Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. VÄra frÄgestÀllningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan pÄverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den NÀrmaste utvecklingszonen, Älderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svÄrigheter i samspel.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskola och förskoleklass ser pÄ den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Hur anser förskollÀrarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lÀrande?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lÀrande?? PÄ vilket sÀtt uttrycker förskollÀrarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskola och förskoleklass. För att underlÀtta intervjuerna tog vi hjÀlp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lÀrande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barnens intressen och behov, nÀr inomhus-miljön utformas.

Det hÀr Àr en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av etik i deras yrkesutövning inom Àldreomsorgens sÀrskilda vÄrd- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor frÄn ett vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som anvÀnts för datainsamling Àr semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehÄllsanalys dÀr huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjÀlp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensetik, deontologisk etik och dygdetik. Slutsatser som gjorts utifrÄn resultat och analys Àr att undersköterskornas arbete Àr prÀglat av en mÀngd etiska val, men ocksÄ av olika aktörers intressen som pÄverkar dessa val och vilka ibland försÀtter undersköterskorna i svÄra lojalitetskonflikter.

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden. Syftet Àr Àven att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövÄrdens riksintressen.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om den svenska fyraprocentspÀrren Àr en frÄga som under Ären 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att anvÀnda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa pÄ frÄgan om fyraprocentsspÀrren. De tre första frÄgestÀllningarna utgÄr direkt frÄn dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspÀrren i kollektiva ter-mer, snarare Àn i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspÀrren pÄ den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspÀrren utifrÄn motstridiga intressen? Den fjÀrde frÄgestÀllningen utgÄr frÄn om fyraprocentsspÀrren Àr en politiserad eller avpolitise-rad frÄga medan den sista frÄgestÀllningen Àr av underordnad art och stÀlls om det visar sig att fyraprocentsspÀrren Àr en politiserad frÄga.Metod: Den empiriska analysen baseras pÄ kvalitativa textanalyser av material som bestÄr dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlÀgg frÄn ett urval av den svenska dagspressen.Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspÀrren Àr en frÄga som inte lever upp till de krav som stÀlls för att frÄgan ska anses politiserad, sÄledes ska fyra-procentsspÀrren i detta fall anses vara en avpolitiserad frÄga..

Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i SkÄne. De fem informanterna som deltagit i studien Àr samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansÄgs vara ett jÀmstÀlldhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta Àr komplext.

Plan- och bygglagen reglerar den fysiska planeringen och kontrollen av bebyggelse. Miljöbalken Àr den centrala lagstiftningen inom miljöomrÄdet. Dessa gÀller parallellt och det finns mÄnga situationer dÀr det blir antingen en konflikt eller en samverkan dem emellan. Vid kontakten mellan de bÄda Àr ofta viktiga intressen inblandade, miljö- och samhÀllsintressen, och vid intresseavvÀgningen som innefattas i kontakten fÄr ofta ett av dem stiga Ät sidan för det andra. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera kontaktytorna mellan plan- och bygglagen och miljöbalken, inom fyra regelomrÄden: hushÄllningsbestÀmmelser, miljökonsekvensbeskrivningar, miljökvalitetsnormer och hÀnsynsregler.

Sedan 1950-talet har trenden för företag gÄtt mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen pÄ marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstÄr och företagsledningen tappar sÄledes kontroll över ansvarsenheterna. För att sÀkerstÀlla att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krÀvs ett vÀl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas pÄ mÄnga olika sÀtt, varav internprissÀttning Àr en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissÀttning ett antal fördelar sÄsom styreffekter, motivation och bÀttre resultatbedömning.

 Syftet med denna uppsats var att ge exempel pÄ varför lÀrare för de Àldre ungdomarna (Ärskurs 6-9) samt gymnasiestudenter undervisar tematiskt. Vi ville dessutom veta vad de ansÄg vara för- respektive nackdelarna med metoden och vad vi kunde dra för slutsatser av denna. Vi intervjuade Ätta lÀrare, tre gymnasielÀrare och resten 6-9 lÀrare fördelade pÄ tre skolor. Den mest centrala anledningen till att undervisa tematiskt var enligt lÀrarna att ge eleverna en helhetsbild och visa pÄ den röda trÄd som gÄr mellan de olika Àmnena. Detta hjÀlpte Àven till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper.

Maria AntemarKommunikativt arbetssÀttEn studie om lÀrares syn pÄ kommunikativt arbetssÀttCommunicative working procedure- a study about teachers sight of communicative working procedure.Antal sidor: 37Syftet med studien Àr att beskriva och tolka hur lÀrare uppfattar kommunikativt arbetssÀtt, med fokus pÄ hur de planerar, genomför och vad de vill uppnÄ med ett kommunikativt arbetssÀtt. För att uppnÄ syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr jag har intervjuat fyra stycken lÀrare samt observerat tvÄ stycken lÀrare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gÄ över till lÀraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssÀtt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet Àr av stor vikt i kommunikativt arbetssÀtt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan pÄ arbetssÀttets innehÄll och att sociala mÄl vid kommunikativt arbetssÀtt Àr viktiga.

Syfte: Vi vill öka kunskapsmassan kring huruvida konsumenters tolkningar av logotyper ligger i linje med kreatörers tankar. Metod: Induktiv ansats, kvalitativ metod i form av 16 konsumentintervjuer och 3 expertintervjuer. Den information vi har erhÄllt har legat till grund för vÄra senare delar. Teoretiska perspektiv: Corporate identity och visuell identitet, vidare har omrÄden som fÀrg, teckensnitt och symboler studerats. En empirisk studie om logotyper har ocksÄ legat till grund i vÄrt teoriavsnitt.

Genom att utgÄ frÄn Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mÀnskliga rÀttigheter, sÄ som folkmord, förÀndrats pÄ en tioÄrsperiod. DÄ FN inte Àr den ende aktör vid sÄdana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrÄn Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitÀra krisen i Darfur ser vi hur omvÀrldens bemötande utvecklats. Trots att förutsÀttningar har förbÀttrats och erfarenheterna ökat kvarstÄr dock problematiken med att agera.

MÄnga aktiebolag i Sverige idag Àr sÄ kallade fÄmansföretag, det vill sÀga företag med en eller ett fÄtal Àgare. I fÄmansföretag har Àgaren och företaget ofta samma ekonomiska intressen trots att de ska ses som skilda skatteobjekt. Detta innebÀr att Àgaren i vissa fall kan anses genomföra transaktioner med sig sjÀlv. För att förhindra att Àgare till fÄmansföretag tillskansade sig otillbörliga fördelar infördes speciella skatteregler för dessa företag. Dessa regler har förÀndrats vid flera tillfÀllen och den senaste förÀndringen trÀdde i kraft under 2006.

Detta examensarbete handlar om ?Brist pÄ lÀttillgÀnglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 Är?. Ett problemomrÄde jag identifierat efter mediernas Ätergivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dÄlig kost. Jag har arbetat utifrÄn fem frÄgestÀllningar för att skapa en god informationsdesign och för att fÄ en överblick i mÄlgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frÄgestÀllningar har legat till grund för att uppnÄ mitt syfte att skapa mÄlgruppsanpassade texter till barn 10-12 Är och mitt mÄl att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 Är.

Alla företag strÀvar efter att göra en vinst, men frÄgan Àr nÀr ett företag faktiskt uppnÄtt detta. Stern Stewart & Co Àr ett amerikanskt konsultbolag som har arbetat fram ett koncept som de kallar Economic Value Added (EVA). Den stora skillnaden mellan detta och övriga vinstmÄtt Àr att EVA visar att ingen vinst har uppnÄtts förrÀn Àven kostnaderna för det egna kapitalet, d.v.s. den avkastning som aktieÀgarna förvÀntar sig, Àr tÀckta. Stern Stewart & Co har marknadsfört EVA som ett helhetskoncept som ska anvÀndas för styrning i hela företaget.