För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig Anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om Anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl.

I Sverige kan individer antingen bedömas begränsat eller obegränsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller väsentligt anknuten fö- religger obegränsad skattskyldighet och svensk beskattningsrätt för samtliga in- komster. IL räknar upp olika grunder på vilka individen kan bedömas väsent- ligt anknuten på. Antalet rättsfall på området påvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmätts större uppmärksamhet och betydelse än övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillräckligt starka att ensamma medföra väsentlig Anknytning.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur familjehemsföräldrar ser på barns Anknytning och familjehemsföräldrarnas egen roll gällande att främja familjehemsbarnens Anknytning. Vidare undersöktes vilka olika faktorer som påverkar familjehemsföräldrarna och vilka erfarenheter dem har av att vara ett familjehem.Våra frågeställningar var:? Hur ser familjehemsföräldrarna på barns Anknytning i allmänhet och på familjehemsplacerade barns Anknytning i synnerhet?? Vad är viktigt för familjehemsföräldrarna för att kunna främja barnets/barnens Anknytning?? Vilka olika faktorer påverkar och vilka erfarenheter har familjehemsföräldrarna gällande att ta hand om ett placerat barn?Vi har gjort intervjuer med familjehemsföräldrar, dessa har arbetat som familjehem under olika lång tid och har även haft varierande antal barn placerade hos sig.Uppsatsen innehåller aspekter gällande motiv och drivkraft som familjehemsförälder, barnens Anknytning, familjehemsföräldrarnas egen roll samt laglig rätt/vårdnadshavare. Dessa teman är centrala genom hela uppsatsen.Resultaten visade att barn är en del i många människors livsplan och att motiven till att bli familjehemsförälder skiljde sig åt men har gemensamt att de alla har mycket kärlek att ge. En central del är att alla familjehemsföräldrar i studien vill förmedla och erbjuda trygghet till barnen.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger beskriver sitt arbete med barns Anknytningsbehov.För att besvara syftet användes tre frågeställningar: Vad menar pedagoger kännetecknar barn med en trygg/otrygg Anknytning? Hur menar pedagoger att barn påverkas av en trygg/otrygg Anknytning? Hur beskriver pedagoger att de skapar förutsättningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av intervju användes och totalt intervjuades sju pedagoger.  Resultatet visar att pedagoger arbetar med att skapa förutsättningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsätt varierar, men arbetet med barns Anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgänglighet i alla situationer och att ständigt utgå från barnets behov för att främja barnets känsla av trygghet.

Trots att Anknytning är en viktig faktor i utvecklandet av psykisk ohälsa undersöks sällan Anknytningsmönster under kliniska bedömningar. Separationsångesttestet (SÅT) är en semistrukturerad intervju som avser mäta barns inre Anknytningsrepresentationer. I denna genomförbarhetsstudie undersöks den kliniska användbarheten av SÅT i arbetet med barn mellan 5 och 8 år. Studien baseras på 16 testningar samt intervjuer med de 8 kliniker som utförde dem. Resultaten visar att SÅT kan användas i kliniskt arbete med barn och bidra med information om barns Anknytningsmönster och Anknytningsrelaterade svårigheter.

Som obegränsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har väsentlig Anknytning till Sverige, under förutsättning att de tidigare haft bosättning här i landet. Vid bedömning av väsentlig Anknytning ska tio olika Anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrättad för åretruntbruk, familj samt väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet anses väga tyngre i bedömningen än de resterande Anknytningsfaktorerna. Bostad inrättad för åretruntbruk inkluderar två olika bostadstyper, nämligen permanentbostäder och fritidsbostäder. Innehav av permanentbostäder medför regelmässigt till väsentlig Anknytning medan innehav av fritidsbostäder aldrig gör det.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon Anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Många av de barn som placeras i familjehem har inte utvecklat en trygg Anknytning till sina biologiska föräldrar, utan visar istället tecken på en otrygg Anknytning, en ofta förekommande form är desorganiserad Anknytning. Den desorganiserade Anknytningen utgör en allvarlig riskfaktor och kan få långtgående följder för barn med detta Anknytningsmönster, som exempelvis svårigheter med att hantera påfrestande situationer i livet. Utifrån ovanstående problemformulering syftar vår studie till att ta reda på om ett barn som visar tecken på att ha en otrygg Anknytning till sina biologiska föräldrar, kan förbättra sitt Anknytningsmönster i samspel med sina familjehemsföräldrar? Vårt syfte med studien är att förstå hur familjehems förmåga att erbjuda barn tillgänglighet, reflexivitet, familjetillhörighet och öka barnets självständighet och självförtroende påverkar barns Anknytningsmönster. Samt undersöka hur familjehem resonerar kring Anknytning och vilka förändringar familjehemsföräldrarna har kunnat se i barnens beteende under placeringens gång.

Barn som bevittnar våld mellan föräldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohälsa, däribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat på grad av våld men också på barnets Anknytning till föräldrarna. Då forskning kring Anknytning främst fokuserat på relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns Anknytningstrygghet till respektive förälder har olika samband med barns traumasymptom. Data från 64 barn tillhandahölls från en nationell utvärdering av behandlingar för barn som upplevt våld hemma. Analyser av barnens självskattningar visade att Anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att våld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat våldet eller inte.

Syftet med uppsatsen var att undersöka familjerättssekreterarnas syn på små barns (0-3 år) Anknytning till föräldrarna då dessa separerar samt hur familjerättssekreterarna arbetar kring detta. Undersökningen tog formen av en fokusgruppsintervju med en arbetsgrupp vid en familjerätt i södra Sverige. Resultatet visar att deltagarna anser att det finns en ny ung föräldragrupp som har ett starkt rättviseperspektiv och därför vill dela barnen lika vid en separation. Följderna av ett tidigt växelvis boende är ännu inte belagda, vilket gör det svårt för familjerättssekreterarna att ha en tydlig ståndpunkt i frågan då de möter klienter eller skriver utredningar till tingsrätten..

Det finns få tidigare studier som har undersökt vilka faktorer som påverkar brandmäns psykiska hälsa. Eftersom yrkeskategorin är särskilt stressutsatt är coping och Anknytningsmönster intressanta fenomen att studera hos brandmän. Syftet med studien var att se om Anknytningsmönster och copingstrategier har betydelse för den mentala hälsan hos denna grupp. En enkät delades till 42 brandmän, heltidsanställda vid en räddningstjänst i Sverige. Resultatet visade att Anknytningsmönster har betydelse för den psykiska hälsan hos denna grupp brandmän, ett signifikant positivt samband fanns mellan otrygg Anknytning och psykisk ohälsa.

Vart tionde barn som föds behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning, NIVA, detta kan upplevas traumatiskt och stressande för föräldrarna. Hela deras livsvärld förändras. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till hur föräldrar kan uppleva situationen, för att kunna ge adekvat bemötande, omvårdnad och främja delaktighet. Ges inte detta kan det skapa lidande och problem för föräldrarna att knyta an till sitt barn. En försämrad Anknytning kan påverka tillväxt och utveckling för barnet, samt förhållandet mellan föräldrar och barn.

Inskolning i förskolan, förskollärares tankar kring små barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska. Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar kring inskolning av små barn i förskolan. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott välkomnande in i denna miljö. Studien bygger på tankar från sex förskollärare som deltagit i en kvalitativ intervju där de berättar om hur de tänker kring barns förstagångsinskolning. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som förskollärare anser vara viktiga att tänka på vid en förstagångsinskolning på en småbarnsavdelning. Följande frågeställning besvaras: Vad anser förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar är viktigt att tänka på vid en förstagångsinskolning, utifrån det nya barnets behov, föräldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berättar om känslan av att känna sig trygg med sin omgivning där en Anknytning sker till någon annan människa, vilka är grundläggande för allas behov vid en inskolning.

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjälpbehov barn och föräldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan påverka Anknytning mellan barn och förälder. Studien är kvalitativ med hermeneutisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering där resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och föräldrar i familjer med missbruk har olika hjälpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler på en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utåtagerande eller övertar föräldrarollen. Barnet kan känna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstå förälderns beteende.

SOS-barnbyar är ett hem för omhändertagna barn och finns som världsomfattande verksamhet och i vårt grannland Finland. Här placeras barn som på grund av biologiska föräldrars bristande föräldraförmåga inte längre kan bo kvar hemma. Målet med SOS-barnbyar är att alla barn ska få en trygg familj att växa upp i där de får sina behov tillgodosedda och en familjär uppväxt. Syftet med studien var att belysa hur barnhemsmammor på SOS-barnbyar i Finland ser på barns Anknytning och vad barnhemsmammans egen roll är gällande att främja barns Anknytning. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som genom kodning och kategorisering.