Det Àr varje barns rÀtt att i varje stund bjudas möjlighet att vara ? och bli ? sitt bÀsta jag under sin vistelse pÄ förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende pÄ aspekter som tid, miljö och material prÀglar förskolan jag besökt och den avdelning pÄ vilken min studie Àr gjord. Den pojke jag studerat bjuds initialt pÄ flertalet tillfÀllen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrÄn sina erfarenheter och intressen men framstÄr vid upprepade tillfÀllen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angÄende syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemÄl bestÄr görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ i vilka klassrumssituationer flersprÄkiga elever i Ärskurs 2, upplever att andrasprÄksinlÀrningen blir meningsfull, samt att ta reda pÄ vilken betydelse den kulturella identiteten har för andrasprÄksinlÀrningen.För att söka ett svar pÄ syftet har en kvalitativ intervjustudie av flersprÄkiga elever i Ärskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn pÄ lÀrande. FrÄgestÀllningarna för undersökningen har varit; I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andrasprÄksinlÀrningen Àr meningsfull? Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andrasprÄksinlÀrning?Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter dÀr de sjÀlva fÄr vÀlja innehÄllet och de vÀljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det Àr roligast att lÀsa nÀr de fÄr lÀsa litteratur som de har valt sjÀlva frÄn bokbussen eller hemifrÄn.

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mÄngfald, vilket Àr ett juridiskt dokument som innebÀr att Sverige har förbundit sig att bevara och hÄllbart bruka denbiologiska mÄngfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad MÄngfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av vÀxtgenetiska resurser Àr CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mÄngfalden, odlas material av vegetativt förökade vÀxtslag i genbanker.En utredning av betydelsen av dessa genbanker i Sverige Àr huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida vÀxtförÀdling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella vÀrden.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

Bakgrund: OmvÄrdnad till patienter som Àr i behov av livsuppehÄllande hemodialysbehandling innebÀr för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvÄrdnad. Vid omvÄrdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor stÀllas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstÄ vid situationer dÀr olika handlingsalternativ finns, dÄ olika vÀrderingar finns att vÀlja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan pÄverka sjuksköterskors hÀlsa och arbetstillfredsstÀllelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvÄrdnad av patienter med hemodialysbehandling.

Missbruk Àr en problematik vars negativa effekter framför allt pÄverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta dÄ all tid och fokus lÀggs pÄ sjÀlva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv pÄ det sÀtt som önskas skapar bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. MÀnniskor som mÄr dÄligt pÄ grund av sjukdom eller funktionsnedsÀttning kan anvÀnda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar pÄ att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjÀlp av en egenkonstruerad intervjuguide.

The purpose of this study was to examine the incentives behind Sweden?s decision to engagein the Afghanistan conflict.The method used to fulfil the purpose of the study is content analysis. The material that hasbeen used in the study is various books and articles concerning Sweden in Afghanistan,Swedish foreign policy and perspectives in political science.The study is multi-theoretical and thus the analysis explains the incentives from a liberal, arealist and a constructivist point of view.The conclusion of the study is that identity has a great part in explaining the incentives forSweden to engage in Afghanistan, especially because of the transformation in strategy andforeign policy that has taken place since the end of the cold war. Other factors, such as peacebuilding and national interests also are incentives supported by the material used in the study.Yet, perhaps they are first and foremost connected by the constructivist idea of identity..

Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgÄng i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gÄtt rakt emot kommunistisk ideologi och har dÀrför fÄtt stark inrikes kritik samtidigt som folket fÄtt högre levnadsstandard och utlÀndska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgÄng i tillvÀxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillÄta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hÀmta in utlÀndskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillvÀxt pÄ 9% per Är.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Sammanfattning Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. UtifrÄn relevant forsking och vÄr empiri, bestÄende av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vÄr text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har pÄverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna sÀger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i vÄra observationer att klassrummen oftast anvÀnds av lÀrare och ?fritids? fÄr hÄlla till godo med resterande rum.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lÀrande. Att förskolans lÀrmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsÀttningar för barns lek och lÀrande. Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lÀrande. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ en förskola pÄ en avdelning med barn i Äldern 1-3 Är. Metoder som anvÀndes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frÄgeformulÀr till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum).

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva förskollÀrares uppfattning om pojkars och flickors rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek dÀr vi lÀgger fokus pÄ rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgÄngspunkt frÄn Elkonins tre stadier i rolleken i Äldern fyra till sex Är som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. UtifrÄn detta har vi intervjuat förskollÀrare om deras uppfattning kring barns rollekar. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattar att det Àr vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.