SammanfattningBakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, Anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Hobbyverksamhet definieras som något som man gör på sin fritid och som inte är ens huvudsakliga sysselsättning. Det är främst vinstsyftet som är det som skiljer näringsverksamhet och hobbyverksamhet, men det kan även vara något av de andra näringskriterierna som är självständighet och varaktighet. Syftet med denna uppsats är att undersöka gränsdragningen mellan näringsverksamhet och hobbyverksamhet för att försöka komma fram till var gränsen går.Vi har delat upp hobbyverksamhet i tre kategorier. Det första är Trav- och annan hästsportsverksamhet som är ett gediget problemområde och med olika faktorer som kan påverka gränsdragningen bl.a. antal hästar, Anknytning till annan verksamhet och resultatets påverkan.

Syftet var att utvärdera en ny intervju, SRF-ED, Symptomspecific Reflective Functioning - Eating Disorders. Intervjun blev validerad i förhållande till ätstörningssymtom, Anknytningsstil och affektmedvetenhet. Sammanlagt deltog 22 personer, 21 kvinnor och en man. De intervjuades med SRF-ED samt ACI-S/O (Affect Consciousness Interview ? Self/Others) och fyllde i självskattningsformulären ENR kortform (Erfarenheter i Nära Relationer) och EDE-Q version 6,0 (Eating Disorder Examination Questionnaire).

År 2011 föddes i Sverige mellan 5600-6700 barn för tidigt. Till dessa räknas de barn som föds före graviditetsvecka 37. Vad som orsakar för tidig födsel är inte helt klarlagt, men vissa faktorer ökar risken så som havandeskapsförgiftning, försvagad livmoderhals eller försämrat hälsotillstånd hos modern. Det framgick i tidigare forskning att det innebär stora påfrestningar för föräldrarna att få ett prematurt barn och det har stor inverkan på den kommande relationen till barnet. Föräldrarnas delaktighet är viktig och avgörande för Anknytning, men den kräver stor stöttning från sjuksköterskorna.

Denna uppsats behandlar ämnet adoption utifrån etnicitet, identitet och Anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen påverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och Anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan påverkas negativt av adoptionen. Vårt empiriska material är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration från en tematisk analysmetod. I vårt resultat uppger ingen av våra respondenter att de själva upplevt några problem med sin adoption.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns Anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg Anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa och analysera kunskapsläget inom befintlig forskning om Anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och deras adoptivföräldrar och hur denna process kan främjas. Metod var en systematisk litteratur studie baserad på 32 artiklar. I resultatet fann författarna att en bra Anknytning är en viktig bas för barns framtida utveckling samt att adoptivbarn löper större risk att drabbas av mental ohälsa jämfört med biologiska barn. En Anknytningsrisk som kan drabba adoptivföräldrar är post adoption depression. Adoptivföräldrar behöver mer stöd jämförelse med andra föräldrar samt att det finns för lite stödåtgärder till adoptivföräldrar på barnhälsovården.

Hur vi knyter an till andra människor i våra relationer samt nära relationer handlar Anknytningsteorin om. Vår Anknytning är en medfödd, mänsklig förmåga som genom evolutionen hjälpt oss att överleva. När samhället har genomgått stora förändringar uppstår nya prövningar för vårt biologiska arv. Om Anknytningen av olika skäl i tidig barndom inte kunnat utvecklas problemfritt så kan individen få en otrygg Anknytning och detta kan leda till kognitiva och affektiva försvarsmekanismer samt högre nivå av ångest och stress hos individen. I denna studie utförs ett experiment genom att mäta fysiologisk respons på ett stressfyllt problemlösningstest för att sedan jämföra detta med individens vuxna Anknytningsmönster, som klassificeras med mätinstrumentet ASQ.

Background: The early relations are the most important relationship. The child is totally dependent of caring. A child being neglected during the early years suffers consequences for the rest of their life. Aim: The aim of this study was to find out about the promoting factors for mother and child attachment during the first year. Methods: A literature review was chosen for this study.

Studien avser att undersöka på vad personal inom förskolan har för kunskap om omsorgssvikt och anmälningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanställning visar på att vart tionde barn är utsatt för någon form av omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angående omsorgssvikt och vilka tecknen är hos förskolebarn. Vi använder oss även av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det är med små barns Anknytning till förälder eller annan Anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har så stor kunskap om begreppet omsorgssvikt och känner sig osäkra på hur de ska gå tillväga vid en eventuell anmälan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning både vad det gäller att uppmärksamma omsorgssvikt hos barnen på förskolan och hur personalen ska gå tillväga vid en anmälan till socialnämnden..

SammanfattningKängurumetoden (KMC) innebär att bära nyfödda barn direkt mot en människas hud. Detta påverkar barnet på olika sätt och mycket finns dokumenterat kring detta. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser med att vårda sitt nyfödda barn med kängurumetod. För att besvara syftet utfördes en systematisk litteraturstudie. Resultatet från tio artiklar sammanfattades i fem olika kategorier.

Området vi valde att studera är inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett område inom förskolan som är ständigt återkommande, och forskning visar att det är väldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans värld. Syftet med studien var att granska hur några olika förskolor arbetar med inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvärldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och våra frågeställningar är baserade på teorierna.

Inledning: Syftet med studien var att ta reda på hur en metod för neuropsykiatriska utredningar upplevdes av de föräldrar som deltagit i den. Utredningsmetoden kallas TA-C, eng. Therapeutic Assessment with Child. I den sätts särskilt värde till delaktighet och den terapeutiska potentialen.Frågeställningar: 1: Vad var föräldrarnas anledning att söka utredning? Hur beskrev föräldrar sig delaktiga i den neuropsykiatriska utredningen av deras barn? Hur var utredningen till hjälp att förstå sitt barn?Metod: Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju, 10 föräldrar som genomgått en form av neuropsykiatrisk utredning för deras barn.Resultat: Resultatet visar att föräldrarna har upplevt betydande delaktighet och förståelse för sitt barn, och kopplar ofta ihop begreppen, som att de har en ömsesidig påverkan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad forskning säger om Anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan påverkas av biologiska föräldrars delaktighet och närvaro. Vidare syftar studien till att ta reda på om det alltid är förenligt med det familjehemsplacerade barnets bästa att återförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frågor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar Anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förståelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvårdens mål, och då i synnerhet att utgångspunkten är att barn som bereds vård i familjehem ska återförenas med sina biologiska föräldrar.

I denna rapport undersöktes samband mellan föräldrastilar och Anknytningsmönster. Vidare undersöktes om åldersdifferensen mellan mor och barn hade någon inverkan på föräldrastilen och barnets Anknytningsmönster som vuxen. Sjuttiotvå universitetsstuderande deltog i undersökningen och fyllde i fyra frågeformulär. Det första formuläret behandlade bakgrundsinformation, det andra föräldrastilar och de två övriga mätte Anknytning. Pearsons korrelationstest visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan en auktoritär uppfostran och ångest, samt ett negativt signifikant samband mellan en auktoritativ uppfostran och ett undvikande beteende.