Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska texter i svenskundervisningen pÄ en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda pÄ hur fyra svensk-lÀrare resonerar kring sina litteraturval i förhÄllande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-vÀsterlÀndska litteraturens plats i svenskÀmnet. Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn olika bakgrunder. VÄrt resultat visar att vÄra informanter ser olika pÄ svenskÀmnets huvudsyfte och att detta pÄverkar deras undervisning, men inte i nÄgon större utstrÀckning deras litteraturval och att icke-vÀsterlÀndska texter dÀri Àr underrepresenterade. Slutsatsen som följer Àr att det för vÄra informanter inte finns nÄgra direkta officiella krav frÄn styrdokumenten att anvÀnda sig av icke- vÀsterlÀndsk litteratur, inte heller nÄgra uppenbara vinster utifrÄn de informella strukturerna - alltsÄ det som kan karaktÀriseras som skolkulturen, lÀrarkollegiet och den enskilde lÀrarens utbildning och intressen. LÀrares litteraturval i förhÄllande till kanontanken Àr dÀrmed, som vi velat pÄvisa, ett komplext och mÄngfacetterat system som av förklarliga skÀl tar tid att förÀndra..

I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim sĂ€kerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvĂ€rldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehĂ„llen maritim sĂ€kerhet i Östersjön.Syftet med uppsatsen Ă€r att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehĂ„lla den maritima sĂ€kerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet anvĂ€nts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhĂ€lle, miljö samt militĂ€r identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus bĂ„de pĂ„ svenskt nationellt sĂ„vĂ€l som transnationellt samarbete och berör bĂ„de nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lĂ€gger allt mer fokus pĂ„ transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska lĂ€nderna men att Ă€ven instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..

Detta Àr studie över Försvarsmaktens arbete med mÄngfald och jÀmstÀlldhet. Syftet Àr att ta reda pÄ varför kvinnor pÄbörjar deras antagningsprocess, men sedan vÀljer att inte fullfölja den. Detta Àr en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka fÄ in fler kvinnor i organisationen. Deras mÄl Àr att kunna ta bÀttre beslut ur ett mÄngfaldigt perspektiv och dÀrmed nÄ hög effekt. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, bÄde personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vÄr kontaktperson pÄ Försvarsmakten, dÀrefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att fÄ kontakt med kvinnor som pÄbörjat deras antagningsprocess.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i fritidsaktiviteter hos kvinnor med Reumatoid Artrit. För att studera detta genomfördes narrativa intervjuer med sex kvinnor i Äldrarna 50 till 65 Är. Intervjuerna skedde i informanternas hemmiljö och spelades in pÄ band och skrevs dÀrefter ut ordagrant. Data analyserade sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Att genom anpassning kunna utföra tidigare fritidsaktiviteter?, ?Att inte lÀngre kunna utföra fritidsaktiviteter? samt ?Att finna nya fritidsaktiviteter?.

UtifrÄn kraven pÄ kortare vÄrdtider Àr det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstÀmmer med deras behov av aktivitetsförmÄga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmÄga i hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra mÀn i Äldern 59-83 Är. Datainsamlingen genomfördes genom tvÄ fokusgrupp-intervjuer dÀr öppna intervjufrÄgor anvÀndes.

Syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsÀtt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att fÄ en djupare förstÄelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper dÀr respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i Äldern 20-30 Är. Djup-intervjuerna kompletterades med enkÀter för att fÄ en bÀttre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet Àr nÄgot som diskuterats flitigt de senaste Ären. Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ förbÀttrade arbetssÀtt för en effektiv resursanvÀndning för vissa kommunala verksamheter. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad pÄ intervjuer för att fÄ reda pÄ hur olika kommuner resonerar kring frÄgan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krÀvs dels en respekt för att budgetar inte fÄr överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjÀnstemÀn och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omstÀndigheter som exempelvis ett bra geografiskt lÀge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och dÀrigenom höja skatteunderlaget och dÀrigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sÀnker kostnaderna per brukare.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur personer som vÄrdar en Àldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan kÀnna meningsfullhet trots den pÄfrestande livssituation de befinner sig i.Mina frÄgestÀllningar var: hur upplever anhörigvÄrdarna sin livssituation och i vilken utstrÀckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvÄrdarna pÄ de resurser som stÄr till deras förfogande och hur pÄverkar det deras kÀnsla av att kunna möta och hantera hÀndelser i sina liv samt hur och i vilken utstrÀckning upplever anhörigvÄrdarna livet som förutsÀgbart och förstÄeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten anvÀndes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ?kÀnslan av sammanhang?. Jag valde att intervjua personer som vÄrdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara frÀmst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som pÄverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn pÄ livet, deras starka och tÀta nÀtverk, deras möjligheter att komma ifrÄn för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vÄrdar kan uppskatta och njuta av den vÄrd och omsorg de ger till dem..

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att fÀrre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och mÄnga har svÄrt att se meningen med innehÄllet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte Àr naturvetenskapen i sig som eleverna avfÀrdar utan att det mer handlar om hur innehÄllet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar mÄnga ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och stÀller bland annat frÄgor till olika medier dÀr forskare bemöter och svarar pÄ allmÀnhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjÀlp av innehÄllsanalys. Urvalet Àr hÀmtat frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frÄgor.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. VÄra frÄgestÀllningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan pÄverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den NÀrmaste utvecklingszonen, Älderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svÄrigheter i samspel.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskola och förskoleklass ser pÄ den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Hur anser förskollÀrarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lÀrande?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lÀrande?? PÄ vilket sÀtt uttrycker förskollÀrarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskola och förskoleklass. För att underlÀtta intervjuerna tog vi hjÀlp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lÀrande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barnens intressen och behov, nÀr inomhus-miljön utformas.

Det hÀr Àr en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av etik i deras yrkesutövning inom Àldreomsorgens sÀrskilda vÄrd- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor frÄn ett vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som anvÀnts för datainsamling Àr semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehÄllsanalys dÀr huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjÀlp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensetik, deontologisk etik och dygdetik. Slutsatser som gjorts utifrÄn resultat och analys Àr att undersköterskornas arbete Àr prÀglat av en mÀngd etiska val, men ocksÄ av olika aktörers intressen som pÄverkar dessa val och vilka ibland försÀtter undersköterskorna i svÄra lojalitetskonflikter.

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden. Syftet Àr Àven att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövÄrdens riksintressen.