I Sverige Àr det omkring 200 000 personer som fÄtt diagnosen demens. LÀkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgÄ till 160 miljoner kronor/Är i Sverige. Att anvÀnda sig utav icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder kan ses som ett alternativ, bÄde ur etisk synpunkt sÄvÀl som ekonomisk. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som finns tillgÀngliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder i omvÄrdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

PersonportrÀttet som genre, dÄ framför allt i landsortspress, Àr ett relativt outforskat omrÄde inom medieforskningen. Syftet med studien Àr att undersöka hur journalister framstÀller mÀn och kvinnor för sina lÀsare, eftersom vi anser att journalister bör vara medvetna om hur framstÀllningar reproducerar normer som i sin tur inte ifrÄgasÀtter gÀllande maktstrukturer, och har ett ansvar att reflektera över detta. VÄr hypotes Àr att mÀn och kvinnor framstÀlls olika pÄ grund av vilket kön de har.Med en grund i social konstruktivism och genusvetenskap, har vi gjort en kvalitativ textanalys pÄ 17 personportrÀtt i de sÄ kallade ?familjesidorna? i tidningarna VÀsterbottens-Kuriren och BorÄs Tidning.Vi undersökte under en tvÄveckorsperiod vilka tillskrivna egenskaper, utifrÄn traditionella manliga och kvinnliga stereotyper, som finns i dessa personportrÀtt. Genom fyra steg; rÄanalys, textanalys, skribentanalys och tidningsanalys, identifierade vi ett flertal mönster i personportrÀtten.

SöktjÀnsten pÄ Gula Sidorna innefattar sökningar pÄ produkter, varor och tjÀnster och dÀr görs tusentals sökningar varje dag. Enligt Eniro finns en del problem med söktjÀnsten och syftet med studien Àr att faststÀlla vilka dessa problem Àr och om systemet med sprÄkteknologiska metoder kan förbÀttra trÀffarnas relevans, omfattning och rankning.Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr om det Àr möjligt att med sprÄkteknologiska metoder förbÀttra sökningen pÄ Gula Sidorna med avseende pÄ trÀffarnas relevans och tÀckning samt rankning av dessa trÀffar, och vilka sprÄkteknologiska metoder som i sÄ fall mest höjer systemets kvalitet utifrÄn anvÀndningssynpunkt, inom ramarna för företagets intressen.Genom lingvistisk analys av en mÄnads sökordssökningar pÄ www.gulasidorna.eniro.se identifierades sju olika problemtyper utifrÄn hur vÀl trÀffarna matchade sökfrasens syntax och semantik. Med bakgrund i systemets existerande struktur och den typ av data som finns lagrad togs ett antal lösningsförslag fram utifrÄn teorier om sprÄkteknologiska metoder i informationssökningssystem. Sju kortsiktiga och fem lÄngsiktiga lösningar presenterades och dess effekter pÄ prestationen vid en eventuell implementering diskuterades. Med nÀmnda förbÀttringsförslag som grund gavs förslag pÄ hur rankningssystemet för Gula Sidorna skulle kunna förbÀttras.Slutsatser som kan dras utifrÄn resultaten Àr att de kortsiktiga lösningarna vid implementering bör kunna lösa drygt hÀlften av de identifierade problemen.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjÀlp av dessa, förmedla en förstÄelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom Àr en diagnos inom autismspektrat. MÀnniskor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sÀtt att se pÄ och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, sÄ krÀvs det att personen uppvisar symtom inom nÄgra av dessa omrÄden: BegrÀnsad förmÄga till socialt umgÀnge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstÄ andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmÀnhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Situationen för torskbestĂ„nden i Östersjön Ă€r idag sĂ„ pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och Ă€ven en del politiker krĂ€ver att ett fiskestopp för torsken genast mĂ„ste införas. Kraven bygger pĂ„ Internationella HavsforskningsrĂ„dets (ICES) rekommendationer, vilka kan sĂ€gas representera den rĂ„dande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frĂ„gan har inte forskarnas rekommendationer lyckats fĂ„ politiskt gehör. Torskens vĂ€g frĂ„n hav till förhandlingsbord Ă€r med andra ord en komplicerad process dĂ€r ett flertal aktörer Ă€r inblandade och relationerna inte alltid Ă€r helt tydliga. Denna studie söker kartlĂ€gga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rĂ„dgivande roll erhĂ„ller ett visst mĂ„tt av politiskt inflytande, men att möjligheterna att pĂ„verka frĂ„gans utgĂ„ng huvudsakligen avgörs av i vilken mĂ„n rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

This essay examines whether, and if so to which extent, the project Export MatureDestination in the Biosphere Reserve VÀnerskÀrgÄrden with Kinnekulle can combine the goalof the tourism industry, i.e. to double tourism between 2010 and 2020, and the goals of theBiosphere reserve, i.e. sustainable societal development and a sustainable biosphere economy.The aim is to examine how key individuals in the project approach sustainable developmentand economic growth, representing the two main interests in the area. Examining the state ofthe two interests the following examples are used: the position of sustainable development inregard to economic growth, the opportunities and challenges in the area and unity concerningthe goals of the tourism development in the region. The study is conducted through qualitativeinterviews with key individuals and a descriptive document analysis of the most importantpolicy documents.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Under det senaste Ärtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer frÄn kusten, frÀmst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun Àr en av Stockholms förorter. Kommunen har under Ären köpt loss tomter i ett kustnÀra omrÄde vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har pÄ uppdrag av kommunen gjort bedömningar av omrÄdets naturvÀrden sÄvÀl som rekreativa vÀrden. Bedömningarna Àr tÀnkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering sÄvÀl som byggnationer i omrÄdet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Ett av uppdragen som svensklÀrare har Àr att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för elevers motivation till skrivande i svenskÀmnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskÀmnet? Undersökningen baseras pÄ intervjuer av fem elever i Ärskurs nio. Studien bygger pÄ induktiva ansatser dÀr resultatet diskuteras i förhÄllande till teoretiska perspektiv pÄ motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hÄllbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hÄllbar livsmedelskonsumtion konstruerar hÄllbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin bestÄr av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohÄllbarhet ÄlÀggs ta ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Analysen visar att hÄllbarhetsbegreppet stÀndigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska ÄtgÀrder för hÄllbar konsumtion framhÄlls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hÄllbar konsument som med hjÀlp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hÄllbara livsmedelsval och sÀgs behöva hjÀlp genom förenklad kunskap.

BakgrundTrots att dagens lÀroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstÄr ÀndÄ skillnader mellan lÀrares och elevers syn pÄ vad Àmnet svenska innebÀr. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna Àr. Vid inhÀmtande av kunskap Àr motivationen en viktig faktor, dÀr intresset Àr en viktig bestÄndsdel. Nyttan kan hÀr ses som en motivationsfaktor. Syftet Att fÄ en djupare förstÄelse och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattning kring nyttan med Àmnet svenska, vad de anser Àr viktigt och oviktigt, eller vad man lÀgger tyngdpunkten pÄ i förhÄllande till lÀro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvÀmlighetsurval som grund. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har fyra behöriga gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever intervjuats.

Syftet var att undersöka verksamma förskollÀrares tolkning av begreppen tema, tematiskt och Àmnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.FrÄgestÀllningar:Hur tolkar verksamma förskollÀrare tema, tematiskt arbetssÀtt och Àmnesintegrerat?Vad innefattar förskollÀrarna i dessa begrepp?Gör förskollÀrarna nÄgon skillnad pÄ dessa begrepp och i sÄ fall, hur?Vilka, tycker förskollÀrarna, Àr krav för tema och tematiskt arbetssÀtt?Vilka fördelar ser förskollÀrarna med att arbeta med tema, tematiskt och Àmnesintegrerat?Metod för datainsamling Àr intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som nÄgot positivt och efterstrÀvansvÀrt med flera fördelar. En fördel var att det hjÀlpte pedagogen att hitta en utgÄngspunkt och att rama in ett omrÄde som sedan kopplades till olika Àmnen och viktiga aspekter ifrÄn lÀroplanen. FörskollÀrarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, sÄsom att verksamheten skulle utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lÀttare att sÀtta ord pÄ tematiskt arbetssÀtt och förklarade det som att det tema man för tillfÀllet har finns i all verksamhet, vilket ger en röd trÄd och sammanhang.