VÄrt arbete handlar om individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har i denna studie gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer och intervjuer som har genomförts i tvÄ olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturell bakgrund. Materialet bestÄr av tvÄ intervjuer och drygt 20 timmars observationer. VÄra resultat visar att lÀrarnas syn pÄ begreppet individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning handlar om att variera sin undervisning, att lÄta eleverna arbeta i sin egen takt och att lÄta eleverna vÀlja utifrÄn exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. LÀrarnas egen individanpassning i lÀs- och skrivinlÀrning visar pÄ att de anvÀnder sig av olika strategier och metoder och enligt lÀrarna finns det inga större problem nÀr det gÀller att kunna individanpassa lÀs- och skrivinlÀrning om man fokuserar pÄ undervisningen, men dÀremot kan andra saker som tidsbrist och stress sÀtta kÀppar i hjulen. VÄr slutsats utifrÄn vÄra resultat Àr att det krÀvs en högre grad av individanpassad undervisning för att tillgodose varje elevs behov och man i större utstrÀckning bör ta tillvara elevernas egna intressen och erfarenheter.

Studiens syfte Àr att med hjÀlp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förÀndringar inom teknikÀmnet i Ärskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. FrÄgestÀllningen som det sökts svar pÄ i aktuell internationell forskning, Àr följande:Anser aktuell forskning att skolan bör förÀndras för att öka teknikintresset hos flickor i Ärskurs 1-6, och i sÄ fall, varför och pÄ vilket sÀtt?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som Àr aktuella för Àmnet har valts ut för att ge en bred men ÀndÄ riktad sökning. Resultatet till studien Àr baserad pÄ tvÄ avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel Àr en metaanalys och fyra Àr forskningsstudier.

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frÄgan har stÀllts till en barngrupp för att deras Äsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fÄtt berÀtta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin Äsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en sjÀlv bestÀmmer vad den vill lÀsa om.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar innehÄllet i grundskolans musikundervisning, med sÀrskilt fokus pÄ momentet sÄng. FrÄgestÀllningarna som jag önskar svara pÄ i denna uppsats Àr följande: Vilka didaktiska val gör lÀrarna vad gÀller musikundervisningens innehÄll och upplÀgg? Hur förhÄller sig musiklÀrarna till momentet sÄng och varför? Vilka faktorer anser musiklÀrarna pÄverkar undervisningsinnehÄllet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklÀrare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehÄllet i musikundervisningen pÄ grundskolan varierar mycket frÄn lÀrare till lÀrare. Det analysverktyg jag anvÀnde mig av var ramfaktorteorin.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska texter i svenskundervisningen pÄ en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda pÄ hur fyra svensk-lÀrare resonerar kring sina litteraturval i förhÄllande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-vÀsterlÀndska litteraturens plats i svenskÀmnet. Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn olika bakgrunder. VÄrt resultat visar att vÄra informanter ser olika pÄ svenskÀmnets huvudsyfte och att detta pÄverkar deras undervisning, men inte i nÄgon större utstrÀckning deras litteraturval och att icke-vÀsterlÀndska texter dÀri Àr underrepresenterade. Slutsatsen som följer Àr att det för vÄra informanter inte finns nÄgra direkta officiella krav frÄn styrdokumenten att anvÀnda sig av icke- vÀsterlÀndsk litteratur, inte heller nÄgra uppenbara vinster utifrÄn de informella strukturerna - alltsÄ det som kan karaktÀriseras som skolkulturen, lÀrarkollegiet och den enskilde lÀrarens utbildning och intressen. LÀrares litteraturval i förhÄllande till kanontanken Àr dÀrmed, som vi velat pÄvisa, ett komplext och mÄngfacetterat system som av förklarliga skÀl tar tid att förÀndra..

I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim sĂ€kerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvĂ€rldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehĂ„llen maritim sĂ€kerhet i Östersjön.Syftet med uppsatsen Ă€r att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehĂ„lla den maritima sĂ€kerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet anvĂ€nts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhĂ€lle, miljö samt militĂ€r identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus bĂ„de pĂ„ svenskt nationellt sĂ„vĂ€l som transnationellt samarbete och berör bĂ„de nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lĂ€gger allt mer fokus pĂ„ transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska lĂ€nderna men att Ă€ven instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..

Detta Àr studie över Försvarsmaktens arbete med mÄngfald och jÀmstÀlldhet. Syftet Àr att ta reda pÄ varför kvinnor pÄbörjar deras antagningsprocess, men sedan vÀljer att inte fullfölja den. Detta Àr en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka fÄ in fler kvinnor i organisationen. Deras mÄl Àr att kunna ta bÀttre beslut ur ett mÄngfaldigt perspektiv och dÀrmed nÄ hög effekt. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, bÄde personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vÄr kontaktperson pÄ Försvarsmakten, dÀrefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att fÄ kontakt med kvinnor som pÄbörjat deras antagningsprocess.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i fritidsaktiviteter hos kvinnor med Reumatoid Artrit. För att studera detta genomfördes narrativa intervjuer med sex kvinnor i Äldrarna 50 till 65 Är. Intervjuerna skedde i informanternas hemmiljö och spelades in pÄ band och skrevs dÀrefter ut ordagrant. Data analyserade sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Att genom anpassning kunna utföra tidigare fritidsaktiviteter?, ?Att inte lÀngre kunna utföra fritidsaktiviteter? samt ?Att finna nya fritidsaktiviteter?.

UtifrÄn kraven pÄ kortare vÄrdtider Àr det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstÀmmer med deras behov av aktivitetsförmÄga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmÄga i hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra mÀn i Äldern 59-83 Är. Datainsamlingen genomfördes genom tvÄ fokusgrupp-intervjuer dÀr öppna intervjufrÄgor anvÀndes.

Syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsÀtt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att fÄ en djupare förstÄelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper dÀr respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i Äldern 20-30 Är. Djup-intervjuerna kompletterades med enkÀter för att fÄ en bÀttre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet Àr nÄgot som diskuterats flitigt de senaste Ären. Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ förbÀttrade arbetssÀtt för en effektiv resursanvÀndning för vissa kommunala verksamheter. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad pÄ intervjuer för att fÄ reda pÄ hur olika kommuner resonerar kring frÄgan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krÀvs dels en respekt för att budgetar inte fÄr överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjÀnstemÀn och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omstÀndigheter som exempelvis ett bra geografiskt lÀge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och dÀrigenom höja skatteunderlaget och dÀrigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sÀnker kostnaderna per brukare.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur personer som vÄrdar en Àldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan kÀnna meningsfullhet trots den pÄfrestande livssituation de befinner sig i.Mina frÄgestÀllningar var: hur upplever anhörigvÄrdarna sin livssituation och i vilken utstrÀckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvÄrdarna pÄ de resurser som stÄr till deras förfogande och hur pÄverkar det deras kÀnsla av att kunna möta och hantera hÀndelser i sina liv samt hur och i vilken utstrÀckning upplever anhörigvÄrdarna livet som förutsÀgbart och förstÄeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten anvÀndes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ?kÀnslan av sammanhang?. Jag valde att intervjua personer som vÄrdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara frÀmst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som pÄverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn pÄ livet, deras starka och tÀta nÀtverk, deras möjligheter att komma ifrÄn för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vÄrdar kan uppskatta och njuta av den vÄrd och omsorg de ger till dem..

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att fÀrre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och mÄnga har svÄrt att se meningen med innehÄllet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte Àr naturvetenskapen i sig som eleverna avfÀrdar utan att det mer handlar om hur innehÄllet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar mÄnga ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och stÀller bland annat frÄgor till olika medier dÀr forskare bemöter och svarar pÄ allmÀnhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjÀlp av innehÄllsanalys. Urvalet Àr hÀmtat frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frÄgor.