Syfte: Tidigare forskning visar att de nyckeltal som företag presenterar i sina hĂ„llbarhetsredovisningar Ă€r svĂ„ra att jĂ€mföra, dessutom uttrycker nĂ€ringslivet en svĂ„righet vid val av nyckeltal dĂ„ flertalet motstridiga intressen beaktas. PĂ„ basis av problemet med jĂ€mförbarhet samt den svĂ„righet som nĂ€ringslivet uttryckt vid val av nyckeltal syftar denna studie till att klargöra vilka typer av avvĂ€gningar som görs vid val av nyckeltal. Ändrade lagkrav kommer leda till att 2 000 svenska företag blir tvungna att hĂ„llbarhetsredovisa, vilket stĂ€rker relevansen för studien. Det primĂ€ra syftet med studien Ă€r att undersöka vilka subjektiva avvĂ€gningar som görs vid framtagande av nyckeltal. Studiens delsyfte Ă€r att klargöra om redovisningens VD-brev Ă„terspeglar de avvĂ€gningar som görs vid framtagandet av nyckeltal.

Detta arbete utgör en sammanhÄllen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framvÀxt i Sverige, vilket Àr en viktig förutsÀttning för utvecklingen av sÀkra offentliga elektroniska tjÀnster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har omrÄdet med tiden kommit att prÀglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och förestÀllningar. Studiens bidrag Àr att beskriva och analysera framvÀxten av den svenska e-legitimationen med hjÀlp av de tre analysperspektiven deltagande, förestÀllningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. SÀrskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010.

Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ?[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmÄgor och intressen utan begrÀnsningar utifrÄn stereotypa könsroller? (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges Àven att pedagogers förvÀntningar och sÀtt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte Àr att undersöka, med tanke pÄ lÀroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet sÀger sig arbeta med genus- och jÀmstÀlldhet.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförÀndringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförÀndringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige bÄde inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgÄ och tillÀmpningen av dessa. Anpassningen till klimatförÀndringens konsekvenser innebÀr lÄngsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger ocksÄ till stor del i förutseendet av riskerna, sÀker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att sÀkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsÄtgÀrder. Den fysiska planeringen Àr verktyget för att planera och utforma samhÀllet.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Detaljhandeln Àr en bransch i stÀndig utveckling och konkurrensen blir allt hÄrdare. För att en butik ska överleva krÀvs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bÀsta Àr viktigt och det gÀller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid Àr förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen anvÀnder sig av mÄl och prestationsmÄtt, frÀmst av finansiell karaktÀr, och icke-finansiella mÄl och mÄtt kommer i skymundan. Inom detaljhandeln Àr dock icke-finansiella mÄl och mÄtt, sÄsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Uppsatsen berör detaljplaneprocessen i Stockholms stad. Syftet Àr att undersöka hur detaljplaneprocessen Àr utformad, identifiera problem som fördröjer processen samt diskutera eventuella effektiviseringsÄtgÀrder. För att besvara syftet har fallstudier genomförts av byggprojekten LövholmsvÀgen i Gröndal, kvarter Kolbottnen i HagsÀtra samt PepparvÀgen i HökarÀngen. Byggprojekten har studerats kvalitativt i form av arkivstudier och intervjuer. Uppsatsen tillÀmpar processteori som analysmodell med fokus pÄ effektivisering.I slutsatsen redovisas sju faktorer som kan bidra till lÀngre detaljplaneprocesser: resursbrist, konjunkturlÀge, grönomrÄden, praktiska utmaningar, motstridiga intressen, förÀndrade omstÀndigheter samt involvering av rÀtts- och beslutsinstanser.

Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg Àn killar i samtliga Àmnen utom i Àmnet Idrott och hÀlsa. NÀr det gÀller elevers betyg i idrottsÀmnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. DÄ skolan, enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och mÀn ska ha lika rÀtt och möjligheter Àr det intressant att ta reda pÄ vad snedfördelningen av betygen kan bero pÄ. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsÀttningen i Àmnet Idrott och hÀlsa reproducerar ojÀmlikhet, och i sÄ fall hur.För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, sÄsom betyg i förhÄllande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhÄllande till undervisningens innehÄll, har vi gjort en enkÀtundersökning med elever i Är 9. Vi har Àven gjort intervjuer med idrottslÀrare för att fÄ en djupare förstÄelse för hur bedömningen och betygsÀttningen sker i Àmnet Idrott och hÀlsa.VÄr studie visar att bedömning och betygsÀttning i Àmnet Idrott och hÀlsa Àr starkt fokuserad pÄ elevers fÀrdigheter.

Denna studie har resulterat i ett nytt koncept med tillhörande design för hur individualiserad informationspresentation till förare i bilar skulle kunna se ut. Designen har framkommit genom litteraturstudier, State of the Art studier om informationssystem i dagens nya bilar, domÀnexpertintervjuer och anvÀndarstudier i form av Goal Directed Design. Slutligen utvÀrderades designen. Litteraturstudierna gav en god grund för vilken informationspresentation som finns i bilar idag. State of the Art studierna resulterade i en sammanfattning av nya informationssystem som fanns i tre nya bilar frÄn tre olika bilmÀrken.

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

Inom skogsnÀringen sker idag en omfattande strukturomvandling. FrÄn att ha varit en fragmenterad bransch med mÄnga smÄ aktörer gÄr nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker Àven en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bÀttre möta omvÀrldens krav. Bland annat Àgar-strukturen Àr under förÀndring genom att externa Àgare bjuds in i olika utstrÀckning.

VÄrt syfte med studien Àr ta reda pÄ hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns inflytande. Trots vÄrt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gÄng ha med en kritisk blick och granska om förskolorna lÄter barnen ha sÄ mycket inflytande som filosofin sÀger att de bör ha.VÄr studie bygger pÄ en kvalitativ metod utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjÀlp av öppna intervjuer ville vi fÄnga informanternas egna erfarenheter, Äsikter och arbetssÀtt, utifrÄn deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emilia filosofin, de arbetar pÄ tre olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar att alla informanterna ansÄg att barns inflytande Àr en vÀldigt betydelsefull del av deras arbete, dÀr de bör fÄ möjlighet att pÄverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att lÄta barn ha inflytande var större Àn i realiteten, dÀr det mÄnga gÄnger var pedagogerna som i förvÀg bestÀmt aktiviteter som barnen hade att vÀlja mellan.

Detta Àr en kandidatuppsats vid Företagsekonomiska institutionen pÄ Stockholm Universitet. Uppsatsen behandlar hur olika institutioner som Àr stora Àgare i svenska börsbolag förhÄller sig till incitamentsprogram. Detta Àr ett intressant Àmne att behandla dÄ incitamentsprogram lÀnge har varit ett hett debatterat Àmne dÀr stor vetenskaplig skepticism har riktats mot incitamentsprogram som mervÀrdeskapande verktyg för företagen. För att uppnÄ syftet att fÄ ökad kunskap samt se hur institutionella Àgare förhÄller sig till incitamentsprogram har vi valt att genomföra en kvalitativ analys av text och dokument. FrÀmst har materialet samlats in frÄn de olika institutionella Àgarnas egna PM om Àgarstyrning.

En central tanke i ett tematiskt arbetssÀtt Àr att alla Àmnen integreras till en helhet, dÀr barnen tillÄts att inhÀmta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen SprÄk- och skapande pÄ lÀrarutbildningen vid Högskolan Kristianstad anvÀnds ett tematiskt arbetssÀtt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta pÄ detta sÀtt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har lÀst inriktningen SprÄk- och Skapande i lÀrarutbildningen pÄ Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssÀtt i sin yrkesverksamhet. Vi ville ocksÄ fÄ fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen fÄr för roll i det tematiska arbetssÀttet. Utskrifter frÄn kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare utgjorde utgÄngspunkt för en explorativ bearbetning och analys.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.