UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Papperstidningarnas popularitet har sjunkit i takt med att webbens har ökat. NyhetsorganisationersÄsom tidningar har haft svÄrt för att anpassa sig till denna förÀndring och har historiskt sett anvÀntinternet som ett medium för envÀgskommunikation. De försöker nu slÄ sig in i sociala nÀtverk menutnyttjar inte kanalerna till sin fulla potential. Denna studie undersöker vilka nyttor lokaltidningar sermed Facebook och Twitter; tvÄ nÀtverk med samma karaktÀr men med olika anvÀndargrupper. Facebookbygger pÄ personliga relationer medan Twitter bygger pÄ nÀtverk av gemensamma intressen.En förstudie har genomförts för att undersöka utbredningen av tidningarnas anvÀndning av Facebookoch Twitter, och visar att de flesta anvÀnder dessa nÀtverk och att Facebook Àr vanligast.

Vissa omrÄden i Sverige har blivit stark efterfrÄgade pÄ grund av dess lÀge och en ökad befolkning. En rapport frÄn RiksantikvarieÀmbetet visar statistiken att övervÀgande delen av vÄra kust- och skÀrgÄrdsomrÄden Àr mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och dÀrmed ökar behovet av nya bostÀder stÀndigt. Vilka omrÄden och vilken mark tas i ansprÄk för detta ÀndamÄl? Boverket redogör för att bristen pÄ fria ytor i tÀtorterna gör att grönomrÄden tas i ansprÄk i större utstrÀckning vilket kan pÄverka invÄnarnas tillgÄng till grönomrÄden.

Denna uppsats utgÄr frÄn perspektiv och intressen hos en döv, blivande lÀrare i idrott och hÀlsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingÄr musik, rytm, dans och rörelse, förutom i Àmnet musik ocksÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, sÄ nÀr som pÄ att Àmnet musik ersÀtts av Àmnet rörelse och drama. Vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa Àr mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort frÄn Àmnet i specialskolan. Syftet med min uppsats Àr att ge exempel pÄ hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och pÄverka barnen.

Uppsatsens syfte rör personliga intressen till viss del. Intresse av barn och ungdom tillsammans med viljan att se hur tron pÄverkas av Äldersskillnader. Genom en intervju med Ätta informanter kom resultatet att bli omfattande, med tydliga spÄr av skillnader och likheter i sÀtt att tro beroende pÄ informantens Älder. Syftet kom dÀrigenom att uppfyllas. Vidare berÀttar bakgrundsfakta om hur just barn och ungdomar i vissa Äldrar tÀnker beroende pÄ utveckling av hjÀrnan, utan att ta omfattande hÀnsyn till kön eller social bakgrund.

Den senaste tidens klimatutveckling har pÄverkat situationen i Arktis. För 10 Är sedan hade de arktiska lÀnderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgÀngliga omrÄden blir nu tillgÀngliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer anstrÀngd ekonomi för de nordiska lÀnderna ökar viljan att finna militÀra samarbeten för att fÄ ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien Àr att belysa vilka olika nationella övervÀganden och intressen som kan pÄverka Sverige, Norge och Danmarks syn pÄ Arktis samt hur detta kan pÄverka ett marint samarbete i omrÄdet.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument frÄn Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i lÀndernas syn pÄ Arktis. MÄl/intresse, sÀkerhetshot, medel och marinförmÄga analyseras varefter tre scenarion ÄskÄdliggör marina samarbetsomrÄden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del rÄder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn pÄ sÀkerhetshot i Arktis frÄn svensk och norsk syn.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön pÄ förskolor och vilka förutsÀttningar och hinder för barns utveckling och lÀrande som miljön kan innebÀra. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan Àr anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebÀra för barns utveckling och lÀrande. Studien genomfördes vid tvÄ förskolor och sju lÀrare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lÀrare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer anvÀndes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrÄn lÀrarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmÄgor lÀrarna ansÄg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick Àven att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att lÄta deras egen fantasi och lek fÄ vara utgÄngspunkten i deras aktiviteter.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön pÄ förskolor och vilka förutsÀttningar och hinder för barns utveckling och lÀrande som miljön kan innebÀra. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan Àr anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebÀra för barns utveckling och lÀrande. Studien genomfördes vid tvÄ förskolor och sju lÀrare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lÀrare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer anvÀndes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrÄn lÀrarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmÄgor lÀrarna ansÄg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick Àven att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att lÄta deras egen fantasi och lek fÄ vara utgÄngspunkten i deras aktiviteter.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lÀrande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation stÄr inskrivet i skollagen. Dock finns inga nÀrmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebÀr.VÄr studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. VÄra frÄgor Àr:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebÀ meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju pedagoger verksamma pÄ fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut pÄ olika skolor.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

SYFTE: Uppsatsens syfte Àr att undersöka drivkrafterna bakom företags miljö- och hÄllbarhetskommunikation. Vi vill Àven visa pÄ betydelsen av trovÀrdighetsfrÄgan i relation till kommersiella intressen och hur den pÄverkar kommunikationen. Studien fokuseras till Max och SaltÄ Kvarns avsÀndarperspektiv med avsikt att jÀmföra och kontrastera hur företagen kommunicerar sina miljöidentiteter.TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger pÄ CSR, Miljöidentitet och Miljö- och hÄllbarhetskommunikation med begreppen trovÀrdighet, transparens och tonalitet. METOD: JÀmförande fallstudie och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner pÄ företagen. SLUTSATSER: Max och SaltÄ Kvarns olika utgÄngslÀgen Àr den största bidragande orsaken till skillnaderna mellan företagens miljö- och hÄllbarhetskommunikation och pÄverkar bÄde drivkrafterna samt miljöidentiteternas utformning.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Ă€r att belysa den komplexitet begreppet affĂ€rsmĂ€ssighet rymmer och bidra till förstĂ„else för hur synen pĂ„ begreppet affĂ€rsmĂ€ssighet kan variera beroende pĂ„ vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker faststĂ€lla inom vilka grĂ€nser en transaktion ska hĂ„lla sig för att anses som affĂ€rsmĂ€ssig och vad som Ă€r avgörande för att kunna motivera en rĂ€ntebetalning pĂ„ affĂ€rsmĂ€ssiga skĂ€l. Jag prövar ocksĂ„ huruvida de nya reglernas krav pĂ„ att ett förfarande ska vara huvudsakligen affĂ€rsmĂ€ssigt motiverat för att erhĂ„lla rĂ€nteavdrag Ă€r förenligt med EG-rĂ€tten, sĂ€rskilt med hĂ€nsyn till etableringsfriheten.Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt vĂ€rde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trĂ€tt i kraft och dĂ€rför ej Ă€nnu har blivit föremĂ„l för prövning i domstol. I vĂ€ntan pĂ„ rĂ€ttstillĂ€mparens bedömning av hur en tillĂ€mpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjĂ€na som en sammanfattning av den problematik som uppmĂ€rksammats pĂ„ omrĂ„det samt kanske bidra till att vĂ€cka ytterligare frĂ„gestĂ€llningar kring Ă€mnet. Uppsatsen riktar sig dĂ€rför till alla lĂ€sare som finner intresse i Ă€mnet men som, pĂ„ grund av Ă€mnets relativt komplexa karaktĂ€r, till viss del Ă€ven Ă€r insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden..

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

I detta arbete har gymnasieutbildningens förÀndring frÄn 1970 till idag undersökts. Som utgÄngspunkt för undersökningen har biologiÀmnet studerats. Under tiden frÄn 1970 till idag har tvÄ lÀroplaner gÀllt (Lgy 70 och Lpf 94) och i Är börjar en tredje att gÀlla (Gy 11). Genom att studera lÀroplaner kan man fÄ en kÀnsla över vad som Àr syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjÀlp av olika lÀroplanskoder.