LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

Barn har olika intresse av att lÀsa, vissa lÀser mycket och andra mindre. NÄgra tycker om att lÀsa skönlitterÀra böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt lÀsintresse Àr det viktigt att lÀrarna tillvaratar elevernas lÀsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur valet av de texter som anvÀnds i undervisningen gÄr till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört en enkÀtundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lÀrare. Studien har utförts pÄ samma skola i tvÄ klasser i Ärskurs fem.

VÄr undersöknings syfte var att ta reda pÄ vilka erfarenheter klasslÀrare i grundskolan har om sÀrskoleintegrering. Vi hade tre frÄgestÀllningar som vi ville fÄ svar pÄ. NÀr Àr en sÀrskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan nÀr det gÀller arbetet för en lyckad sÀrskoleintegrering? Vad krÀvs för en lyckad integrering? För att fÄ svar pÄ undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer pÄ tre klasslÀrare som alla undervisade elever som Àr sÀrskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svÄrdefinierat, vi fick följande svar: En sÀrskoleelev Àr integrerad dÄ den gÄr i en skola i sin nÀrmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrÄn egna förutsÀttningar, enligt tvÄ respondenter.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

BAKGRUND: Det Àr av stor vikt att arbeta med barns inflytande och meddemokratiska processer eftersom detta stÄr tydligt i förskolansstyrdokument. Forskning visar flera positiva effekter av attinvolvera barnen i den pedagogiska verksamheten.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger pÄ tre förskolor arbetar medbarns inflytande och demokratiska processer, samt vadpedagogerna anser om barns möjligheter till inflytande. Vi villÀven undersöka hur barnen upplever sina möjligheter tillinflytande i förskolans verksamhet.METOD: Vi har anvÀnt oss av metoderna self report, observation ochintervju. Vi har genomfört bÄde barnintervjuer ochpedagogintervjuer, dessa genomfördes pÄ tre förskolor. Vigenomförde totalt 15 barnintervjuer och 7 pedagogintervjuer ochlÀmnade ut 8 self reports.RESULTAT: I vÄrt resultat kom vi fram till att pedagogerna pÄ de treundersökta förskolorna försöker arbeta aktivt med barns inflytande.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhÀllet. I takt med att samhÀllet förÀndras har ocksÄ elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till sprÄklÀrare observerat att kunskapsnivÄn inom Àmnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs nio anser att de lÀr sig engelska bÀst och hur formellt och informellt lÀrande pÄverkar deras sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet och studiens frÄgor har vi anvÀnt oss bÄde av en kvantitativ metod i form av en enkÀt med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

Under en vÀldigt lÄng tid har begreppen marknad och organisation studerats var för sig. Perspektiv och koncept som skulle kunna tillföra nÄgot tillsammans har systematiskt inte tillÄtits korsbefrukta varandra kunskapsmÀssigt. Vi har valt att inte strypa den möjligheten, utan istÀllet anvÀnda oss utav den, vilket innebÀr att vi ser och identifierar liknande krafter och fenomen i en marknad som mÄnga gÄnger finns inom företaget likvÀl som utanför företaget. Försök har gjorts under senaste Ären att tilldela organisation/företag egenskaper som mer pÄminner om marknaden eller som det brukar uttryckas, en mer dynamisk organism. Vi har valt att följa detta synsÀtt genom att se bortom teoretiska modellers barriÀrer för att se om det finns kunskap att inhÀmta.

Titel:En studie om styrelsens oberoendeProblem:Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhÄllande till bolaget och Àgarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika frÄn koden pÄ denna punkt. Ett av kodens syften Àr att bidra till en förbÀttrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska nÀringslivet. För att uppnÄ det blir frÄgan om hur viktigt det Àr att styrelsen Àr oberoende i förhÄllande till Àgarna aktuell.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att klargöra om det Àr viktigt och, om sÄ Àr fallet, varför det Àr viktigt att styrelsen i ett aktiebolag Àr oberoende i förhÄllande till bolagsledningen och bolagets Àgare.Metod: Författarna ska besvara sina frÄgestÀllningar genom en undersökning av Ärsredovisningar frÄn samtliga bolag pÄ OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden frÄn branschinsatta personer. Författarna anvÀnder bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metodik.Resultat:Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större Àgarna.Författarna anser Àven att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större Àgare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara pÄ samtliga aktieÀgares intressen..

Bakgrund och problem: Det har lÀnge varit populÀrt bland de inhemska börsbolagen att anvÀnda olika typer av ersÀttningar som ett sÀtt att motivera sina anstÀllda. Under början av 2000-talet uppdagades ett antal bolagsskandaler som gjorde att allmÀnheten började se bonussom ett begrepp för ohederlighet. Bland förlorarna i dessa skandaler var aktieÀgarna som nÀr kurserna föll förlorade de delar av sitt sparade kapital.Syftet och avgrÀnsningar: Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn ett aktieÀgarperspektiv undersöka hur den kortsiktiga rörliga ersÀttningen för svenska börsföretags verkstÀllande direktörer förhÄller sig till Àgarnas intressen. Samt att analysera hur detta har Àndrats över tiden. Undersökningen kommer enbart att omfatta rörlig lön till företagens verkstÀllande direktörer pÄ Stockholmsbörsens A-lista.Metod: Den data som kommer att inhÀmtas i den hÀr uppsatsen kommer ifrÄn Ärsredovisningar, artiklar och en intervju.

Studiens syfte Àr att undersöka pojkars attityder och intressen till lÀsning. Den baseras pÄ intervjuer med nio pojkar i Ärskurs fem utifrÄn följande frÄgestÀllningar: vilka faktorer upplever pojkar pÄverkar deras intresse för lÀsning, hur anser pojkar att lÀraren pÄverkar deras lÀsintresse samt vilken typ av texter vÀljer pojkar att lÀsa? Arbetet Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med pojkar frÄn tvÄ olika klasser. Studien utgÄr frÄn teorin literacy, vilket betyder lÀs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjÀlp av fenomenografi som Àr en sjustegsmodell för dataanalys.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Även tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Papperstidningarnas popularitet har sjunkit i takt med att webbens har ökat. NyhetsorganisationersÄsom tidningar har haft svÄrt för att anpassa sig till denna förÀndring och har historiskt sett anvÀntinternet som ett medium för envÀgskommunikation. De försöker nu slÄ sig in i sociala nÀtverk menutnyttjar inte kanalerna till sin fulla potential. Denna studie undersöker vilka nyttor lokaltidningar sermed Facebook och Twitter; tvÄ nÀtverk med samma karaktÀr men med olika anvÀndargrupper. Facebookbygger pÄ personliga relationer medan Twitter bygger pÄ nÀtverk av gemensamma intressen.En förstudie har genomförts för att undersöka utbredningen av tidningarnas anvÀndning av Facebookoch Twitter, och visar att de flesta anvÀnder dessa nÀtverk och att Facebook Àr vanligast.

Vissa omrÄden i Sverige har blivit stark efterfrÄgade pÄ grund av dess lÀge och en ökad befolkning. En rapport frÄn RiksantikvarieÀmbetet visar statistiken att övervÀgande delen av vÄra kust- och skÀrgÄrdsomrÄden Àr mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och dÀrmed ökar behovet av nya bostÀder stÀndigt. Vilka omrÄden och vilken mark tas i ansprÄk för detta ÀndamÄl? Boverket redogör för att bristen pÄ fria ytor i tÀtorterna gör att grönomrÄden tas i ansprÄk i större utstrÀckning vilket kan pÄverka invÄnarnas tillgÄng till grönomrÄden.

Denna uppsats utgÄr frÄn perspektiv och intressen hos en döv, blivande lÀrare i idrott och hÀlsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingÄr musik, rytm, dans och rörelse, förutom i Àmnet musik ocksÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, sÄ nÀr som pÄ att Àmnet musik ersÀtts av Àmnet rörelse och drama. Vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa Àr mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort frÄn Àmnet i specialskolan. Syftet med min uppsats Àr att ge exempel pÄ hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och pÄverka barnen.