Fildelning och dess koppling till piratkopiering Àr ett Àmne som ligger högaktuellt i vÄrt samhÀlle vad det gÀller kultur, lagstiftning, teknikutveckling och musikdistribution.I dagslÀget talas det frekvent om unga som jublar och anvÀnder fildelningsprogram för att ladda ner mÀngder av "gratis" musik frÄn Internet, samtidigt som skivbolagen förlorar stora summor pengar. VÄr undersökning syftar till att belysa tvÄ skivbolags bemötande av denna komplicerade utveckling utifrÄn ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv.Det nÄgot obestÀmda begreppet Issues Management har satts i fokus för undersökningen. Issues Management kan i korthet beskrivas som en funktion inom Public Relations som innefattar en identifikation, planering och bemötande av en angelÀget i syfte att möjliggöra en organisations anpassning till samhÀllsförÀndringar, istÀllet för att strÀva emot dem. Samtidigt ger uppsatsen argument för att angelÀgenheten som dykt upp kan vara sÄ problematisk att den i sin tur kan pÄverka den tillÀmpade PR-modellen. För de undersökta skivbolagen skulle detta innebÀra en förÀndring frÄn ett asymmetriskt arbete i riktning mot ett mer symmetriskt arbete.I skivbolagens strategiska arbete verkar det för nuvarande inte finnas mycket förstÄelse för att klyftan mellan konsumenter och skivbolag, vad det gÀller fildelning, kan mötas genom att utröna gemensamma intressen i ett vinna-vinna-lÀge..

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger anvÀnder inomhusmiljön för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet, samt pÄ vilka sÀtt inomhusmiljön Àr tillgÀnglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. FrÄgestÀllningarna har varit hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet men Àven hur tillgÀnglig miljön Àr för barnen. Detta sett utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, dÀr lÀrande sker i samspel med andra. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, pÄ fyra olika kommunala förskolor i tvÄ skilda kommuner, en större och en mindre.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations pÄ ABB AB. Studien bygger pÄ tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin bestÄr av tvÄ delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt Àr och vad det innebÀr att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

Urbana omrÄden Àr komplexa strukturer som styrs av mÄnga olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana omrÄdena allt fler. VÀldsbefolkningen vÀxer och fler mÀnniskor vÀljer att leva och bo i stÀder. Den pÄgÄende urbaniseringen innebÀr att det just nu bor över 3,5 miljarder mÀnniskor i vÀrldens stÀder och samhÀllen, vilket Àven stÀller krav pÄ staden som hÄllbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna omrÄden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa omrÄden Àr just trÀden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).

Syftet med uppsatsen var frĂ€mst att beskriva gĂ€llande rĂ€tt i frĂ„ga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens omrĂ„desbestĂ€mmelser och skogsvĂ„rdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rĂ€ttslĂ€get för skog ovan fjĂ€llnĂ€ra grĂ€nsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvĂ„rdslagen (SVL) som avser tillstĂ„ndskrav pĂ„ avverkning samt hĂ€nsyn till natur- och kulturmiljövĂ„rdens intressen. Detta var sĂ€rskilt intressant dĂ„ den rĂ„dande uppfattningen varit att fjĂ€llnĂ€ra skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde Ă€ven att analysera ett beslut om avverkningstillstĂ„nd för tvĂ„ omrĂ„den med fjĂ€llnĂ€ra skog med höga naturvĂ€rden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rĂ€ttslĂ€get. Uppsatsen Ă€r en juridisk analys och ett antal grundlĂ€ggande problem upptĂ€cktes under arbetets gĂ„ng, bl.a.

Genom att anvÀnda en traditionell juridisk metod presenterar vi i detta arbete en utredning kring principalansvaret och arbetstagarens skadestÄndsansvar. Principalansvaret, som fÄr anses vara en viktig huvudregel inom den svenska skadestÄndsrÀtten, Äterfinns i SkL 3kap. 1§ och den innebÀr att arbetsgivaren ansvarar för en skada som dennes arbetstagare vÄllat i tjÀnsten. I SkL 4kap. 1§ finns ett viktigt undantag frÄn principalansvaret, arbetstagarens skadestÄndsansvar.

Riskmiljön i dagens samhÀlle Àr under stÀndig förÀndring och pÄverkar mÀnniskan i bÄde privat- och arbetslivet. Det blir allt viktigare för företag och organisationer att arbeta förebyggande mot risker som pÄverkar sÀkerhetsfrÄgor, miljöfrÄgor och ekonomiska intressen. Ett arbetssÀtt för att analysera och hantera en verksamhets riskmiljö Àr Risk Management. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur Helikopterflottiljen Malmen och Scania AB arbetar med Risk Management med fokus pÄ miljöarbete. Studien bygger pÄ tvÄ fallstudier som har utförts genom kvalitativa intervjuer.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.

HjÀrtsvikt Àr ett vanligt förekommande sjukdomstillstÄnd som krÀver livslÄng behandling. LivsstilsförÀndringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stÀrker hjÀrtats funktion och har en god effekt för patienter med hjÀrtsvikt. Sjukdomen innebÀr oförutsÀgbara symtom som kan leda till begrÀnsningar och förÀndringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förÀndrade livssituationen kan vara till hjÀlp för sjuksköterskan i omvÄrdnaden.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund nÀr det gÀller de demokratiskavÀrderingarna som vÄrt samhÀlle vilar pÄ Àr det viktigt att barnen fÄrmöjlighet att ha inflytande och pÄverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i Äldrarna 1-6.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser pedagogerna pÄ barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna nÀr det gÀller barns inflytandeoch pÄverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ med hjÀlp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgÄr att pedagogerna pÄ olika sÀtt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna lÄter barnen fÄrpÄverka sin situation och att de Àr uppmÀrksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara pÄ barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berÀttar om kring barns inflytande Àr bÄdesituationer dÄ pedagogerna intar bÄde barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer dÄ det har fungerat bra och dÄdet har fungerat mindre bra.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ungdomar upplever betydelsen av sina förÀldrars engagemang för ungdomarnas eget vÀlbefinnande. Hur tillgÀngliga upplever ungdomarna att deras förÀldrar Àr; hur upplever ungdomarna deras samspel med förÀldrarna och hur upplever ungdomarna det sociala stöd de fÄr frÄn sina förÀldrar? I studien har Ätta ungdomar intervjuats om hur de upplever sina förÀldrars engagemang och samspel. Av intervjuerna har det bland annat framkommit att samtliga ungdomar ville spendera mer tid med sina förÀldrar, att de ville ha möjligheten att prata med sina förÀldrar om allt och att de gÀrna gjorde saker tillsammans. I diskussionen dras slutsatser att ungdomarna i denna studie upplevde att de mÄdde bÀttre om de hade möjligheten att pratar med sina förÀldrar.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i LuleÄ kommun förhÄller sig till begreppet entreprenörskap och om och i sÄdana fall hur det integreras i verksamheten. Vi har brutit ned syftet i tre forskningsfrÄgor: Vilken betydelse lÀgger pedagogerna i begreppet entreprenörskap? Vilka attityder till begreppet har pedagogerna? Samt har entreprenörskap integrerats i förskoleverksamheten? I sÄdana fall hur? Den teoretiska aspekten vi valt i denna studie Àr fenomenografin eftersom det Àr pedagogernas tankar vi Àr ute efter. Vi har Àven valt att ha med det sociokulturella perspektivet dÄ det styrker vikten av det sociala samspelet och att andra mÀnniskor Àr viktiga för lÀrandet och den sociala utvecklingen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex olika förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor i LuleÄ kommun.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett arbete med BalthazarlÄdan som ett fÀrdigdefinierat material innehÄllande enkla kemiska experiment. Det fÀrdigdefinierade materialet, BalthazarlÄdan innehÄller experiment om vattnets aggregationsformer och ytspÀnning, material till experimenten samt förklaringar till experimenten. Genom individuella semistrukturerade intervjuer sÄ har svar pÄ följande frÄgor sökts: Vilka tankar har pedagoger kring att arbeta med ett fÀrdigdefinierat material, en lÄda med enkla kemiska experiment? Vilka fördelar respektive nackdelar upplever pedagoger med att arbeta utifrÄn ett fÀrdigdefinierat material i förskolan? Vilka tankar har pedagoger om det fÀrdigdefinierade materialet som en inspirationskÀlla kring arbetet med kemi i förskolans verksamhet? Resultatet visar att pedagogerna har arbetat med BalthazarlÄdan pÄ olika sÀtt, antingen genom barnens intressen eller för att fÄ barnen intresserade av kemi. Alla pedagogerna ser mÄnga fördelar att arbeta med kemi i verksamheten utifrÄn BalthazarlÄdan.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden pÄ Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönomrÄdet, beskriva dess förvaltningsmÀssiga planer och ÄtgÀrder, samt vÀga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkomrÄdet tillhandahÄller en hög ekologisk status. En fÀltundersökning gjordes dÀr tre inventerade naturytor pÄ 100 kvm har studerats utifrÄn antalet vÀxtarter, i koppling till ett större delomrÄde dÀr det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre omrÄden har benÀmnts som BerghÀllsomrÄde, Traditionellt skött park samt TrÀdgÄrdsodlingsomrÄde, efter hur de förvaltas.