Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

??The aim of this study was to define students? needs and wishes about the content of a health website. A questionnaire was distributed to 531 students at three different Universities studying two different education programs, of which 98 participated. The research was based on relevant articles, studies and literature. The study shows that students are interested in a health website and there seems to be a demand, among students, to improve their health.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan Àr förankrat Ànda upp i riksdagen. Men varför dÄ frÄgar sig mÄnga lÀrare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan fÄ dagens gymnasieelever att se positivt pÄ sin framtid genom att pÄ ett ansvarsfullt sÀtt ta hand om sin utbildningstid och dÀrigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nÀtverk för framtiden. NÄgra av de frÄgor som vi stÀllde oss var: Hinner du som lÀrare med att ta tillvara pÄ elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nÄ kursmÄlen? Har du som lÀrare insyn och förstÄelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nÄ programmÄlen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vÄrt arbete Àr att de flesta lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lÀrarna vet inte vad entreprenörskap innebÀr eller stÄr för..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar om naturmiljö och lÀrande utifrÄn flickor och pojkars lika vÀrde och hur de konkret arbetar med detta utifrÄn styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrÄn litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar pÄ att naturmiljö som lÀrandemiljö anvÀnds flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsÀttningar till lÀrande. FörskollÀrarna sÀger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika vÀrde men studien visar att det fortfarande finns mÄnga oreflekterade förestÀllningar om kön bland förskollÀrarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begrÀnsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rÀttigheter till.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medvetet pedagoger utformar den fysiska delen av den pedagogiska miljön. Resultatet förvÀntas pÄvisa i vilken utstrÀckning pedagoger Àr medvetna om att barns vÀlbefinnande, sjÀlvbild och perception pÄverkas av förskolans miljö samt vad som styr utformandet av den. I undersökningen anvÀnds en enkÀtundersökning som sedan jÀmförts, tolkats och analyserats. I styrdokumenten förordas att miljön ska vara utvecklande och lÀrande, den ska vara anpassad efter varje enskilt barns erfarenheter, intressen, behov och Äsikter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr att vi mÀnniskor pÄverkas Ätskilligt av vÄr omgivning genom sinnesintryck. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos pedagoger om att barns vÀlbefinnande pÄverkas av den fysiska miljön men att det finns en okunskap om vad i miljön som behöver anpassas för att svara mot de enskilda barnens behov..

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, sÄsom en egen stat. Syrianska organisationer har med Ären utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen sÄsom historia, sprÄk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske frÀmsta bestÄndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste Ärtiondet Àr minnen och berÀttelser om folkmordet pÄ syrianer, Seyfo, som intrÀffade i det osmanska riket i skuggan av första vÀrldskriget.

Syftet var att beskriva och analysera hur pedagoger i förskolan gÄr tillvÀga för att inspirera till fantasi och kreativitet i uttrycksformen bildskapande. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med fem förskollÀrare i olika rektorsomrÄden, i en kommun i Norrbotten. Studiens resultat visade att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt samt att materialet, verktygen och teknikerna som barnen erbjöds, Àr av stor betydelse för att inspirera till fantasi och kreativitet i bildskapande aktiviteter. Resultatet visade Àven att samtliga förskollÀrares förhÄllningssÀtt speglar att de utgÄr frÄn barnen i sitt arbete i uttrycksformen bildskapande. Vidare tolkade och sÄg vi variationer i förskollÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de arbetar för att inspirera till fantasi och kreativitet.

I detta arbete undersöks pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten lÀggs pÄ pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska Àmnena i skolan. För att kunna möta alla elever pÄ deras individuella nivÄ Àr det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjÀlp av varierad undervisning. HÀr kan pedagogiskt drama vara en metod för att förstÀrka abstrakt tÀnkande med hjÀlp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar pÄ hur pedagogiskt drama kan anvÀndas för att stimulera lÀrande.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

I denna intervjustudie har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord pÄ förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrÄn frÄgestÀllningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring sprÄk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt anvÀndningen av könsneutrala ord pÄ förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser pÄ barnen som individer istÀllet för bÀrare av genus och att fokuset istÀllet kan ligga pÄ det specifika barnets intressen. Det Àr fokuset pÄ individen och inte sprÄket som pedagogerna talar om nÀr det gÀller att motverka de traditionella könsrollerna pÄ förskolan.NÀr de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nÀmner Àven det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och anvÀndas av pedagogerna pÄ förskolorna behöver de mer kunskaper, det Àr i slutÀndan pedagogerna som mÄste förklara för bÄde barn och vÄrdnadshavare om dess betydelse..

Denna kvalitativa intervjustudie kartlÀgger fem boendes upplevelser och synpunkter pÄ de aktiviteter som erbjuds pÄ deras Àldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien Àr att belysa hur effekten av aktiviteter pÄverkar boendes livskvalité pÄ heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de fÄr de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen Àr: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds pÄ heldygnsboendet? den andra frÄgestÀllningen Àr: vilken effekt har aktiviteterna pÄ boendes livskvalité? och den sista frÄgestÀllningen i studien Àr: Àr ett gott Äldrande förknippat med aktiviteter för boende pÄ heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det Àr inte aktiviteten i sig som Àr det viktiga för boende, utan det Àr gemenskapen som aktiviteterna genererar som Àr det viktiga.

Syftet med denna kvalitativa litteratur och intervjustudie var att undersöka pedagogens roll i relationsskapande möten för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklass, i synnerhet med tanke pÄ barn som har ett utagerande beteende. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka pedagogiska strategier kan bidra till att öka graden av inklusion av barn som har ett utagerande beteende i bÄde didaktiska situationer och i socialt samspel? och: Vilken Àr pedagogens roll i relationsskapande möten och hur blir detta synligt i arbetet med barn som har ett utagerande beteende? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att först undersöka relevanta internationella forskningsartiklar, leta strategier och presentera de mest frekventa strategierna i en tabell. DÄ detta resultat kÀndes statiskt och lÀmnade flera frÄgor obesvarade gjordes valet att intervjua en yrkesverksam förskollÀrare i förskoleklass. IntervjufrÄgorna baserades pÄ resultatet av litteraturstudien, egna reflektioner och pÄ föreliggande studies teoretiska inramning, det vill sÀga Martin Bubers relationsfilosofi.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstÄ mellan naturturism och markÀgare, i synnerhet nÀr naturturismen bedrivs pÄ nÄgon annans mark med hÀnvisning till allemansrÀtten. Med hjÀlp av frÀmst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsÀttningar mellan naturturismen och markÀgarnas intressen och lyfta fram nÄgra idéer om hur planeringen kan utformas för att bÀttre kunna hantera sÄdana konflikter och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar för en hÄllbar naturturism. Studiens teoretiska utgÄngspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmÀnningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som Àr avgrÀnsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktomrÄden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, MarkanvÀndning, Konflikter, AllemansrÀtten, MarkÀgare.