Studiens syfte var att undersöka relationen mellan fostermödrars mentala representationer av Anknytning i sitt förhållande till sina föräldrar under barndomen och deras mentala representationer av sitt förhållande som omvårdare till sitt fosterbarn. Data samlades via två strukturerade intervjuer, Adult Attachment Interview (AAI: George, Kaplan & Main, 1985) och Caregiving and Attachment Interview (CAI: Bengtsson & Psouni, 2007). Hypotesen var att det skulle finnas ett samband mellan hur fostermödrar upplevde sitt förhållande med sina egna föräldrar, och hur de representerar sitt förhållande till sina fosterbarn. Resultaten visade en överensstämmelse mellan hur fostermödrars nuvarande tankar och känslor angående Anknytning och deras tankar och känslor som vårdare till sina fosterbarn. Vidare analys visade starka samband mellan AAI och CAI när det galler upplevelser av kärlek, avvisande och mentala tillstånd av skuldkänsla, reflektion och konsekvent tänkande.

Vår intention med uppsatsen var att synliggöra förskollärares tankar och handlingar kring Anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begränsar eller möjliggör barns utveckling och lärande. Vi ville bredda kunskapsfältet inom området, både för vår egen del men även för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt får en förståelse för Anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar på våra frågor, använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens värde inom Anknytning är tvetydigt när det kommer till förskollärares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vägs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket påverkar förskollärares möjligheter att skapa trygga Anknytningar till barn i förskolan.

Det är viktigt att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en varm och trygg start i förskolan. Vårt val att undersöka Anknytningskomptens hos pedagoger på förskolan väcktes av de olika debatter och artiklar i tidningar som pågår kring inskolning samt frånvaron av diskussioner kring Anknytning.Syftet var att undersöka hur pedagoger upplever barns förmåga att knyta an till pedagogen vid olika inskolningsmodeller samt tydliggöra pedagogernas erfarenheter av dessa alternativformer.Pedagogerna gynnas av att ha en teoretisk samt psykologisk förståelse för hur ett Anknytningsmönster ser ut. Pedagogen är den trygga basen som barnet utgår ifrån samt den hamn som de kan återvända till och tanka trygghet. Pedagogen bör också känna till hur den viktiga Anknytningen påverkar barnet i framtida relationer.Ett antal pedagoger samt en förskolepsykolog deltog i studien. Vi använde oss av enkäter samt en intervju.

Studien ämnar undersöka om människor med ADHD uppvisar en högre prevalens av otrygg Anknytning (enligt testet ASQ) än normalbefolkningen. Metoden som har använts för att mäta detta är en internetbaserad självskattningsenkät; Attachment Style Questionnaire, ASQ, som är ett test som mäter olika kateogier av relationella mönster baserade på Anknytningsteori. Testresultatet indikerar en hög förekomst av otrygg Anknytning (95 %) i den undersökta gruppen. Med tanke på begränsningar I validiteten främst på grund av endast användningen av enbart ett test för mätning och på grund av att ASQ mäter relationella aspekter i en individ så undersöker studien först och främst resultatet av relationella mönster i gruppen ADHD..

Trygg-bas scripts är mentala Anknytningsrepresentationer som bildas och utvecklas hos individen utifrån dess samvaro med Anknytningsperson(er). Studiens syfte var att undersöka förekomst av idrottsrelaterade (tävlings) script och sambandet mellan trygg-bas styrka i barnens eventuella sporttävlingsscript, trygg-bas generellt och koherens i barnets Anknytningsrepresentation. Dessutom söktes förståelse för barns och föräldrars involvering och upplevelse av barnets idrottsaktivitet. Föräldrapress undersöktes från både barn- och föräldraperspektiv. Slutligen diskuterades samband mellan barnets Anknytning och föräldrapress.

AbstraktBakgrund. Anknytning är ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta är viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att Anknytning ska uppstå krävs mycket närhet och värme. Vid brist på Anknytning blir barnet passivt och apatiskt.Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur Anknytningsprocessen mellan mor och barn kan påverkas vid olika förlossningssätt.Metod.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och är kanskenyckeln till barns utveckling och lärande. Tidigare forskning visar att en trygg Anknytning ger utlopp åt lusten att upptäcka och pröva nya erfarenheter av både aktiviteter och relationer till andra människor, en otrygg Anknytning hämmar barnet och leder till ängslan och osäkerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lärande i förskolan. För att besvara våra frågeställningar så användes intervjuer som metod. Åtta förskollärare har intervjuats på tre olika förskolor.Våra resultat utifrån litteraturgenomgången visar att pedagoger som är engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg Anknytning. En trygg Anknytning visar att barn vågar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nära till hands för att få mer framgång i sitt lärande.

Huvudsyftet med studien var att undersöka olika faktorers betydelse för tillfredsställelsen i en kärleksrelation. Framförallt; Anknytning, konflikt och copingstilar, samt inre/yttre sexuell locus of control, relationsfaktorer, spillovereffekt; påverkan mellan partners relationstillfredsställelse och konfigurationen av pars Anknytningsstilar. Dessutom undersöktes om det fanns en gemensam underliggande struktur inom Anknytning, konflikt och copingstilar. 106 personer (52 par) besvarade en enkät rörande de olika områdena. Faktoranalys visade 60 % total gemensam varians för Anknytning, konflikt och copingstilar, de tre presenterade faktorerna benämns som generella copingstilar; -flexibel, -ångestrelaterad och -undvikande.

My essay is about a dilemma that came up on a preschool that I worked in. My purpose with my essay is to examine and to get an understanding for what children with attachement and separation anxiety goes through, and how a preschool teacher the best way can help them.The background story is about a boy named Sixten (not his real name). When separated from one of the preschool teachers Sixten exhibits a great deal of separation anxiety. In the story I give some clear examples of situations where Sixten displays this separation anxiety. I have in the essay viewed it from different perspectives and I have questioned my own role as an educator, but also my entire team.

Syftet med min undersökning är att beskriva samspelssituationer hos en ettåring i en 1-5 års grupp i förskolan ur barnets perspektiv och koppla dessa till Anknytningsteori och Sterns teori om självutveckling. Undersökningen har genomförts som en fallstudie där datainsamlingen skett genom observationer som sedan analyserats utifrån de aktuella teorierna. Resultatet visar att ettåringen initierar samspelssignaler som stämmer väl överens med teorin. Av observationerna som gjorts kan man exempelvis dra slutsatsen att barnet behöver mer språklig stimulans och mer lärande samspel. Man kan också se vilka funktioner i den omgivande miljön som är viktiga. Kunskapen har specialpedagogisk betydelse vid kartläggning av barn med problematisk utveckling eller funktionsnedsättning samt anpassningen av miljö och arbetssätt för dessa. Nyckelord: Anknytning, ett år, samspel, självutveckling, Stern Handledare: Lena Lang Anna Lena Sundberg Carlsson Examinator: Elsa Foisack.

Ämnet för den här uppsatsen är demokratiteorier i svensk skolforskning. Hur hanteras demokratibegreppet i skolforskningen? Syftet är att utröna vilka demokratiteorier som är dominerande i den svenska skolforskningen genom att teorikritiskt analysera källmaterialet utifrån existerande demokratiteorier och begrepp. Genom en idékritisk kvalitativ teorianalys av svensk skolforskning med Anknytning till demokrati avses att utröna vilka dessa teorier är och på vilket sätt de används.Källmaterialet består av fem forskningsrapporter vars ämnen rör demokrati eller demokratifrågor i Anknytning till skolan. Källmaterialet presenteras i detalj och analyseras utifrån demokratiteorier.I analysen framkommer bristen på problematisering av demokratibegreppet.

Barnsjuksköterskan på neonatalavdelningen arbetar med nyfödda sjuka och för tidigt födda barn samt möter deras föräldrar. Detta förutsätter en kunskap om vilka behov föräldrar till barn på neonatalavdelning har samt vilka förutsättningar som krävs för att föräldrarna ska kunna utöva sitt föräldraskap och vara delaktiga i sitt barns omvårdnad. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka olika behov föräldrar uppger sig ha i samband med att deras barn vårdas på en neonatalavdelning. Sammanställningen av tio vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar resulterade i en analys där flera olika återkommande teman kunde urskiljas. Dessa teman uttrycker föräldrarnas beskrivna behov av Anknytning, bemötande, delaktighet, information och kommunikation, kontinuitet samt närhet.

Syftet är att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett års ålder utifrån ett barnperspektiv. Mina frågeställningar är: Finns det några avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever föräldrar och pedagoger (förskollärare och barnskötare kommer att benämnas som pedagoger i studien) de olika inskolningsmodellerna utifrån barnets behov? Vad kännetecknar en god inskolning? Spelar barnets ålder någon roll? Det finns inte någon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. Därför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkäter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som är ett år. Jag vill utifrån ett barnperspektiv ta reda på vad fördelarna är med de olika inskolningsmodellerna.

Vad är det som gör att människor i dagens samhälle pressar sig så hårt att de tillslut försätter sig i stress och utmattningssituationer?Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att vissa människor inte kan identifiera och/eller lyssna på egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.Frågeställningarna är: Hur beskriver de människor som själva fått diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjälpta genom psykoterapi och i så fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?Studiens metod baseras på kvalitativa djupintervjuer med fem personer som själva fått diagnosen utmattningsdepression och som har gått eller fortfarande går i terapi.Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker främst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande påfrestande kriser har bidragit till extra sårbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg Anknytning och dålig självkänsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.Slutsatserna blir att otrygg Anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist på emotionell omsorg kan finnas i socialt välfungerade familjer.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med övergripande syfte att undersöka hur pass vanligt förekommande det är att lärare verkar drivas av ett kall i sin yrkesutövning. Utgångspunkten för undersökningen är två lärartyper; läraren som ser sitt yrke som ett kall och läraren som ser sitt yrke som en profession. Att se sitt yrke som ett kall förknippas bland annat med svårigheter med att distansera sig från sitt yrke på fritiden och att man känner skuldkänslor eller dåligt samvete i Anknytning till yrkesutövningen. Resultatet från detta examensarbete antyder att förhållandevis få lärare verkar drivas av ett kall i sin yrkesutövning. Skuldkänslor eller dåligt samvete i Anknytning till yrket verkar inte heller vara vanligt förekommande..