Uppsatsen Àr en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar pÄ elevers audiovisuella förmÄga. Dagens skola krÀver andra redskap av dig som pedagog Àn vad gÄrdagens skola gjorde. En förÀndring som innebÀr mÄnga nya inlÀrningsmetoder som bÄde kan vara positiva och negativa dÄ kunskap om dessa kan vara bristfÀllig. Film Àr idag ett ledande medialt verktyg som kan anvÀndas till att öka elevers historiska kunskaper och intressen.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

Samuel Huntingtons bok ?The clash of civilizations and the remaking of world order? har vÄllat en omfattande debatt alltsedan den publicerades 1996. Efter terrorattackerna mot USA den elfte september 2001 har Huntingtons tes att det förekommer ett globalt civilisationskrig fÄtt tjÀna som ett rÀttfÀrdigande av USA:s attacker och ockupationer av Afghanistan samt Irak.Följande studies syfte Àr att genomföra en kritisk lÀsning av Huntingtons bok utifrÄn den ideologikritiska metoden. Den frÄgestÀllning uppsatsen försöker besvara Àr ?vilka maktintressen frÀmjar Samuel Huntingtons verk ?The clash of civilizations and the remaking of world order??.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

I en och samma klass finns en mÄngfald av individer med varierande intressen, behov och förutsÀttningar: ingen elev Àr den andra lik. Men ÀndÄ har alla elever nÄgonting gemensamt, nÀmligen det att alla, i varierande grad, har nÄgon form av kunskap inom sig. Syftet Àr att beskriva vilka lÀrstilar eleverna anser sig ha stött pÄ och vilka de föredrar i olika kÀrnÀmnen samt att genomföra en studie angÄende elevernas intelligenskategorier. Syftet Àr belyst bÄde ur ett genus- och programperspektiv. Efter bearbetning, tolkning och analys av det erhÄllna kvantitativa enkÀt resultatet, kom vi fram till att det rÄder en viss skillnad emellan könen angÄende vilken lÀrstil de stött pÄ mest.

Th is thesis is about how to create communicative images. It is mainly for landscape architects. With communicative images, I mean images created with the purpose to communicate a proposal or idea in a direct way to. By only looking at the image, the viewer should get an idea of what the proposal entails. A communicative image should also create an interest in the proposal.

VÄra stÀder vÀxer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser mÄnga att vi har bÄde en skyldighet och önskan att bevara naturomrÄden och biologisk mÄngfald i och kring vÄra stÀder. I detta arbete belyses förhÄllandet mellan dessa tvÄ intressen och reflektionen kring hur lÄngt bevarandet av arter ska gÄ dÀr det till och med kan förhindra att bostÀder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mÄngfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra BÀcklösa i Uppsala hanterar biologisk mÄngfald. Arbetets syfte var Àven att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frÄgan ser ut.

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollÀrares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att samtliga förskollÀrare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lÀrande. Alla intervjuade förskollÀrare har ocksÄ ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

Bakgrund och problem: Banker Àr en viktig institution i vÄrt samhÀlle, och i den senaste finanskrisen var bankerna en viktig aktör. Detta i och med de subprime-lÄn som var en av orsakerna till krisen utbrott, vars redovisning inte innehöll tillrÀckligt med information om riskerna. Som ett gensvar pÄ den pÄgÄende krisen valde IASB att göra förÀndringar i IFRS 7, som behandlar upplysningar av finansiella instrument. Krisen vittnar om att bankers agerande kan medföra stora konsekvenser för samhÀllet. De som Àr anstÀllda inom bank har dÀrför ett stort samhÀllsansvar, eftersom redovisningen av risker, trots Àndringen i IRFS 7, lÀmnar utrymme för subjektiva bedömningar av vilken information som skall tillföras den.

För att framgÄngsrikt kunna marknadsföra sina tjÀnster mÄste företag ha kunskap om vilka kriterier kunder anser vara viktiga vid val av leverantör. Syftet med denna uppsats var att identifiera vilka kriterier villaförsÀljare anser vara viktiga och vilka som anses vara avgörande nÀr de utvÀrderar och vÀljer fastighetsmÀklare. Undersökningen skedde i form av en enkÀtstudie. EnkÀten skickades till alla privatpersoner som hade villa till försÀljning i PiteÄ kommun under en vecka i maj 2002. Det erhÄllna resultatet pekar pÄ att respondenterna anser att mÀklarens trovÀrdighet, dennes instÀllning och upptrÀdande, mÀklarens förstÄelse för kundens behov och intressen samt personalens kompetens och sakkunskap var de fyra viktigaste faktorerna.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken inverkan pedagogers syn pÄ barn, i de lÀgre Äldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken pÄverkan detta synsÀtt har för barnen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; tvÄ förskollÀrare, tvÄ fritidspedagoger samt tvÄ barnskötare pÄ tvÄ förskolor, en förskoleklass och tvÄ fritidshem i tvÄ kommuner. Resultatet av studien visar tvÄ skilda synsÀtt varav ett ?dubbelt? synsÀtt bland pedagogerna;Det ena sÀttet Àr att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmÄgor, erfarenheteroch behov. Det andra synsÀttet Àr att barn förvisso Àr kompetenta och till viss del har tidigare inlÀrda förmÄgor, men att barnet lÀr sig och utvecklas frÀmst i kommunikation och samspel med sin omgivning.

Det Àr varje barns rÀtt att i varje stund bjudas möjlighet att vara ? och bli ? sitt bÀsta jag under sin vistelse pÄ förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende pÄ aspekter som tid, miljö och material prÀglar förskolan jag besökt och den avdelning pÄ vilken min studie Àr gjord. Den pojke jag studerat bjuds initialt pÄ flertalet tillfÀllen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrÄn sina erfarenheter och intressen men framstÄr vid upprepade tillfÀllen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angÄende syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemÄl bestÄr görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ i vilka klassrumssituationer flersprÄkiga elever i Ärskurs 2, upplever att andrasprÄksinlÀrningen blir meningsfull, samt att ta reda pÄ vilken betydelse den kulturella identiteten har för andrasprÄksinlÀrningen.För att söka ett svar pÄ syftet har en kvalitativ intervjustudie av flersprÄkiga elever i Ärskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn pÄ lÀrande. FrÄgestÀllningarna för undersökningen har varit; I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andrasprÄksinlÀrningen Àr meningsfull? Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andrasprÄksinlÀrning?Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter dÀr de sjÀlva fÄr vÀlja innehÄllet och de vÀljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det Àr roligast att lÀsa nÀr de fÄr lÀsa litteratur som de har valt sjÀlva frÄn bokbussen eller hemifrÄn.

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mÄngfald, vilket Àr ett juridiskt dokument som innebÀr att Sverige har förbundit sig att bevara och hÄllbart bruka denbiologiska mÄngfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad MÄngfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av vÀxtgenetiska resurser Àr CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mÄngfalden, odlas material av vegetativt förökade vÀxtslag i genbanker.En utredning av betydelsen av dessa genbanker i Sverige Àr huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida vÀxtförÀdling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella vÀrden.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).