Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på social hållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus står bostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse för bostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende och olika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationen på Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverka barns uppväxtvillkor negativt.

HaparandaTornio har varit med om en snabb tillväxt tack vare Ikeas etablering 2006. Möbeljätten blev startskottet på en ny och positiv era. Handeln exploderade och marknadsföringen har till stor del kretsat kring denna näring, men människorna stannar inte i den utsträckning som man vill. Syftet med mitt arbete har varit att ge förslag på hur man skulle kunna skapa en ny bild av regionen för att locka besökare och stärka vi-känslan hos invånarna. Med detta som utgångspunkt valde jag att förmedla regionens unika historia genom ett antal fiktiva karaktärer som har Anknytning till denna tid och befinner sig i HaparandaTornio under första världskriget.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur historielärare som undervisar i grundskolans senare år använder sig av bilderna som finns i elevernas läroböcker. Syftet är även dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i läroböckerna och dels varit att se på hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt bläddras förbi okommenterade. Kunde detta bero på lärares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa? I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder väljs till läromedel och att bilder uppfattas olika beroende på vilken social och kulturell kontext vi kommer från. En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning.

Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrarser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten omvad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattningom sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning sombedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessaavhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva.Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett urbarns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskaput? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappaska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skrivauppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar ombra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälderom och vikten av gränssättning.

Hemförsäljningsbranschen skiljer sig på flera sätt från traditionell butikshandel. Företag som verkar i denna bransch har ett helt annat synsätt på hur man kan marknadsföra sig. Trots att man idag inte satsar på påkostade reklamkampanjer kan branschen konkurrera med andra aktörer på marknaden genom att erbjuda en tjänst i form av exceptionell service i Anknytning till mötet mellan säljare och kund.Friheten inom arbetet, möjligheten att träffa nya människor och känslan av att stå på egna ben är anledningar som motiverar människor att inleda en karriär som hemförsäljare. Det uppstår ett utbyte av både kunskap och erfarenheter mellan säljare och kund, men även mellan kunderna sinsemellan. Detta utbyte är unikt och denna sociala aspekt fick oss att vilja undersöka hemförsäljning mera grundligt och vad det innebär för företagen i branschen.Efter tre år av högskolestudier inser vi vikten av relationsmarknadsföring på marknaden och hemförsäljningens fokusering på just denna aspekt väckte vårat intresse vid ett tidigt stadium.

Partnervåld är ett globalt hälsoproblem och har de senaste årtiondena betraktats som ett samhällsproblem. Partnervåldets omfattning belyser vikten av att arbeta preventivt, där den varierade prevalensen inom och mellan länder indikerar på att våldet inte är ofrånkomligt utan kan förhindras och förebyggas. Preventiva åtgärder kan ske på en primär, sekundär och tertiär nivå där den tertiära nivån har varit studiens fokus. Hirschis teori om sociala band har visat sig vara betydande vid brottsprevention och har påvisats avhålla individer från att begå partnervåld. Utifrån detta och utifrån det bristande vetenskapliga underlaget för preventiva åtgärder mot partnervåld i Sverige, fanns ett intresse att belysa frivårdsinspektörers upplevelser av återfallspreventiva åtgärder för män dömda för partnervåld, utifrån teorin om sociala band.

Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag.

Syftet med denna uppsats är att utforska innebörden hos begreppen Bildning och Högskolemässighet så som de används i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det är möjligt, utifrån de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem båda. För att få en hanterlig analys har endast en delaspekt av Högskolemässighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med Anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestått av två steg.

Självförvaltningen är en föränderlig process som vuxit fram ur en reformerad samhällssyn och utifrån en organisationsförändring inom bostadsbranschen. Detta arbete tar upp hur två bostadsföretag organiserar arbetet med självförvaltning och vilka för- respektive nackdelar som kan finnas med denna förvaltningsform, sett ur bostadsföretagens perspektiv. Arbetet syftar till att beskriva hur bostadsföretagen organiserar verksamheten med de boende på bostadsgårdar med självförvaltning samt hur samverkan mellan beställare, boende och förvaltaren organiserats. Arbetet inleds med en litteraturstudie där bostadsförvaltningens historia tas upp som en utgångspunkt till självförvaltning. Även forskning som berör tidigare studier och erfarenheter av självförvaltning i olika former behandlas.

Introduktion:1982 slog filmen E.T. igenom, robotens favoritgodis var Reese Pieces vars försäljning ökade med 65 % i direkt Anknytning till filmens släpp. Efter denna succé rusade marknadsförare till Hollywood för att få sina produkter placerade i filmer. Sedan dess har produktplacering varit ett väl använt och accepterat marknadsföringsverktyg som kallats för smygreklam eller dold marknadsföring. Nu har ett skifte skett i industrin, ett nytt EU-direktiv har kommit och det har ändrat förutsättningarna för marknadsförarna, i och med direktivet måste EU-medlemsländerna meddela tittarna när ett TV-program eller en film innehåller produktplacering.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt Anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material.

SAMMANFATTNINGFöreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar.I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and theparents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites,and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parentscaring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the researchsummary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to reviewsimilarities and discrepancies.The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research andinterviews with four women whos mothers have intellectual disabilities.In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchershave focused on either the children or the parents. In both perspectives there are differentconceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for andraise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child.The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiencesin common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parentswith intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversedroles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite thedifficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive termstoday.There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theesechildrens outcomes.