Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har pÄ pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sÄdant stort pedagogiskt vÀrde att man benÀmner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lÀrande ? och dÀrmed Reggio Emilias syn pÄ pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i Àmnet samt genom intervjuer med tvÄ pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssÀtt.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka pedagogiska strategier nÄgra lÀrare i trÀningsskolan anvÀnder i sprÄk- lÀs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur anvÀnds alternativa kommunikationssÀtt i undervisningen?? Hur och nÀr framtrÀder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring sprÄk- lÀs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr hÀmtat frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lÀrande ses som nÄgot som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien Àr utformad som en fallstudie med inspiration frÄn den etnografiska forskningstraditionen.

Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia prÀglats av en rad vÄldsamma hÀndelser, bÄde i statens relation till andra stater, men ocksÄ inom landets interna angelÀgenheter. I mitten av februari 2011 utbröt vÄldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med vÄld av Qadhafis regim. Detta vÄldsutövande uppmÀrksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s sÀkerhetsrÄd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger pÄ en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara sÀkerhetsrÄdets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger pÄ det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begrĂ€nsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att fĂ„ en förĂ€ndrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förĂ€ndras; Att göra det bĂ€sta av situationen och uppleva livskvalitet. Resultatet visade att kroppen beskrevs som brĂ€cklig, otrygg, förbryllande och opĂ„litlig. SjĂ€lvkĂ€nslan pĂ„verkades och identiteten upplevdes hotad.

Den grundlagsstadgade nÀringsfriheten Àr av stor betydelse för Sveriges vÀlstÄnd. Den fÄr dÀrför endast inskrÀnkas av i huvudsak lagstiftning som skyddar angelÀgna allmÀnna intressen. Antitrustregleringen, som Àr en stor del av konkurrensrÀtten, utgör en sÄdan lagstiftning som motiveras bland annat med hÀnsyn till att den fyller en funktion i enlighet med allmÀnintresset, nÀmligen att bevara och frÀmja konkurrensen. Regleringen fÄr dock inte alltid konkurrensfrÀmjande resultat, dÄ följderna av regleringen kan bli att företag pÄ grund av alltför omfattande pÄföljder efter en övertrÀdelse inte sjÀlva kan styra sin verksamhet i enlighet med nÀringsfriheten. SÀrskilt omfattande torde konsekvenserna vara för de mindre ekonomiskt bemedlade företagen.Analysen av konsekvenserna i nedanstÄende framstÀllning Àr teoretisk, vilket innebÀr att det Àr omöjligt att göra en intresseavvÀgning dÄ omfattningen av de praktikska konsekvenserna inte Àr utredd.

Att alla elever fĂ„r vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en sjĂ€lvklarhet i en skola för alla. Men för alla elever Ă€r det inte sĂ„ enkelt, och nĂ„gra elever som ibland inte fĂ„r vara delaktiga Ă€r elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte fĂ„r vara delaktiga i inom skolans undervisning Ă€r Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en större förstĂ„else för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hĂ€lsa i grundskolan. För att uppnĂ„ detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i Ă„ldrarna 19-30 Ă„r.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en analys av samhÀllsekonomiska nyttokostnadsanalyser och deras anvÀndning i beslutsfattandet av tÄgtunneln ?VÀstlÀnken? i Göteborg. VÄr uppsats ger en översikt i hur nyttokostnadsanalyser anvÀnds generellt och hur de har tillÀmpats i detta fall. Vi konstaterar att VÀstlÀnken ger vÀldigt stora samhÀllsekonomiska nyttor, men att kostnaderna samtidigt Àr mer Àn dubbelt sÄ stora. TÄgtunnelns nettonytta Àr sÄledes negativ och dÀrmed bedöms projektet inte vara samhÀllsekonomiskt lönsamt enligt de traditionella metoderna.

Vi lever i Sverige i en demokrati. PÄ de flesta hÄll i samhÀllet efterstrÀvar man jÀmlikhet mellan grupper sÄvÀl som individer av olika kön, sexuell lÀggning, etnicitet, ekonomisk stÀllning samt kulturell tillhörighet. Detta gÀller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregÄ med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturomrÄdet har för mig varit okÀnt. Under min utbildning har vi inom det FöremÄlsantikvariska programmet, Högskolan pÄ Gotland, haft ett fÄtal förelÀsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utstÀllningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om Àldre- och omsorgsboendet KoppargÄrden. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver KoppargÄrden. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som Àger Carema Care, om ursÀkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det Àr som gör det till en kris som KKR och Triton kÀnner sig nödgade att be om ursÀkt för.Det material jag har undersökt i uppsatsen Àr fyra debattartiklar frÄn Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nÀtsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjÀlp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda pÄ vilken syn pÄ krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det Àr just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör.Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en frÄga som handlade om praktisk vÄrd, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn pÄ en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft bestÄr av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika Àmnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i Ärskurs 2 eller 3 intervjuats som sÀger sig vara omotiverade.De intervjuade eleverna hade valt program utifrÄn sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men tvÄ bytte till samhÀllskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera pÄ gymnasiet och de flesta hade tankar pÄ fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vÀltaliga och kunde sÀtta ord pÄ sina kÀnslor och med klarhet presentera sina tankar.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) pÄ Malmö Högskola beskrivssom en plats för grÀnsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det Àr lÄngt ifrÄn nÄgotsjÀlvklart och diskussionen Àr stÀndigt nÀrvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehÄll i utbildningarna. Detta arbete Àr endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsÀtt och positioneringar inom K3. Empirin bestÄr avdeltagande observationer och videodokumentation av tvÄ personalkonferenser pÄtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.