Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Även tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Denna undersökning stÀller frÄgan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar nÀrmare pÄ betydelsebÀrande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet Àr att skapa ett medvetet och kritiskt tÀnkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det Àr viktigt att förstÄ bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen nÀr den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

En organisation Àr en arena för mÄnga mÀnniskor dÀr alla har olika synsÀtt, erfarenheter och intressen. Detta kan ibland ligga till grund för att konflikter uppstÄr. Det finns forskning som menar att alla mÀnniskor nÄgon gÄng under sin livstid mer eller mindre kommer att befinna sig i en konfliktsituation.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur chefer i tvÄ olika organisationer upplever konflikter och konflikthantering. De tvÄ organisationerna Àr ett sjukhus och polisen. Vi valde att genomföra undersökningen utifrÄn ett ledningsperspektiv dÄ vi anser att chefer Àr nyckelpersonerna för att hjÀlpa personalen med att nÄ fram till lösningar om de inte kan lösa en konflikt sjÀlva.

Studiens syfte Àr att beskriva lÀrares uppfattning och erfarenheter av faktorer som pÄverkar möjligheten att stötta och hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter, samt ge dem en god KASAM. Studien ger en överblick över tidigare forskning, samt en beskrivning av den salutogena teorin och KASAM. Med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer har jag studerat hur matematik-lÀrare i skolÄr 6-9 kan gynna KASAM hos elever i matematiksvÄrigheter. Studien beskriver lÀrarnas Äsikter i ett övergripande perspektiv, att se eleven i ett helhetsperspektiv, och ocksÄ arbetssÀtt och strategier för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna. Studien beskriver Àven faktorer lÀrarna anser vara försvÄrande för att gynna KASAM hos elever i svÄrigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten pÄ en samstÀmmighet hos lÀrarna om vikten av att se hela mÀnniskan. En god kunskap om, och relation till eleven anses vara grundlÀggande för att gynna KASAM, samt att eleven ges möjlighet att uppleva trygghet och delaktighet, bÄde bland vuxna och kamrater.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förĂ€ndrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskĂ„dlig och konkret bild för lĂ€saren har tre parametrar belysts dessa Ă€r uppgifter, resurser och materiel. En avgrĂ€nsning i tid har gjorts dĂ„ jag avser rikta in min analys pĂ„ tre Ă„rtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förĂ€ndrats sen Kalla krigets slut?    Östersjömarinen var som störst i slutet pĂ„ Kalla kriget.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare möjliggör att eleverna uppnÄr mÄlen, bÄde strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, med hjÀlp av att individanpassa undervisningen. För att kunna individanpassa undervisningen krÀvs det först att man ser elevens behov och sedan tillgodoser dem. UtifrÄn litteraturen sÄ fann jag att det Àr vÄr skyldighet att anpassa undervisningen och att detta krÀvs för att alla elever ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Litteraturen visade Àven pÄ att det Àr ett uppdrag som lÀrare anser Àr svÄrt och som tar mycket tid. Jag genomförde min studie pÄ en skola dÀr jag genomförde kvalitativa intervjuer med sex lÀrare frÄn Är 1-6.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

För att fastighetsmÀklare ska fÄ arbeta med förmedling pÄ en yrkesverksam nivÄ krÀvs att denne har registrerat sig i enlighet med FML. Det ligger pÄ fastighetsmÀklarinspektionen att utöva tillsyn över landets fastighetsmÀklare och bevilja registrering till dem som har uppfyllt kraven. MÀklare ska agera som en opartisk mellanman och iaktta bÄde köparnas och sÀljarnas intresse. Det Àr trots detta accepterat att mÀklare tillgodoser en sÀljares intresse med extra varsamhet. FastighetsmÀklaren ska förbli opartisk och inte försÀtta sig i sÄdana situationer dÀr denna kan komma att bli manad att agera för det egna intresset istÀllet för sÀljares och köpares intressen.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

Bakgrund och problem: I Sverige bor nÀstan var femte person i en bostadsrÀttslÀgenhet. Trots detta Àr kunskapen om vad det innebÀr att vara bostadsrÀttshavare mÄnga gÄnger brist-fÀllig hos gemene man. Som bostadsrÀttshavare Àr men ocksÄ delÀgare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte Àr att Àga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebÀr boendeformen bÄde frihet och stora möjligheter men det finns ocksÄ risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar nÄgra av de redovisningsfenomenen som uppstÄr i en bostads-rÀttsförening. UtgÄngspunkten Àr sjÀlva bostadsrÀttsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus Àr förstÄelse och olika kommunikativa aspekter pÄ den ekonomiska redovisning-en.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att fÀrre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och mÄnga har svÄrt att se meningen med innehÄllet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte Àr naturvetenskapen i sig som eleverna avfÀrdar utan att det mer handlar om hur innehÄllet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar mÄnga ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och stÀller bland annat frÄgor till olika medier dÀr forskare bemöter och svarar pÄ allmÀnhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjÀlp av innehÄllsanalys. Urvalet Àr hÀmtat frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frÄgor.

BakgrundDet optimala för barns lÀrande Àr att de fÄr vistas i den miljön som lÀmpar sig bÀst för ÀndamÄlet. Barn skapar kunskap och lÀr genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsÀttningar för barns lÀrande mÄste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det Àr de vill att barnen ska lÀra. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lÀra sig utifrÄn sina erfarenheter. LÀrandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig.

Vissa omrÄden i Sverige har blivit stark efterfrÄgade pÄ grund av dess lÀge och en ökad befolkning. En rapport frÄn RiksantikvarieÀmbetet visar statistiken att övervÀgande delen av vÄra kust- och skÀrgÄrdsomrÄden Àr mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och dÀrmed ökar behovet av nya bostÀder stÀndigt. Vilka omrÄden och vilken mark tas i ansprÄk för detta ÀndamÄl? Boverket redogör för att bristen pÄ fria ytor i tÀtorterna gör att grönomrÄden tas i ansprÄk i större utstrÀckning vilket kan pÄverka invÄnarnas tillgÄng till grönomrÄden.

VÀrlden stÄr inför en utmaning vad gÀller livsmedelsförsörjningen. I SkÄne finns nÄgra av vÀrldens bÀsta jordar och gynnsamt klimat för livsmedelsproduktion. SkÄne Àr Àven en tillvÀxtregionen vilket innebÀr att det Àr mÄnga intressen som slÄss om den begrÀnsade resursen mark som finns. Den hÀr studien fokuserar pÄ hur kommunerna i SkÄne förhÄller sig till jordbruksmark i översiktsplaneringen. Syftet med studien har varit att visa pÄ hur skÄnska kommuner hanterar resursen jordbruksmark i översiktsplaneringen.

Det har skett ovanligt mÄnga arenabyggen i Sverige under den senaste tioÄrsperioden dÄ kraven frÄn elitklubbarna blivit allt högre pÄ arenornas utformning, standard och sÀkerhet. DÄ det byggts arenor i olika storlekar över hela Sverige Àr det ett intressant Àmne att titta nÀrmare pÄ hur finansieringen ser ut bakom arenabyggena och vilka det Àr som investerar i arenor.VÄr uppsats har valt att fokusera pÄ tvÄ aktuella projekt i StockholmsomrÄdet, Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan vid Globen. Uppsatsen behandlar frÄgorna kring vilka intressen och roller som de olika aktörer har vid arenabyggen och hur de pÄverkar finansieringen. FrÄgan besvaras med hjÀlp av tillgÀnglig information om projekten samt med hjÀlp av genomförda intervjuer med aktörer som Àr inblandade i projekten.Efter utförda intervjuer och analys av dessa kom vi fram till att det frÀmst finns tvÄ olika typer av roller som aktörerna har i arenaprojekten och att deras roller pÄverkar finansieringen pÄ olika sÀtt. De tvÄ olika rollerna bestÄr av dels en mer lÄngsiktig roll som inte enbart gÄr in i projektet av ekonomiska skÀl, och dels en roll som förvisso kan se lÄngsiktigt pÄ projektet, men som Àven ser mer till det ekonomiska resultatet.