VÄrt syfte med studien Àr ta reda pÄ hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns inflytande. Trots vÄrt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gÄng ha med en kritisk blick och granska om förskolorna lÄter barnen ha sÄ mycket inflytande som filosofin sÀger att de bör ha.VÄr studie bygger pÄ en kvalitativ metod utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjÀlp av öppna intervjuer ville vi fÄnga informanternas egna erfarenheter, Äsikter och arbetssÀtt, utifrÄn deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emilia filosofin, de arbetar pÄ tre olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar att alla informanterna ansÄg att barns inflytande Àr en vÀldigt betydelsefull del av deras arbete, dÀr de bör fÄ möjlighet att pÄverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att lÄta barn ha inflytande var större Àn i realiteten, dÀr det mÄnga gÄnger var pedagogerna som i förvÀg bestÀmt aktiviteter som barnen hade att vÀlja mellan.

Detta Àr en kandidatuppsats vid Företagsekonomiska institutionen pÄ Stockholm Universitet. Uppsatsen behandlar hur olika institutioner som Àr stora Àgare i svenska börsbolag förhÄller sig till incitamentsprogram. Detta Àr ett intressant Àmne att behandla dÄ incitamentsprogram lÀnge har varit ett hett debatterat Àmne dÀr stor vetenskaplig skepticism har riktats mot incitamentsprogram som mervÀrdeskapande verktyg för företagen. För att uppnÄ syftet att fÄ ökad kunskap samt se hur institutionella Àgare förhÄller sig till incitamentsprogram har vi valt att genomföra en kvalitativ analys av text och dokument. FrÀmst har materialet samlats in frÄn de olika institutionella Àgarnas egna PM om Àgarstyrning.

En central tanke i ett tematiskt arbetssÀtt Àr att alla Àmnen integreras till en helhet, dÀr barnen tillÄts att inhÀmta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen SprÄk- och skapande pÄ lÀrarutbildningen vid Högskolan Kristianstad anvÀnds ett tematiskt arbetssÀtt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta pÄ detta sÀtt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har lÀst inriktningen SprÄk- och Skapande i lÀrarutbildningen pÄ Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssÀtt i sin yrkesverksamhet. Vi ville ocksÄ fÄ fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen fÄr för roll i det tematiska arbetssÀttet. Utskrifter frÄn kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare utgjorde utgÄngspunkt för en explorativ bearbetning och analys.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.

I Sverige Àr det omkring 200 000 personer som fÄtt diagnosen demens. LÀkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgÄ till 160 miljoner kronor/Är i Sverige. Att anvÀnda sig utav icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder kan ses som ett alternativ, bÄde ur etisk synpunkt sÄvÀl som ekonomisk. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som finns tillgÀngliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder i omvÄrdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

PersonportrÀttet som genre, dÄ framför allt i landsortspress, Àr ett relativt outforskat omrÄde inom medieforskningen. Syftet med studien Àr att undersöka hur journalister framstÀller mÀn och kvinnor för sina lÀsare, eftersom vi anser att journalister bör vara medvetna om hur framstÀllningar reproducerar normer som i sin tur inte ifrÄgasÀtter gÀllande maktstrukturer, och har ett ansvar att reflektera över detta. VÄr hypotes Àr att mÀn och kvinnor framstÀlls olika pÄ grund av vilket kön de har.Med en grund i social konstruktivism och genusvetenskap, har vi gjort en kvalitativ textanalys pÄ 17 personportrÀtt i de sÄ kallade ?familjesidorna? i tidningarna VÀsterbottens-Kuriren och BorÄs Tidning.Vi undersökte under en tvÄveckorsperiod vilka tillskrivna egenskaper, utifrÄn traditionella manliga och kvinnliga stereotyper, som finns i dessa personportrÀtt. Genom fyra steg; rÄanalys, textanalys, skribentanalys och tidningsanalys, identifierade vi ett flertal mönster i personportrÀtten.

SöktjÀnsten pÄ Gula Sidorna innefattar sökningar pÄ produkter, varor och tjÀnster och dÀr görs tusentals sökningar varje dag. Enligt Eniro finns en del problem med söktjÀnsten och syftet med studien Àr att faststÀlla vilka dessa problem Àr och om systemet med sprÄkteknologiska metoder kan förbÀttra trÀffarnas relevans, omfattning och rankning.Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr om det Àr möjligt att med sprÄkteknologiska metoder förbÀttra sökningen pÄ Gula Sidorna med avseende pÄ trÀffarnas relevans och tÀckning samt rankning av dessa trÀffar, och vilka sprÄkteknologiska metoder som i sÄ fall mest höjer systemets kvalitet utifrÄn anvÀndningssynpunkt, inom ramarna för företagets intressen.Genom lingvistisk analys av en mÄnads sökordssökningar pÄ www.gulasidorna.eniro.se identifierades sju olika problemtyper utifrÄn hur vÀl trÀffarna matchade sökfrasens syntax och semantik. Med bakgrund i systemets existerande struktur och den typ av data som finns lagrad togs ett antal lösningsförslag fram utifrÄn teorier om sprÄkteknologiska metoder i informationssökningssystem. Sju kortsiktiga och fem lÄngsiktiga lösningar presenterades och dess effekter pÄ prestationen vid en eventuell implementering diskuterades. Med nÀmnda förbÀttringsförslag som grund gavs förslag pÄ hur rankningssystemet för Gula Sidorna skulle kunna förbÀttras.Slutsatser som kan dras utifrÄn resultaten Àr att de kortsiktiga lösningarna vid implementering bör kunna lösa drygt hÀlften av de identifierade problemen.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjÀlp av dessa, förmedla en förstÄelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom Àr en diagnos inom autismspektrat. MÀnniskor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sÀtt att se pÄ och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, sÄ krÀvs det att personen uppvisar symtom inom nÄgra av dessa omrÄden: BegrÀnsad förmÄga till socialt umgÀnge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstÄ andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmÀnhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Situationen för torskbestĂ„nden i Östersjön Ă€r idag sĂ„ pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och Ă€ven en del politiker krĂ€ver att ett fiskestopp för torsken genast mĂ„ste införas. Kraven bygger pĂ„ Internationella HavsforskningsrĂ„dets (ICES) rekommendationer, vilka kan sĂ€gas representera den rĂ„dande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frĂ„gan har inte forskarnas rekommendationer lyckats fĂ„ politiskt gehör. Torskens vĂ€g frĂ„n hav till förhandlingsbord Ă€r med andra ord en komplicerad process dĂ€r ett flertal aktörer Ă€r inblandade och relationerna inte alltid Ă€r helt tydliga. Denna studie söker kartlĂ€gga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rĂ„dgivande roll erhĂ„ller ett visst mĂ„tt av politiskt inflytande, men att möjligheterna att pĂ„verka frĂ„gans utgĂ„ng huvudsakligen avgörs av i vilken mĂ„n rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

This essay examines whether, and if so to which extent, the project Export MatureDestination in the Biosphere Reserve VÀnerskÀrgÄrden with Kinnekulle can combine the goalof the tourism industry, i.e. to double tourism between 2010 and 2020, and the goals of theBiosphere reserve, i.e. sustainable societal development and a sustainable biosphere economy.The aim is to examine how key individuals in the project approach sustainable developmentand economic growth, representing the two main interests in the area. Examining the state ofthe two interests the following examples are used: the position of sustainable development inregard to economic growth, the opportunities and challenges in the area and unity concerningthe goals of the tourism development in the region. The study is conducted through qualitativeinterviews with key individuals and a descriptive document analysis of the most importantpolicy documents.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Under det senaste Ärtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer frÄn kusten, frÀmst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun Àr en av Stockholms förorter. Kommunen har under Ären köpt loss tomter i ett kustnÀra omrÄde vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har pÄ uppdrag av kommunen gjort bedömningar av omrÄdets naturvÀrden sÄvÀl som rekreativa vÀrden. Bedömningarna Àr tÀnkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering sÄvÀl som byggnationer i omrÄdet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.