Sök:

Sökresultat:

377 Uppsatser om Anhörigas medverkan - Sida 22 av 26

Forskningscirkeln och dess pÄverkan pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö

Under tvÄ terminer har vi medverkat i en forskningscirkel pÄ en grundskola som behandlat historieundervisning i en mÄngkulturell miljö. Forskningscirkeln startades i samband med att den aktuella skolan fick ett stort tillskott av elever med invandrarbakgrund. Det ena syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra lÀrarnas syn pÄ rollfördelningen inom den aktuella forskningscirkeln. Den rollfördelning vi syftar pÄ Àr framförallt den mellan forskarna och lÀrarna, inte lÀrarna emellan. Det andra syftet Àr att se hur lÀrarna upplever att de pÄverkats av att medverka i forskningscirkeln, och dÄ med fokus pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö.

Inom och utom dig! : Hur beskrivs hindusimen och buddhismen i dagens lÀroböcker - en studie utifrÄn elevperspektiv.

Detta examensarbete undersöker hur hinduismen och buddhismen framstÀlls i en lÀrobok för grundskolan 7-9, publicerad 2006. Undersökningen bygger pÄ intervjuer och analyser av sex elever i Ärskurs nio. UtifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys granskas om det finns ett andrafierande, ett vi och dem sÀtt att beskriva dessa religioner och om det finns eurocentristiskt formuleringssÀtt i dessa lÀroböcker. Undersökningens fokus ligger pÄ om det i lÀroböckernas framstÀllningar förekommer spÄr av ett vi- och dom-perspektiv och pÄ vilka sÀtt dessa eventuella spÄr dÄ yttrar sig. Eleverna fÄr ocksÄ ta stÀllning till om de anser att lÀroböcker i Àmnet religion skulle vinna pÄ fler inslag av verkliga troende individers medverkan ifrÄga om beskrivningar av vardagen och heliga ceremonier.Resultatet av undersökningen visar att det i lÀroboken finns spÄr av ett vi- och dom-perspektiv i nÄgon grad.

Pedagogisk ledare eller curlingrektor? : Arbetslagens förvÀntade behov av ledning och rektors roll

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att beskriva samt reflektera över hur gÀllande rÀtt har utvecklats genom rÀttspraxis nÀr det gÀller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte Àr att försöka tydliggöra var, och om, nÄgra juridiskt relevanta grÀnser mellan gÀrningsmÀn, medgÀrningsmÀn och medhjÀlpare kan utlÀsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rÀttsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis nÀr det gÀller grÀnsdragningarna Àr att det krÀvs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgÄngspunkt nÀmn "Rockfallet" dÀr en man döms för medhjÀlp till misshandel dÄ han hÄllit en bekants rock medan han misshandlar och rÄnar en fotgÀngare och dÀr jÀmförelse med den straffria gÀrningen att med gillande min stÄ och se pÄ ett slagsmÄl görs.I uppsatsen presenteras Àven flera andra rÀttsfall som illustrerar grÀnsdragningen mellan det straffbara och det straffria omrÄdet.NÀr det gÀller grÀnsdragningen mellan en gÀrningsman, en medgÀrningsman och till viss del Àven en medhjÀlpare konstateras att praxis till viss del visar pÄ en ojÀmn rÀttstillÀmpning som i nÄgra fall kan beskrivas som rÀttsosÀker. Detta medför att nÄgra sÀkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utlÀsas Àr att ett gemensamt handlande, föregÄtt av ett samrÄd, blir straffbart sÄsom medgÀrningsmannaskap. NÀr omstÀndigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrÄdet blir utgÄngen i mÄlet i vissa fall svÄr att förutse.Ytterligare en aspekt Àr att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero pÄ att omrÄdet endast Àr praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i mÄnga fall.För att komma till rÀtta med den bristande förutsebarheten och rÀttsosÀkerheten Àr ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall dÀr straffbarhet kan intrÀda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Uppföljning av ett statligt hÀlsobokslutsprojekt

Problemformulering: År 2002 trĂ€dde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hĂ€lsa i arbetslivet. Samma Ă„r delades finansiella medel för det innefattande hĂ€lsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka tvĂ„ av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och SkellefteĂ„ kommun. VĂ„r intention Ă€r att ge svar pĂ„ följande frĂ„gor utifrĂ„n deras perspektiv:v  Vad Ă€r hĂ€lsobokslutsmodellen baserad pĂ„?v  Vilken funktion har hĂ€lsobokslutet fĂ„tt i respektive kommun?v  Vilka synpunkter finns betrĂ€ffande mĂ„let att skapa en gemensam hĂ€lsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?v  Har hĂ€lsobokslutsarbetet lett till att hĂ€lsan synliggjorts och sjukfrĂ„nvaron mins­kat?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera vad hĂ€lsoboksluten i kommunerna Sigtuna och SkellefteĂ„ har baserats pĂ„, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hĂ€lsan i verksamheten.

NedskÀrningar eller anpassningar? NyanlÀnda elevers

The purpose of this study was to illustrate how cuts as a result of the economic crisis in 2008-2013 affected the newcomers' situation and the possibilities to reach the requirements for knowledge, based on the area manager, principals' and teachers' perspectives.The material we used for the study was made up of semi-structured interviews. We interviewed a psychologist, an area manager, principals and teachers. Most of the interviews were face to face and were recorded on a Dictaphone which we later transcribed and analyzed. During the process, we focused on the following aspects: acceptance and introduction support for new pupils, local opportunities and work material opportunities, school organization and employment structure, and reaction in the form of protests and demonstrations on restructuring the affected schools as a result of the cuts.The result that has emerged is that the teachers' main problem was the large increase in workload. The supervisors took no account whatsoever of protests and demonstrations organized in the affected area.

Lekotek : en studie i att anvÀnda och ÄteranvÀnda leksaker

I den hÀr uppsatsen redovisar jag min designpedagogiska undersökning som behandlar frÄgestÀllning Vilken form och funktion ska ett Lekotek ha för att motsvara barnens behov enligt dem sjÀlva? Syftet Àr att förstÄ och förÀndra situationen för barns behov och möjligheter till lek och leksaker samt ÄskÄdliggöra hur design pÄ ett aktivt sÀtt kan pÄverka uppbyggnaden av en ny kultur och samhÀlle som rör sig mot en mer hÄllbar social, ekonomiskt och ekologiskt utveckling.Jag vÀnder jag mig till barn som leker och anvÀnder leksaker för att se och undersöka hur de förhÄller sig till möjligheten att lÄna hem leksakerna istÀllet för att köpa och Àga dessa. Hur ser deras intresse ut för en plats som Lekotek? Vad vill de att Lekoteket ska erbjuda?Mitt undersökningsmaterial bestÄr av de iakttagelser, berÀttelser, bilder och leksaker som har kommit till genom anvÀndarnas(barnens) och förÀldrars aktivt deltagande och samarbete. Deltagarnas roll och medverkan samt deras intryck och uttryck kring Àmnet Àr det som gett mig möjlighet till att observera och analysera för att förstÄ det ur barnens perspektiv.

Dialog, information eller samtal?

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Sveriges frivilliga motorbÄtskÄr - Ett privat initiativ i nationalismens anda i sekelskiftets Sverige

I en atmosfÀr av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgÄende politiska motsÀttningar bildades Göteborgs frivilliga motorbÄtsflottilj Är 1913. NÄgra Är senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbÄtskÄr. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okÀnda frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ?turbulent? politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och Àr till sin karaktÀr kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande.

Rockrebeller : En kvalitativ studie av ett musikprojekts betydelse för fyra unga tjejers socialisation till att utöva rockmusik

Maria Kungsman: Rockrebeller. En kvalitativ studie av ett musikprojekts betydelse för fyra unga tjejers socialisation till att utöva rockmusik. Uppsala: Musikvetenskap vt 2004 60 p.Syftet med studien Àr att visa i vilka avseenden ett lokalt musikprojekt som riktar sig till unga tjejer kan tÀnkas underlÀtta och stödja unga kvinnors socialisation och initiativ till att spela rockmusik. Undersökningen innehÄller ett antal kÀrnfrÄgor. En av dessa berör varför projektets kvinnliga deltagare har anslutit sig till projektet samt pÄ vilka sÀtt verksamheten har hjÀlpt dem.

Koordinera mera? : Produktutvecklingsprojekt ur ett inomorganisatoriskt perspektiv, nÀr en leverantör medverkar

För att företag ska möta en ökande konkurrens, drivs de till att finna nya lösningar i syfte att stÀndigt förse de allt mer medvetna kunderna med nya produkter. En förbÀttrad produktutvecklingsprocess kan hjÀlpa företag att uppnÄ konkurrensfördelar genom att bemÀstra produktens allt kortare livscykel. Under produktutvecklingen arbetar flera av företagets avdelningar parallellt, vilket krÀver ett vÀl fungerande samarbete.Externa parter har en viktig roll vid framtagning av nya produkter, eftersom relationen mellan kund och leverantör medför tillgÄng till varandras kunskapsomrÄden. Det Àr dock inte lÀtt att utveckla en nÀra relation, eftersom mÄnga problem kan uppstÄ vid ett samarbete. Företag inser vikten av att ta del av leverantörens specialistkunskap, men har Ànnu inte lÀrt sig hur de ska hantera samarbetet.

Vem frÄgar barnen? Barns uppfattning kring deras delaktighet och bemötande i vÄrden ? en jÀmförande pilotstudie mellan tvÄ olika kirurgiska vÄrdavdelningar

Introduktion: Barn skall enligt Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) inte vÄrdas bland vuxna. I realiteten vÄrdas cirka 30 % av barn pÄ enheter dÀr vuxna vÄrdas. Syftet med denna pilotstudie Àr att jÀmföra om barns uppfattning av delaktighet och bemötande skiljer sig vid vÄrd pÄ en barnkirurgisk vÄrdavdelning respektive pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning dÀr bÄde barn och vuxna vÄrdas. Metod: Pilotstudien har en deduktiv kvantitativ ansats. Studien vÀnder sig till barn i Äldern 5-12 Är som har genomgÄtt ett ingrepp/operation pÄ respektive vÄrdavdelning.

Byggd för rörelse : En undersökning om stillasittande tid pÄ arbetsplatsen

Syfte: Syftet med studien var att med accelerometri undersöka hur stillasittande tid skiljer sig mellan individer med olika aktivitetsnivÄ pÄ ett företag. En vidare mÄlsÀttning var att undersöka sambandet mellan objektiv och subjektiv mÀtmetod av fysisk aktivitet och stillasittande tid.Metod: Totalt 86 personer fullföljde sin medverkan, av dessa var 72 kvinnor och 14 mÀn. De fick dels besvara ett frÄgeformulÀr om fysisk aktivitet och stillasittande, samt bÀra en accelerometer under 7 dagar i följd. FrÄgeformulÀret bestod av delar av och hela redan befintliga frÄgeformulÀr: den korta versionen av IPAQ, Socialstyrelsen och GIH:s hÀlsoenkÀt. Deltagarna delades in i tvÄ grupper efter aktivitetsnivÄ enligt accelerometrimÀtningen, de som uppnÄdde rekommendationen för fysisk aktivitet och de som inte gjorde det.

Pacifism och andra vÀrldskriget : En undersökning av en svensk kristen tidnings pacifistiska hÄllning under andra vÀrldskriget

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrÄn andra vÀrldskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitÀra staterna och Sveriges nordiska grannlÀnder. Tidningen har kategoriserats efter sin hÄllning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrÄn konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motstÄndare som inte tar hÀnsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har Àven placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frÄgor har anvÀnts i undersökningen:1: Vilken syn hade tidningen pÄ andra vÀrldskriget och krig i stort? 2: Vad var synen pÄ andra vÀrldskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsÄtgÀrder och deras eventuella rÀttigheter till sina landomrÄden i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn?Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 dÀr de artiklar som haft anknytning till kriget och vÀrldslÀget i stort utvalts till analysen.Resultaten visar att tidningen övervÀgande var en radikalpacifistisk tidning.

Hur pÄverkas vÀgsamfÀlligheter vid Àndrade förhÄllanden? : en jÀmförelse av enskilda vÀgar i Sverige och Finland

Enskilda vÀgar förvaltas av annan Àn stat eller kommun, oftast utgör vÀgen en gemensamhetsanlÀggning dÀr en samfÀllighetsförening har ansvaret. Enligt tidigare lagstiftning grundades vÀgsamfÀlligheter, dessa Àr idag likstÀllda med samfÀllighetsföreningarna men mÄnga vÀgsamfÀlligheter anvÀnder fortfarande gamla andelstal. I vissa fall Àr dessa högst oskÀliga, vilket lett till att vÀgsamfÀlligheten beslutat om nya andelstal utan LantmÀteriets medverkan. Detta kan leda till att uppgifter inte förs in i fastighetsregistret. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva och analysera det svenska systemet rörande enskilda vÀgar och vÀgsamfÀlligheter ur ett internationellt perspektiv samt att undersöka vad medlemmar i dessa föreningar har för Äsikter om bÄde nuvarande och en eventuell förÀndring.

MĂ€klardagen i GĂ€vle som rekryteringsverktyg : Modell och teoriutveckling

Titel - MÀklardagen i GÀvle ? Modell ? och teoriutvecklingNivÄ - Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare - Erik Andersson David Broberg EngstrandHandledare - Jonas KÄgströmDatum - Juni 2010Syfte - VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad det Àr som pÄverkar mÀklarstudenter vid Högskolan i GÀvle nÀr de vÀljer sin framtida arbetsgivare. Vi har valt att undersöka MÀklardagen i GÀvle som rekryteringsverktyg. DÀrutöver har vi Àven för avsikt att undersöka mÀklarföretagens arbete för att nÄ ut till studenterna.Metod - De empiriska data som vi samlade in gjordes med hjÀlp av en enkÀtundersökning till fastighetmÀklarstudenterna pÄ Högskolan i GÀvle. EnkÀtfrÄgorna baserades pÄ olika pÄstÄenden om företagen och deras medverkan, detta för att fÄ ett stÀllningstagande men ocksÄ för att fÄ reda pÄ om studenterna har samma uppfattning som vi.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->