Sök:

Sökresultat:

377 Uppsatser om Anhörigas medverkan - Sida 23 av 26

Sjuksköterskors erfarenheter av förÀldrars delaktighet i vÄrden av deras barn i Äldrarna 0-10 Är pÄ barnavdelningar : En intervjustudie

BakgrundDelaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebÀr att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvÄrdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vÄrd och behandling. FörÀldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa Àr bland annat att kÀnna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vÄrdpersonalen och förÀldrar Àr andra behov som mÄste tillgodoses. Detta bidrar till att förÀldrarna kÀnner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gÀllande beslut.

?Vi har ju en skolgÄrd!? : ett gestaltningsförslag framtaget för och med högstadieelever

I arbetet visas hur en gestaltning av en skolgÄrd för högstadiet kan tas fram, med Stavsborgsskolan i Nacka som exempel. Till grund för förslaget ligger arbete med berörda elever i form av tvÄ dagars idéverkstÀder, varav i den ena Àven skolpersonal och kommuntjÀnstemÀn deltog. Dessutom har en litteraturstudie, studiebesök samt en enkÀtundersökning influerat resultatet. Arbetet har delvis gjorts i samarbete med Maria Lindgren, som i sitt examensarbete Det hÀr Àr min skolgÄrd. TillvÀgagÄngssÀtt för medbestÀmmande och ökad trivsel i skolmiljön, skriver om brukarmedverkan.

AngelÀgna omvÄrdnadsaspekter för att skapa kÀnsla av trygghet och sÀkerhet för patienten i samband med EKG registrering.

En viktig del i sjuksköterskans arbete Àr patient bemötandet. Patienten befinner sig i ett utsatt lÀge som i vissa fall Àr helt frÀmmande för patienten. Ett förtroende till att omvÄrdnaden Àr sÀker och trygg mÄste kunna byggas upp. Patientens medverkan ger oftast en positiv utveckling av tillfrisknad och kÀnns hÀr viktig för patientens vÀrdighet, integritet och sjÀlvbestÀmmande.En av sjuksköterskans mÄnga uppgifter Àr att registrera en patients hjÀrtfrekvens via ett elektrokardiogram (EKG) pÄ ordination i diagnostiskt syfte. En oro hos patienten, illabefinnande eller en nedsatt förmÄga att medverka i EKG registrering kan pÄverka kvaliteten pÄ ett EKG och krÀver ett professionellt bemötande av sjuksköterskan.

Etiska problem vid abortvÄrd och reflektioner kring omvÄrdnadsansvaret ur ett sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: Det stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskan som förvÀntas ge en god objektiv omvÄrdnad dÀr förförstÄelse, egna vÀrderingar och kÀnslor inte ska pÄverka bemötandet i omvÄrdnaden. AllmÀnsjuksköterskans medverkan inom abortvÄrden har utökats i takt med det ökade antalet medicinska aborter vilket medför ett betydligt större ansvar. Sjuksköterskans dilemma bestÄr i att ge god omvÄrdnad till kvinnan och Àven ansvara för omhÀndertagandet av fostret efter aborten. Etiska, moraliska och religiösa aspekter pÄ abortvÄrden har alltid funnits och det Àr ofta krÀvande för sjuksköterskan att navigera mellan att utöva sin profession, arbeta i enlighet med gÀllande abortlag och hantera sina etiska och moraliska stÄndpunkter.Syfte: Att beskriva de etiska problem som sjuksköterskor stÀlls inför vid omvÄrdnaden av kvinnor som genomgÄr abort samt hur de hanterar och reflekterar kring sitt omvÄrdnadsansvar.Metod: Litteraturstudie bestÄende av tio artiklar med kvalitativ design samt kvalitetsgranskade enligt Friberg (2012).Resultat: I litteraturstudiens resultatdel behandlas frÄgor som vilka moraliska/etiska problem sjuksköterskan upplever inom abortvÄrden samt sjuksköterskans erfarenheter av att hantera dessa och vilket stöd och vilka strategier som behövs i bearbetandet av svÄra situationer inom abortvÄrden. Studien resulterade i fyra huvudteman; Etiska aspekter vid avbrytande av graviditet, Faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan hanterar sitt omvÄrdnadsansvar, Strategier för att hantera omvÄrdnadsansvaret och Sjuksköterskans behov av stöd.

Verkligt elevinflytande: dess pÄverkan av elevernas intresse,
motivation och attityd för kÀrnÀmnet samhÀllskunskap

Inom yrkesprogrammen pÄ gymnasieskolan tycks det rÄda en motsÀttning mellan karaktÀrs- och kÀrnÀmnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet pÄ att det verkligen rÄder problem Àr synen pÄ kÀrnÀmnena kontra karaktÀrsÀmnena hos elever och lÀrare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som vÀljer nÄgot av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kÀrnÀmnen i utbildningarna. Undervisningen i kÀrnÀmnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. FrÄn lÀrarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kÀrnÀmne nÄ de för Àmnet uppsatta mÄlen.

"PÄ samma sÀtt som man servar bilen sÄ mÄste man serva sitt ledarskap" : En studie om deltagares uppfattningar efter medverkan i ledarutvecklingsaktiviteter

Det uppfattas idag som en sjĂ€lvklarhet att fortsĂ€tta lĂ€ra och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor pĂ„ ledarutveckling, vilket har vĂ€ckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrĂ„n en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lĂ€rande och praktisk anvĂ€ndbarhet.Fyra frĂ„gestĂ€llningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lĂ€rande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna anvĂ€nda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att fĂ„ en ingĂ„ng till vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom omrĂ„det ledarutveckling. För att insamla vĂ„rt empiriska material genomfördes sju intervjuer.

Att föra offentlig dialog om stadens framtida utveckling : en studie av FÀrgfabrikens projekt Stockholm on the Move

Stift elsen FÀrgfabriken har under de senaste Ären arbetet med ett projekt kallat Stockholm on the Move. De har samlat stadsbyggnadsaktörer och Stockholms invÄnare för att diskutera de kommande utmaningarna som stadens infrastrukturutveckling stÄr inför. Ambitionen har varit att informera och vÀcka debatt för nÄgra av de frÄgestÀllningar som regionen möter. Projektets fysiska form representeras av den utstÀllning som under fyra mÄnader fanns pÄ plats i FÀrgfabrikens lokaler. Detta arbete syftar frÀmst till att undersöka pÄ vilket/vilka sÀtt utstÀllningen engagerat deltagarna i projektet, och vilka förutsÀttningar för dialog, debatt, medborgardeltagande och medborgarinflytande som skapats. Studien bestÄr av tre delar, dÀr den första bestÄr av intervjuer med initiativtagarna till projektet; FÀrgfabriken och KTH.

Barntriage : sjuksköterskors upplevelser

SAMMANFATTNINGI Sverige finns 70 sjukhusbundna akutmottagningar varav ett flertal utav dessa har en barnakutmottagning som har dygnsöppen verksamhet. Resterande sjukhus tar emot barn, men bemannas inte av specialiserade barnsjuksköterskor. Vanliga orsaker till att barn uppsöker en akutmottagning Àr i samband med skada, dÄ de har feber, andningspÄverkan eller vid problem med gastrointestinalkanalen. PÄ ett flertal sjukhus anvÀnds inte nÄgon triageringsmodell för att bedöma barnet, vilket annars anses som en fördel eftersom barnet dÄ bedöms utifrÄn liknande riktlinjer. Triagering anvÀnds för att snabbt identifiera den patient som Àr svÄrast sjuk och dÀrmed Àven i behov av snabbast vÄrd och behandling.

AnvÀndarmedverkan inom systemutveckling

AnvĂ€ndarmedverkan inom systemutveckling stĂ„r för att anvĂ€ndaren av olika artefakter antas medverka i utvecklingen av dessa artefakter och interaktionen mellan artefakten och mĂ€nniskan. Begreppet systemutveckling syftar pĂ„ utveckling av datorsystem.Vissa vetenskapsmĂ€n och forskare hĂ€vdar att anvĂ€ndare och systemutvecklare inte förstĂ„r varandra och att det fokuseras enbart pĂ„ artefakten (datorn) och inte pĂ„ mĂ€nniskan. Detta faktum skulle medföra att anvĂ€ndare av olika artefakter inte medverkar pĂ„ ett genuint sĂ€tt i utvecklingen av dessa system.Vilka orsakerna Ă€r till att det ser ut som det gör enligt kĂ€llorna i ovanstĂ„ende stycke Ă€r svĂ„rt att spekulera i. Men tre omrĂ„den har studerats översiktligt och dessa omrĂ„den Ă€r kommunikationsprocessen, attityder, syften och mĂ„l.Antagandet som gjorts Ă€r att kunna pĂ„visa att det existerar en förhĂ„llandevis bĂ€ttre förstĂ„else, Ă€n vad kĂ€llorna hĂ€vdar, mellan anvĂ€ndare och systemutvecklare tack vare att de befinner sig i en och samma organisation och pĂ„ sĂ„ vis erhĂ„llit en bĂ€ttre förstĂ„else för varandras verksamhetsomrĂ„de.Undersökningen har utförts pĂ„ Volvo Östra Fabriken. Försökspersonerna bestĂ„r av hela avdelning M3 Lager Hög/LĂ„d.

Motivation i skolan- Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete?

Abstrakt NÀrwall C. (2008). Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien Àr att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan pÄverka motivationen för skolans arbete. För att fÄ svar pÄ syftet har studien anvÀnt sig av tvÄ olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkÀter.

Regleringen kring mÀnniskohandelsoffer : - för offret eller för rÀttsprocessen?

Arbetet behandlar mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl av grÀnsöverskridande karaktÀr och fokus ligger pÄ lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges instÀllning till mÀnniskohandel, och i synnerhet till offret, Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.Internationell och regional rÀtt presenterar en enhÀllig definition av mÀnniskohandel och stadgar vikten av att Ätala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, Àn mindre regional, konsensus om hur mÀnniskohandelsoffret ska skyddas. I internationell rÀtt verkar skyddsÄtgÀrder vÀga lika tungt som Ätagandet att Ätala, vilket dock inte Äterspeglas i regional rÀtt och nationell lagstiftning. IstÀllet skapas en hierarki: Ätala och sedan skydda.

Marknadsföring 2.0 : Produktplacering och filmer i USA, Frankrike och Sverige: 1980-talet till idag

Den samtida individen kommer idag i kontakt med ett orÀkneligt antal verksamheters försök till kommunikation. Detta kan vara önskvÀrt, ofrÄnkomligt, avsiktligt eller omedvetet. Faktum Àr att dagens konsument har möjligheten att vÀlja nÀr och var denne vill kommunicera. Nutida teknik tillÄter konsumenten att styra över hur pass effektiv företagens kommunikation blir. Dessa försöker dÀrför Äterta kontrollen genom att hitta nya medel utöver de traditionella sÄsom reklam, PR, personlig försÀljning etc.Produktplacering i filmer har vÀxt som kommunikationskanal under de senaste 30 Ären och kommit att bli en mÄngmiljardverksamhet.

Bedömning? Kan vi inte bara ha roligt? : En kvalitativ studie om lÀrare i idrott och hÀlsas bedömningsarbete i grundsÀrskolan

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha pĂ„ detta arbete. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var: Hur resonerar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan kring bedömning och betygssĂ€ttning? Hur har lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i sĂ€rskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/pĂ„ vilka sĂ€tt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan Lgr 11? MetodIntresseförfrĂ„gningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10. Åtta lĂ€rare svarade positivt till medverkan varav tvĂ„ av dessa, efter vidare kontakt, sĂ„llades bort pĂ„ grund av att de var verksamma i annan skolform Ă€n grundsĂ€rskolan.

Barn som bevittnat vÄld : En ersÀttningsrÀttslig studie

För att stÀvja spridningen av upphovsrÀttsskyddat materiel via internet har det i Sverige, med bakgrund i en mÀngd EU-direktiv, införts en rad olika sanktionsmöjligheter. En rÀttighetsinnehavare kan bl.a. vÀnda sig till domstol och yrka pÄ att en intrÄngsgörare ska belÀggas med ett förbud vid vite mot att fortsÀtta med intrÄnget. Ett sÄdant förelÀggande kan Àven meddelas en mellanhand, i form av exempelvis en internetleverantör, som i objektiv mening anses medverka till upphovsrÀttsintrÄng. I praxis har förbudet kommit att innebÀra att internetleverantörer Älagts att sluta tillhandahÄlla internetuppkoppling till internettjÀnster, vilka möjliggjort spridning av upphovsrÀttsskyddat material.

Hur skapas en trend - En kreativ process eller en konsekvens av en ekonomisk strategisk drivkraft

Syfte: Den textila klÀdmarknaden har under senare Är expanderat ochidag har mode en helt annan betydelse Àn vad det tidigare haft.Trender kommer och gÄr allt snabbare och det blir allt viktigareför konsumenten och dÀrmed företagen att följa med i rÄdandetrender. Syftet för vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur en trendfaktiskt skapas idag och vilka faktorer som Àr med och pÄverkar.Metod: VÄr uppsats Àr byggd pÄ kvalitativa intervjuer med respondentersom verkar pÄ den berörda marknaden. Uppsatsen bygger pÄ etthermeneutiskt synsÀtt dÀr vi valt att ta fram olika teorier somligger till grund för att svara pÄ vÄr frÄgestÀllning. I vÄr studievalde vi att beröra Àmnet frÄn olika vinklar dÀr bÄde detpsykologiska och sociologiska fick spela en stor roll samt om detfinns ekonomiska drivkrafter bakom trenders uppkomst.Teori: Mode tillhandahÄller extra adderat vÀrde till klÀder men vilketendast existerar i mÀnniskans fantasi och frestÀllning.Sociologer studerar mode ur en samhÀllssynvinkel, men medfokus pÄ att mode pÄverkas av mÀnniskor som agerar i grupper.3Psykologer dÀremot studerar mode utifrÄn enskilda individersinstinkter och behov. Om man anvÀnder det psykologiskaaspekterna som underlag till att studera mode kan man se modesom en del av personligheten inte som ett materiellt ting.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->