Uppsatsen behandlar den svenska sÀkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt stÀllningstagande i Kosovokonflikten Är 1999, Afghanistankonflikten Är 2001, Irakkonflikten Är 2003 och den pÄgÄende Darfurkonflikten utifrÄn en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen Àr att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska sÀkerhetspolitiska retoriken kring normer som Àr stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka huruvida den svenska statens normativa stÀllningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar pÄ att det i den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen framhÄlls vÀrdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter Àr inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar pÄ att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger pÄ en nyttomaximerande aspekt, det vill sÀga Sveriges normativa stÀllningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter Àr inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollÀrare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka omrÄden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka omrÄden anser förskollÀrare att det Àr möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I sÄ fall hur?Metoden som anvÀnds för datainsamlingen Àr enkÀter dÀr elva förskollÀrare beskriver hur de anser att barn kan fÄ eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan fÄr inflytande pÄ olika sÀtt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt och med olika utbildningsbakgrund. Det sociokulturella synsÀttet valde vi eftersom lÀroplanen vilar pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Vi har utifrÄn vÄrt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fÄtt sin förskoleutbildning under olika Ärtionden. Studien Àr genomförd i en kommun i Norrbottens lÀn. VÄrt resultat visade att barnsynen Àndrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svÄrigheter att lÀgga sina gamla kunskaper om barns lÀrande som man fÄtt vid sin utbildning Ät sidan.

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för mÀnniskors vÀlbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmÀrksammas alltmer för sina fördelar. EkosystemtjÀnstkonceptet erbjuder ett alternativt sÀtt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjÀnster har blivit populÀrt i samhÀllet under en relativt kort period, trots att det rÄder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osÀkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjÀnstbegreppet kan ske. Det finns ocksÄ en osÀkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns dÀrför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjÀnsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i stÀder, undersöka vad anvÀndningen av begreppet anvÀnds till, sÄ planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndbarheten med ekosystemtjÀnster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien Àr att analysera samt försöka förstÄ och reda ut fyra pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken syn har fyra pedagoger pÄ den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader pÄ pedagogers syn pÄ fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.

Uppsatsen syfte Àr att göra ett skrivmoment i en högstadieklass dÀr eleverna ska skriva en berÀttelse baserat pÄ fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehÄller teoretiska utgÄngspunkter sÄsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna anvÀnda till mitt undervisningsmoment. Den innehÄller Àven tre stora undersökningar frÄn tre olika verk. TvÄ av de tre undersökningarna ingÄr i avhandlingar dÀr alla Àr peer reviewed, alltsÄ godkÀnda av nÄgon sorts handledare. Den tredje Àr en bok, Författande fans, som pÄ mÄnga sÀtt Àr central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjÀnstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen frÄn socialarbetaren. En kvalitativ metod anvÀndes och intervjuer med brukare utfördes för att fÄ djupgÄende svar pÄ syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober mÄnad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrÄgan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, tvÄ kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna 24-40.

Historiskt sett har mÄlsÀgandens samtycke sannolikt i alla tider haft nÄgon, om Àn varierande, betydelse för gÀrningsmannens straffansvar men frÄgan har i modern tid sÀllan prövats i rÀttstillÀmpningen. Mot bakgrund av framförallt NJA 1993 s. 553 tycks emellertid invÀndningen om samtycke ha blivit allt vanligare frÄn försvarsadvokater vid misshandelsbrotten. Uppsatsens syfte Àr mot denna bakgrund att belysa den straffrÀttsliga ansvarsfrihetsgrunden samtycke i 24 kap. 7 § BrB och dess betydelse vid framförallt misshandelsbrotten i 3 kap.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter hos kvinnor med lÄngvarig smÀrta. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor, alla över 50 Är. Kvinnorna fick berÀtta om sina erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys vilken resulterade i tre kategorier: ?FörÀndrat umgÀnge och aktiviteter med andra?, ?Utförandet av aktiviteter Àr förÀndrat? och ?FörÀndrad aktivitetsrepertoar?.

Robert Mertons anomiteori har historiskt fÄtt skarp kritik pÄ grund av sitt svaga empiriska stöd och sina teoretiska antaganden. Vissa har dock menat att det svaga empiriska stödet beror pÄ felaktiga operationaliseringar av Mertons teori. Den hÀr studien syftar sÄledes till att studera operationaliseringar i tidigare forskning av Robert Mertons ursprungliga anomiteori som den presenterades Är 1938 i Social Structure and Anomie. Först genomförs en noggrann genomgÄng och analys av artikeln Social Structure and Anomie och den teori som dÀr presenteras. Genom en systematisk litteraturöversikt har sedan 13 artiklar som operationaliserat Mertons teori valts ut och sedan analyserats utifrÄn de centrala delarna av Robert Mertons paradigm.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Iran och Nordkorea tillhör bÄda gruppen av skurkstater, Àven kallat ?ondskans axelmakter?, pÄ grund av deras kÀrnvapenambitioner. SkÀl för att tillförskaffa kÀrnvapen domineras av sÀkerhetspolitiska skÀl. Vi skall hÀr genom en jÀmförelse mellan tvÄ av vÀrldens ?skurkstater? utröna om skÀlen för ett potentiellt införskaffande hÀrrör frÄn sÀkerhetspolitiska skÀl.

Detta examensarbete behandlar det fenomen somhÀr Àr kallat för ?stadens mellanrum?. Uppsatsenutreder vad ett mellanrum i staden kan tÀnkas varaför nÄgot, mÀnniskors upplevelse av dem samt omde kan tÀnkas ha nÄgon betydelse för en personsvÀlmÄende.Arbetet Àr framtaget genom anvÀndandet av litteraturstudier,egna observationer och en kvalitativstudie. Studien som Àr genomförd i arbetet fokuserarpÄ förvÀrvsarbetande vuxna och deras upplevelseav stadens mellanrum lÀngs resvÀgen till och frÄnarbetet. Resultaten frÄn dessa pekar mot att mÄngaav dessa mellanrum Àr sÄ pass neutrala att de inteuppmÀrksammas avsevÀrt mycket av invÄnarna.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).