Sökresultat:
377 Uppsatser om Anhörigas medverkan - Sida 24 av 26
Coopetition i destinationsnÀtverk : En studie om att samarbeta & konkurrera samtidigt
Detta Àr en studie om coopetition inom destinationsnÀtverk, det vill sÀga nÀr aktörer pÄ en turistdestination ingÄr i ett nÀtverk dÀr samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien Àr gjord pÄ Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnÀtverk i GÀllivare i norra Lappland som bestÄr av ett destinationsbolag, turistbyrÄn samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnÀringen. Coopetition Àr en sammansÀttning av engelskans cooperation och competition och Àr ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer gÄr samman för att nÄ konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie Àr utveckla en förstÄelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnÀtverk och det praktiska syftet Àr att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnÀtverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förstÄelse för hur kommunikation och motivation pÄverkar samarbetet inom nÀtverket. I och med att vi i studien vill nÄ en förstÄelse för begreppet coopetition inom destinationsnÀtverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet Àr att se hur de pÄ förhand bestÀmda faktorerna kommunikation och motivation pÄverkar coopetition sÄ antar studien ett deduktivt angreppssÀtt.
FlödeskartlÀggning och effektivisering av interna flöden
Detta examensarbete har utförts pĂ„ uppdrag av H&M Mail Order Division i BorĂ„s, somansvarar för postorderverksamheten inom H&M AB. I juni 2007 öppnade man ett nyttcentrallager i Poznan, Polen som förser distributionslagret i BorĂ„s med varor. ĂvergĂ„ngen harinte varit smĂ€rtfri, och man dras med problem som leder till merarbete och ökade kostnader iBorĂ„s. Syftet med examensarbetet Ă€r dĂ€rmed att kartlĂ€gga material- och informationsflödetmellan BorĂ„s och Poznan, för att identifiera de problem som skapats samt att geförbĂ€ttringsförslag. Arbetet avgrĂ€nsas till att undersöka vilka interna faktorer som pĂ„verkarflödet i de bĂ„da lagren, och uppsatsen kommer inte att beskriva hur olika förbĂ€ttringsförslagska implementeras.För att fĂ„ en inblick i problematiken anvĂ€ndes olika metoder.
Blockering av fildelningshemsidor : En undersökning av skyddet för upphovsrÀtt pÄ internet och dess förenlighet med förbudet mot censur.
För att stÀvja spridningen av upphovsrÀttsskyddat materiel via internet har det i Sverige, med bakgrund i en mÀngd EU-direktiv, införts en rad olika sanktionsmöjligheter. En rÀttighetsinnehavare kan bl.a. vÀnda sig till domstol och yrka pÄ att en intrÄngsgörare ska belÀggas med ett förbud vid vite mot att fortsÀtta med intrÄnget. Ett sÄdant förelÀggande kan Àven meddelas en mellanhand, i form av exempelvis en internetleverantör, som i objektiv mening anses medverka till upphovsrÀttsintrÄng. I praxis har förbudet kommit att innebÀra att internetleverantörer Älagts att sluta tillhandahÄlla internetuppkoppling till internettjÀnster, vilka möjliggjort spridning av upphovsrÀttsskyddat material.
FÄmansföretag, aktieÀgartillskott och grÀnsbelopp : I överensstÀmmelse med lagstiftningens syfte?
En Àgare eller delÀgare i ett fÄmansföretag beskattas enligt vissa sÀrskilda regler vad gÀller utdelning och kapitalvinst frÄn företaget, vilka framgÄr av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler Àr att motverka skattemÀssig inkomstomvandling. MÄlet Àr att aktiva Àgares arbetsinkomster i ett fÄmansföretag ska beskattas pÄ samma sÀtt som en anstÀllds arbetsinkomster. FörvÀrvsinkomster, sÄsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt pÄ cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivÄ pÄ 30 procent. För en Àgare till kvalificerade aktier i ett fÄmansföretag sker beskattningen endast till tvÄ tredjedelar av dessa 30 procent pÄ de utdelningar som befinner sig inom ett visst grÀnsbelopp.
Ăkade polisanmĂ€lningar av fysisk barnmisshandel inom socialtjĂ€nsten : En enkĂ€tstudie med socialsekreterare
SammanfattningSyftet med studien var att fĂ„ en förstĂ„else för den ökning av polisanmĂ€ld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som anvĂ€nts Ă€r frĂ€mst rapporter frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BRĂ
2000: 15, BRĂ
2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmÀlningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 Är inom socialtjÀnsten samt nationella kartlÀggningar av vÄld mot barn (Stiftelsen AllmÀnna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). TillgÀngliga resultat frÄn Brottsförebyggande rÄdet (2011:16) visade att den sedan lÀnge pÄgÄende ökningen berodde pÄ en ökad anmÀlningsbenÀgenhet. Inför enkÀtstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjÀnstemÀns attityder och vÀrderingar som gör att socialsekreterare Àr en av de anmÀlningsgrupper som vÀljer att polisanmÀla barnmisshandel i allt högre utstrÀckning.Det empiriska materialet bygger pÄ en digital enkÀtstudie som riktade sig till socialsekreterare frÄn Stockholms lÀn. EnkÀten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.
Film i sÀrskolan
SammanfattningSyftet med studien var att fĂ„ en förstĂ„else för den ökning av polisanmĂ€ld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som anvĂ€nts Ă€r frĂ€mst rapporter frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BRĂ
2000: 15, BRĂ
2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmÀlningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 Är inom socialtjÀnsten samt nationella kartlÀggningar av vÄld mot barn (Stiftelsen AllmÀnna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). TillgÀngliga resultat frÄn Brottsförebyggande rÄdet (2011:16) visade att den sedan lÀnge pÄgÄende ökningen berodde pÄ en ökad anmÀlningsbenÀgenhet. Inför enkÀtstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjÀnstemÀns attityder och vÀrderingar som gör att socialsekreterare Àr en av de anmÀlningsgrupper som vÀljer att polisanmÀla barnmisshandel i allt högre utstrÀckning.Det empiriska materialet bygger pÄ en digital enkÀtstudie som riktade sig till socialsekreterare frÄn Stockholms lÀn. EnkÀten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.
Medverkansansvar vid hedersmord : En komparativ studie mellan Sverige och Danmarks straffrÀttsliga ansvar vid mord med hedersmotiv
Att medvetet beröva en annan mÀnniska livet benÀmns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hÄllas ansvarig för mord Àr gÀrningsman och andra som medverkat. Vid sÄ kallat hedersmord kan det vara svÄrt att identifiera vem som har vilken roll och kan hÄllas ansvarig för gÀrningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvÄra faststÀllandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktÀren innebÀr att det kan finnas flera Àn den utpekade gÀrningsmannen som Àr skyldig till brott pÄ grund av samverkan och planering.
HĂR ĂR DITT LIV-En studie kring utredningsarbete inom ekonomiskt bistĂ„nd
Att jobba inom socialtjÀnsten med ekonomiskt bistÄnd innebÀr att man som socialsekreterare mÄste skriva en hel del utredningar, och det förvÀntas av socialsekreterarna att dessa utredningar Àr objektiva sammanfattningar av klientens situation. Men Àr det överhuvudtaget möjligt att vara objektiv? Och Àr det egentligen klientens berÀttelse som skrivs ner i utredningen eller socialsekreterarens?
Studien utgĂ„r frĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: Vad innebĂ€r det att utreda inom ekonomiskt bistĂ„nd? Hur ser socialsekreterare pĂ„ klientens delaktighet i utredningsprocessen? Ăr bristande kunskaper i svenska ett hinder för klientens delaktighet i utredningsprocessen?
Syftet med studien Àr att studera utredningsarbete inom ekonomiskt bistÄnd och den strukturerade utredningsmetod som anvÀnds inom Göteborgs Stad, samt att se om socialsekreterarna som anvÀnder den anser att den leder till att klienten blir mer delaktig. NÀr det gÀller delaktighet definieras det begreppet hÀr som aktiv medverkan och medinflytande. Studien görs utifrÄn ett postmodernt perspektiv.
För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har tio socialsekreterare i invandrartÀta stadsdelar i Göteborg intervjuats, och resultaten av denna empiriska undersökning har analyserats med hjÀlp av teorierna socialkonstruktionism och narrativ teori.
Att utreda inom ekonomiskt bistÄnd Àr en mÄngfacetterad uppgift.
Hur viktig Àr modersmÄlsundervisning? Vilka kunskaper och fÀrdigheter
Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka hur sociokulturella faktorer som sprÄk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lÀrande (VFL) i karriÀrgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och dÀrmed fÄr intrÀde eller ej i samhÀlle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, sÄsom det framstÀlls av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. SÀljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man sprÄket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som anvÀnds vid kunskapande. En viktig tanke Àr att sprÄket aldrig objektivt kan avspegla vÀrlden utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande Àr avhÀngig kunskap och erfarenheter hos bÄde den som yttrar och den som tolkar budskapet.
Planering och kontrovers
Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att pÄverka markanvÀndningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhÄllande till ursprunglig vision frÄn initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka pÄ och styra planprocessen samt lÀnsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktÀr i Linköping, VÀstervik och Göteborg. Med en teoretisk utgÄngspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsÀtter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. PÄ sÄ vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstÄr, hur de kommit till uttryck och hur de pÄverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts.
Analysmodellen : GÄr det och sÀkerstÀlla oberoendet med analysmodellen som verktyg?
Under slutet av 1990-talet uppstod en efterfrÄgan pÄ utvidgad kompetensen hos revisionsföretagen. Klienterna förvÀntade sig en utökad rÄdgivningsverksamhet i frÄgor som rörde skatter och konkursutredningar samt företagsvÀrderingar mm. MÄnga kritiska röster höjdes dÄ inom branschen eftersom det ansÄgs att rÄdgivningen pÄverkade revisorns opartiskhet och objektivitet i granskningen. Detta ledde till en statligutredning som hade till uppgift att se över och klargöra begreppet revisionsverksamheten, samt undersöka om det fanns anledning att begrÀnsa revisorers medverkan i verksamheter som saknade samband med revision. Den senaste tidens redovisningsskandaler i omvÀrlden har lett till fokuseringen kring revisorns oberoende.
Det komplexa lÀrarledarskapet
Sammanfattning
Att vara lĂ€rare i dagens skola stĂ€ller andra krav Ă€n vad gĂ„rdagens skola gjorde. En förĂ€ndring Ă€r, att lĂ€rarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan lĂ€raren mĂ„ste finna sitt eget sĂ€tt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstĂ„ende förĂ€ndring, uttrycker flera lĂ€rarestudenter svĂ„righeter med att forma sin ledarroll. Ăven om man har förebilder mĂ„ste man sjĂ€lv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrĂ„n sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats Ă€r att försöka identifiera hur lĂ€rares ledarskap konstrueras, frĂ„n intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.
Konkurrens - pÄ gott eller ont?
Sammanfattning
Att vara lĂ€rare i dagens skola stĂ€ller andra krav Ă€n vad gĂ„rdagens skola gjorde. En förĂ€ndring Ă€r, att lĂ€rarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan lĂ€raren mĂ„ste finna sitt eget sĂ€tt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstĂ„ende förĂ€ndring, uttrycker flera lĂ€rarestudenter svĂ„righeter med att forma sin ledarroll. Ăven om man har förebilder mĂ„ste man sjĂ€lv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrĂ„n sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats Ă€r att försöka identifiera hur lĂ€rares ledarskap konstrueras, frĂ„n intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.
Lek och socialt samspel hos barn med autism : ur pedagogers perspektiv
Innovation Ă€r ett vĂ€l debatterat Ă€mne inom företagsvĂ€rlden liksom för forskningsvĂ€rlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillvĂ€xt. Dess betydelse Ă€r nĂ„gonting som har forskats pĂ„ lĂ„ngt bakĂ„t i historien. Men pĂ„ senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nĂ€mna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande pĂ„ hur innovation idag har förĂ€ndrats. De nĂ€rmaste Ären har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, sĂ„ kallad Ăppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sĂ€tt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att Ă€ven interagera med sin nĂ€romgivning för att skapa innovation.
VÄrd och underhÄll av kulturhistoriskt lagskyddade kyrkogÄrdar : en fallstudie av Lagunda kyrkogÄrdsförvaltning, Enköping
Det förekommer ett eftersatt underhÄll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anlÀggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt UnderhÄllsskulden som Àmnar belysa problematiken. Begravningsplatser Àr en del av vÄrt kulturarv och deras kulturhistoriska vÀrden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. UnderhÄllet ska sÀkerstÀlla ett bevarande.