ende undersökningar. Uppsatsen bygger pĂ„ litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betĂ€nkanden som omfattar Ă€mnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

Enkelt, Snabbt & RÀtt : En studie av FörsÀkringskassans omorganisation

Arbetet syftar till att beskriva och analysera de interna effekterna av en omorganisation. Detta bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÄ vi ansÄg att den var den mest relevanta metoden för studien. För att kunna fördjupa sig i Àmnet frÄn nÀra hÄll och bygga undersökningen pÄ Äsikter frÄn de internt berörda parterna. Vi anvÀnde oss av ett flertal organisationsböcker som innehÄller teorier om förÀndring och förÀndringsarbete. Information till empiriska delen av arbetet Àr hÀmtad frÄn intervjuer med personer pÄ ledningsnivÄ men ocksÄ med övriga medarbetarna.

Musik i förskolans verksamhet

Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.

Estetik i klassrummet : En studie om lÀrares syn pÄ och arbete med estetik

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insikt i hur klasslÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus Àr inriktad pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring hur estetiska verktyg anvÀnds inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i Ärskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjÀlp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lÀrare frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att en övervÀgande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta sÄg mÄngainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svÄrigheter i de teoretiska Àmnena.

Att uppleva hÀlsa och ohÀlsa i ett nytt land

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

HöglÀsning pÄ förskola: en studie i att genom reflektion
uppmÀrksamma höglÀsningens nytta för verksamma pedagoger

Syftet med arbetet var att studera hur pedagoger diskuterade kring höglÀsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmÀrksamma pedagoger om sin egen verksamhet och förmÄga att utveckla den. Jag anvÀnde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen anvÀndes gruppintervju för att arbetslaget skulle fÄ ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förÀndringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos pedagogerna kring deras verksamhet kring höglÀsning.

Blandad momsverksamhet : En flerfallstudie som jÀmför verkligheten med teorin

MervĂ€rdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervĂ€rdeskatt, sĂ„ kallad moms. År 1994, Ă„ret innan Sveriges intrĂ€de i EU, infördes MervĂ€rdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rĂ€tt. MervĂ€rdesskatten Ă€r alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgĂ„ende moms och ingĂ„ende moms till Skatteverket. MĂ„nga företag bedriver blandad verksamhet, det vill sĂ€ga bĂ„de momsfri och momspliktig verksamhet som berĂ€ttigar till avdrags- eller Ă„terbetalningsrĂ€tt av mervĂ€rdesskatten.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->